På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Färre kommuner uppger underskott på bostäder för ungdomar

Granskad: 

Ungdomar är en av de grupper som har svårast att få tag i en bostad. I likhet med tidigare år svarar majoriteten av kommunerna i 2020 års bostadsmarknadsenkät att de har underskott på bostäder för ungdomar, men antalet kommuner med underskott minskar för tredje året i rad.

Sambandet mellan bostadsmarknaden som helhet och bostadsmarknaden för ungdomar är inte helt tydligt. Det saknas ofta bostäder för ungdomar, oavsett om kommunerna har balans eller obalans på bostadsmarknaden i övrigt.

Unga konkurreras ofta ut av andra grupper

Gruppen unga är blandad, men har som grupp sämre ekonomiska förutsättningar än många andra i den höga konkurrensen om bostäder. Det är framför allt tydligt när det gäller små lägenheter.

Ungdomar konkurrerar med övriga grupper på bostadsmarknaden, men trängs ofta undan eftersom de många gånger saknar kötid, kontakter eller tidigare bostad med bytesvärde.

Många kommuner saknar bostäder för unga

I årets bostadsmarknadsenkät uppger 210 av landets 290 kommuner att de har ett underskott på bostäder för ungdomar. Det kan jämföras med förra årets enkät, då det var 230 kommuner som uppgav ett underskott. Det vill säga en minskning med 20 kommuner på ett år. På två år har antalet kommuner som uppger underskott på bostäder för ungdomar minskat med 30 kommuner, från 240 till 210.

Att antalet kommuner som uppger underskott minskar för tredje året i rad kan tyda på att läget har stabiliserats något. Siffrorna är trots detta fortfarande alarmerande höga, och de visar på en mycket ansträngd situation för ungdomar på bostadsmarknaden. Det är 11 kommuner, jämfört med förra årets 10, som inte har besvarat frågan.

Fyra kommuner rapporterar överskott på bostäder för unga

Sammanlagt 65 kommuner uppger balans på bostadsmarknaden för ungdomar. Det är 17 fler än förra året och 32 fler jämfört med för två och tre år sedan. Av landets kommuner uppger 4 att det finns ett överskott på bostäder för ungdomar, till skillnad från förra året då det bara var 2 kommun som uppgav detta. Majoriteten av kommunerna hade en negativ folkökning under 2019, och 3 av dessa 4 kommuner som uppger överskott för ungdomar gör även samma bedömning vad gäller bostadsmarknadsläget som helhet.

Diagram över läget på bostadsmarknaden för ungdomar i landets samtliga kommuner, i januari år 2020. Totalt 210 uppger underskott på bostäder. Innehållet i diagrammet beskrivs i brödtexten.
Samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget för ungdomar, januari år 2020. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Underskottet beror på få lediga bostäder generellt

Av de 210 kommuner som uppger ett underskott på bostäder för ungdomar svarar 168 att underskottet beror på att det generellt finns få lediga bostäder i kommunen. Det motsvarar 80 procent av kommunerna. Förra året angav 75 procent av kommunerna att underskottet på bostäder för ungdomar var orsakat av ett generellt underskott på lediga bostäder.

Andra vanliga anledningar är att det finns för få små lediga bostäder, eller att de bostäder som finns lediga är för dyra.

Kommunernas svar på frågan vad underskottet beror på fördelar sig så här, kommunerna kunde ange flera olika svarsalternativ:

  • Det finns generellt få lediga bostäder (168 kommuner, 80 procent).
  • Det finns för få små lediga bostäder (130 kommuner, 62 procent).
  • Lediga bostäder är för dyra för ungdomar (107 kommuner, 51 procent).
  • Lediga bostäder är för stora för de flesta ungdomshushåll (37 kommuner, 18 procent).
  • Lediga bostäder ligger i områden som inte är attraktiva för ungdomar (28 kommuner, 13 procent).

Övriga orsaker som tas upp är att ungdomar har för kort kötid i bostadskön, att de saknar tillräckligt hög inkomst för att kunna hyra en nyproducerad lägenhet och att de saknar kapitalinsats till bolån. Ytterligare orsaker är att målgruppen kan ha svårare att uppfylla hyresvärdars krav på inkomst och anställningsform, samt hårda kreditrestriktioner för att låna till en köpt bostad. Ungdomar hänvisas till det dyrare hyresrättsbeståndet som kräver färre kötid. Brist på hyresrätter som upplåtelseform anges också som orsak till underskottet för ungdomar.

Nästan alla storstadskommuner har underskott på bostäder för ungdomar

Samtliga kommuner i Storgöteborg uppger att de har underskott på bostäder för ungdomar. Även samtliga kommuner i Storstockholm, som har svarat på frågan, uppger underskott på bostäder för ungdomar. En kommun har inte lämnat ett svar. I Stormalmö uppger 12 av 13 kommuner underskott på bostäder för ungdomar, medan en kommun uppger att det råder balans. Resultatet visar på en fortsatt mycket ansträngd situation för ungdomar på bostadsmarknaden i storstadsregionerna.

Alla högskoleorter förutom en har underskott på bostäder för ungdomar

Totalt 29 av 30 högskoleorter har svarat att de har underskott på bostäder för ungdomar. En högskolekommun, med färre än 75 000 invånare, anger balans på bostäder för ungdomar med kommentaren att de under en period avsatt före detta studentlägenheter till enbart ungdomar. Situationen är ungefär densamma som förra året, då samtliga högskoleorter uppgav underskott.

Även små kommuner rapporterar underskott

Det finns ett utbrett underskott på bostäder för ungdomar även i övriga kommuner i landet. Av de 173 kommuner som har färre än 25 000 invånare och som inte tillhör storstadsregionerna eller högskoleorterna uppger 104 ett underskott på bostäder för ungdomar. Det är ett högt antal, men samtidigt en minskning med 20 kommuner från förra året.

Diagram över läget på bostadsmarknaden för ungdomar fördelat på kommungrupper, i januari år 2020. Innehållet i diagrammet beskrivs i brödtexten.
Samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget för ungdomar fördelat på kommungrupp, januari år 2020. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Vanligare med generella bostadssatsningar än med riktade

Det varierar i vilken omfattning kommunerna genomför insatser för att underlätta för ungdomar att få en egen bostad. Även insatsernas form varierar. Insatser görs oavsett om kommunerna har särskilda ungdomsbostäder eller inte.

Enligt 2020 års bostadsmarknadsenkät genomförs särskilda insatser i 175 kommuner, oavsett om de uppger underskott, överskott eller balans på bostadsmarknaden för ungdomar.

Den vanligaste insatsen är en generell satsning på bostadsbyggande som även ska gynna ungdomar. Särskilda insatser för ungdomar som har genomförts i kommunerna under år 2019 är:

  • generell satsning på bostadsbyggande som även gynnar ungdomar (90 kommuner)
  • nyproduktion av bostäder med överkomliga hyror (49 kommuner)
  • nyproduktion eller ombyggnation av bostäder som är avsedda för ungdomar (31 kommuner)
  • hyresrabatt för ungdomar (22 kommuner)
  • kommunen eller fastighetsägaren underlättar för två eller flera att hyra en lägenhet tillsammans (19 kommuner)
  • bostadsinformation särskilt till ungdomar (7 kommuner).

Andra insatser som kommunerna har genomfört för att underlätta för ungdomar att få tag i en egen bostad är:

  • möjlighet att ställa sig i bostadskö från 16 års ålder
  • fler köpoäng till ungdomar
  • förtur till bostäder för ungdomar
  • särskilda bostäder som enbart ungdomar får söka
  • lägenheter lottas ut, vilket skapar möjlighet för de med färre köpoäng att få en lägenhet
  • små lägenheter med tillfälligt bygglov hyrs ut till ungdomar.

Drygt var tredje kommun gör inga särskilda insatser för ungdomar

Totalt 108 kommuner svarar att det inte pågår några särskilda insatser i kommunen för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad. Det är 15 fler kommuner jämfört med förra året. Av dessa 108 kommuner hör 79 kommuner till gruppen "övriga kommuner med färre än 25 000 invånare", medan 16 kommuner hör till storstadsregionerna.

Antalet kommuner med särskilda ungdomsbostäder har ökat

Särskilda ungdomsbostäder är bostäder som bara hyrs ut till personer under en viss ålder. I 2020 års bostadsmarknadsenkät uppger 57 kommuner att de har sådana särskilda ungdomsbostäder. Det är 5 fler än förra året.

Det sammanlagda antalet ungdomsbostäder i landet är cirka 5 000, enligt de 44 kommuner som har uppgett något antal. Det är 200 färre ungdomsbostäder än vad som sammanlagt uppgavs förra året. Totalt 219 kommuner har i årets enkät svarat att de inte har några särskilda ungdomsbostäder, och 14 kommuner har inte besvarat frågan.

Färre kommuner planerar särskilda ungdomsbostäder

Under 2020 och 2021 förväntas 11 kommuner påbörja sammanlagt cirka 650 nya särskilda ungdomsbostäder. Bostäderna bedöms tillkomma genom nybyggnad. Det är en minskning jämfört med förra årets enkät, då 14 kommuner hade en förväntan om att påbörja cirka 800 nya ungdomsbostäder det innevarande och det kommande året. På två år har antalet kommuner som förväntar sig ett påbörjande av nya ungdomsbostäder minskat från 20 kommuner till 11 kommuner. Observera att kommunerna lämnade sina bedömningar före coronapandemin. Det är samtidigt osäkert hur coronakrisen påverkar bostadsbyggandet. Utöver den påbörjade nyproduktionen kan det tillkomma ett nettotillskott av bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

Totalt 57 kommuner uppger att de har särskilda ungdomsbostäder. Av de 11 kommuner som planerar för nya ungdomsbostäder är det 6 som uppger att de har bostäder för ungdomar redan i dag medan 4 kommuner uppger att de inte har ungdomsbostäder. Det betyder att det kommer att tillkomma ungdomsbostäder i ytterligare 4 kommuner som inte har haft denna typ av bostäder tidigare.

Av de cirka 650 nya ungdomsbostäder som planeras till och med 2021 förväntas en tredjedel bli påbörjade i högskoleorten Norrköping. Drygt 40 procent av ungdomsbostäderna förväntas tillkomma i Storstockholm (Stockholm med 130 och Upplands Väsby med 155 bostäder). I Ronneby förväntas cirka 60 nya ungdomsbostäder och i Partille drygt 30.

Ungdomsbostäder planeras främst som hyresrätter

Nästan alla ungdomsbostäder bedöms tillkomma som hyresrätter. En betydligt mindre andel av ungdomsbostäderna planeras som bostadsrätter i årets enkät jämfört med förra årets enkät. Bara en kommun (Bergs kommun i Jämtlands län) uppger i år att bostadsrätter för ungdomar förväntas påbörjas. Antalet utgör mindre än 1 procent av det sammanlagda antalet. Bostadsrätter för ungdomar som förväntades i förra årets enkät utgjorde nästan 30 procent av det sammanlagda antalet. 

Något fler ungdomsbostäder under 2020 än under 2021

Antalet ungdomsbostäder som förväntas tillkomma under 2020–2021 fördelar sig relativt jämnt mellan de två åren. Om vi tittar på åren var för sig bedömer 6 kommuner att det kommer att påbörjas sammanlagt cirka 370 ungdomsbostäder under år 2020, det motsvarar 56 procent av det totala antalet.

Under 2021 förväntar sig totalt 7 kommuner att det sammanlagt kommer att påbörjas 285 ungdomsbostäder, vilket motsvarar 44 procent av det totala antalet.

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen