På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Underskott på bostäder för personer med funktionsnedsättning

Granskad: 

I bostadsmarknadsenkäten 2020 uppger 144 kommuner att de har underskott på någon form av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Vanligast är brist på boendetypen gruppbostäder.

I årets bostadsmarknadsenkät uppger 264 kommuner att det finns drygt 27 700 bostäder för personer med funktionsnedsättning. Ytterligare bostäder finns i några kommuner som inte har uppgett antal bostäder, vilket innebär att det faktiska antalet är större än 27 700.

Bostäder för personer med funktionsnedsättning

Bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning är boende enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), eller boende enligt 5 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453) (SoL).

Färre kommuner uppger underskott

Antalet kommuner som uppger att det inte finns tillräckligt med bostäder för personer med funktionsnedsättning har ökat under flera år, men för andra året i rad kan vi se en minskning. I årets enkät har det minskat med 18 kommuner, samtidigt som de kommuner som uppger att de har balans i utbudet har ökat.

Utbud av särskilt boende för personer med funktionsnedsättning, antal kommuner

  BME 2014 BME 2015 BME 2016 BME 2017 BME 2018 BME 2019 BME 2020
Underskott

127

153 150 163 169 162 144
Balans 151 126 123 116 - 112 125
Överskott 3 3 4 1 - 3 4

Läget bättre i de små kommunerna

Sett till situationen i kommungrupperna är underskottet på bostäder med särskild service mest utbrett i högskolekommunerna och Storstockholm. Den minsta andelen kommuner med underskott finns i kommungruppen "övriga kommuner med färre än 25 000 invånare". Där är det 35 procent av kommunerna som saknar tillräckligt med bostäder, vilket är en något minskad andel jämfört med de tre senaste åren. Nästan 60 procent av kommunerna där har balans eller överskott på den typen av bostäder.

Diagram över andel kommuner i respektive kommungrupp med balans, underskott överskott i utbudet av bostäder för personer med funktionsnedsättning, i januari 2020. Innehållet i diagrammet beskrivs i brödtexten.
Andel kommuner i respektive kommungrupp med balans, underskott överskott i utbudet av bostäder för personer med funktionsnedsättning, januari 2020. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Behovet är fortfarande stort, men byggandet minskar

Behovet av bostäder är fortfarande stort ute i kommunerna, men kommunerna planerar fortfarande inte att bygga fler bostäder än tidigare år. Kommunernas bedömningar av de bostäder som förväntas påbörjas den närmaste tvåårsperioden är drygt 1 100 bostäder, vilket är knappt 500 färre än vad kommunerna uppgav som förväntat i förra årets enkät. Trots det bedömer 55 procent av de svarande kommunerna att behovet kommer att vara täckt om två år, och 63 procent att behovet är täckt om fem år. Observera att kommunerna lämnade sina bedömningar före coronakrisen. Det är samtidigt osäkert hur coronakrisen påverkar bostadsbyggandet. Utöver den påbörjade nyproduktionen kan det tillkomma ett nettotillskott av bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

Enkäten skiljer på olika former av LSS-boende

Boendeformer med särskild service enligt LSS finns i form av gruppbostad, servicebostad och särskilt anpassad bostad. En närmare beskrivning följer nedan.

Flest anger brist på gruppbostäder

Gruppbostäder

Gruppbostäder kan erbjudas personer som har så stora behov av tillsyn och omvårdnad, att det är nödvändigt att personal finns till hands hela tiden. Gruppbostaden består av ett mindre antal lägenheter som är samlade kring gemensamma utrymmen. En fast personalgrupp ska täcka de boendes hela stödbehov inklusive fritids- och kulturella intressen.

Gruppbostäder är den typ av bostäder som flest kommuner uppger saknas. Totalt uppger 130 kommuner att det är underskott på gruppbostäder, medan 128 kommuner uppger att de har balans. Siffrorna visar på ett något bättre läge än året innan då 139 kommuner uppgav underskott.

Vanligare med balans i beståndet av servicebostäder

Servicebostäder

Servicebostäder består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp. Lägenheterna är i regel anpassade efter den enskildas behov och ligger oftast i samma eller kringliggande hus. Varje boende ska erbjudas stöd dygnet runt i den egna lägenheten i den omfattning som han eller hon behöver.

Totalt 98 av de kommuner som har svarat på frågan uppger att de inte har tillräckligt många servicebostäder, medan 139 kommuner uppger att de har balans. Siffrorna är ungefär desamma som förra årets.

Särskilt anpassad bostad saknas i knappt hälften av kommunerna

Särskilt anpassad bostad

En särskilt anpassad bostad är en egen bostad som den bostadssökande beviljas och som är anpassad till den boendes behov. Ingen fast personalgrupp ingår.

Av de kommuner som har boendeformen uppger 27 att antalet bostäder är för litet, medan 107 upplever att det är balans i beståndet. Totalt 138 kommuner uppger att kommunen saknar särskilt anpassade bostäder.

Flera kommuner påpekar att den allmänna bristen på bostäder påverkar förutsättningarna för den enskilda individen att få en lägenhet i servicebostad och annan särskilt anpassad bostad.

Diagram över antal kommuner som uppger underskott på någon form av bostäder för personer med funktionsnedsättning, i januari 2020. Innehållet i diagrammet beskrivs i brödtexten.
Kommuner som uppger underskott på någon form av bostäder för personer med funktionsnedsättning, januari 2020. Antal kommuner. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Olika svårigheter att täcka behoven

Det finns flera olika anledningar till att det kan vara svårt för kommunerna att förutse behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättning. Det är en komplex situation med flera parametrar att ta hänsyn till. Här följer några kommentarer från kommuner som ger lite olika beskrivning av svårigheterna:

”Det är svårt att beräkna när det är dags för yngre att flytta hemifrån till annat boende”

”Vi har personer som beviljats plats i kö. Inga platser är lediga och omsättningen är i princip noll.”

Många kommuner säger att de inte klarar efterfrågan på särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning på några år då det har byggts för lite historiskt, och samtidigt finns flera äldreboenden som skulle behöva ersättas eller byggas om. Långa planerings- och byggprocesser, överklagade planer, förseningar i byggandet och snabb folkökning är exempel på utmaningar att hantera.

Flera kommuner nämner också en viss osäkerhet kring behovet av bostäder framåt utifrån beviljande av personlig assistans enligt LSS. Beroende på utfallet kan det innebära ett ökat behov av bostäder för vissa grupper, exempelvis i de fall där personen inte beviljas tillräckligt många assistanstimmar för att kunna bo kvar i hemmet.

Några kommuner kommenterar att behoven är mycket individuella, och att de inte alltid kan tillgodose servicemottagarnas behov trots att kommunen bygger gruppbostäder och har balans. Därför kan det ibland vara svårt att fylla platserna, samtidigt som det också kan vara svårt att erbjuda lämpligt boende för vissa personer. Det finns inte resurser att ha tomma platser av alla olika boendetyper i väntan på att en person ska behöva bostad. Förutom lokaler handlar det också om personalen:

"För att tillgodose personernas behov måste också anpassning av verksamheten göras, både kompetensmässigt för personalen och fysiska anpassningar i såväl inom- som utomhusmiljö."

Färre bostäder planeras under 2020–2021

Enligt enkäten kommer totalt 73 kommuner att påbörja sammanlagt drygt 1 100 bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning under åren 2020–2021. Det innebär att 22 kommuner färre än förra året räknar med att påbörja knappt 500 bostäder mindre än vad som planerades för som 2019–2020. Observera att kommunerna lämnade sina bedömningar före coronapandemin. Det är samtidigt osäkert hur coronakrisen påverkar bostadsbyggandet. Utöver den påbörjade nyproduktionen kan det tillkomma ett nettotillskott av bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

Drygt 600 av bostäderna har planerad byggstart år 2020, och 500 förväntas bli påbörjade under år 2021. Kommunernas bedömningar av hur många bostäder som kommer att påbörjas brukar av erfarenhet ligga cirka 20 procent högre än antalet bostäder som faktiskt påbörjas.

Diagram över antal bostäder som förväntas tillkomma för personer med funktionsnedsättning 2020–2021, fördelat på kommungrupp. Innehållet i diagrammet beskrivs i brödtexten.
Antal bostäder som förväntas tillkomma för personer med funktionsnedsättning 2020–2021, fördelat på kommungrupp. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Storgöteborg och "övriga kommuner" förväntas återigen bygga flest boenden

Flest bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning per 1 000 invånare förväntas tillkomma i kommungrupperna Storgöteborg och "övriga kommuner". Övriga kommuner är kommuner som inte ligger i storstadsområdena eller är högskoleorter. Gruppen "Övriga kommuner med färre än 25 000 invånare" är den kommungrupp som har lägst procent underskott på bostäder i förhållande till de andra kommungrupperna, 35 procent.

Lägst antal bostäder förväntas tillkomma i Stormalmö och högskoleorter med färre än 75 000 invånare. Högskolekommunerna är den kommungrupp med störst procentandel underskott på bostäder och som har bland de lägsta talen när det gäller förväntat byggande per 1 000 invånare.

Tabellen nedan visar förväntat byggande av bostäder (2020–2021) för personer med funktionsnedsättning per 1 000 invånare och andelen kommuner som uppger underskott på bostäder för denna grupp.

 

Kommungrupper

Antal invånare Förväntat byggande

Kommuner med underskott,
procent

Storstockholm 2 377 081 0,10 77
Storgöteborg 1 041 850 0,16 62
Stormalmö 740 840 0,08 50
Högskoleorter
> 75 000
2 141 001 0,10 82
Högskoleorter
< 75 000
754 916 0,06 85
Övriga kommuner
> 25 000
1 256 090 0,11 69
Övriga kommuner
< 25 000
2 015 811 0,12 35
Riket totalt 10 327 589    

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen