På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Något mindre underskott på bostäder för nyanlända

Granskad:

Bostadssituationen för nyanlända har förbättrats men är fortfarande ansträngd i många kommuner. Det visar resultatet av 2021 års bostadsmarknadsenkät. Ett stort antal kommuner uppger att det råder underskott på bostäder för nyanlända, men jämfört med föregående år ser situationen något ljusare ut.

Anvisade nyanlända redovisas separat

Tidigare år har kommunerna gjort en bedömning av bostadsmarknadsläget för nyanlända generellt, det vill säga oavsett om det handlat om nyanlända som anvisats till kommunen eller om det handlat om nyanlända som själva valt att bosätta sig i kommunen. Sedan 2020 års bostadsmarknadsenkät fick kommunerna göra två separata bedömningar av bostadssituationen för nyanlända, en för anvisade och en för självbosatta nyanlända. 

Fortsatt underskott för självbosatta nyanlända

På frågan om hur läget på bostadsmarknaden ser ut för kommunens nyanlända som själva valt att bosätta sig i kommunen svarar 159 kommuner att de har underskott på bostäder. Det är 39 färre än föregående år, då 198 av kommunerna angav att det rådde underskott på bostäder för denna grupp. I årets bostadsmarknadsenkät bedömer totalt 100 kommuner att det råder balans för gruppen medan motsvarande siffra i förra årets enkät var 70 kommuner. Framför allt har läget förbättrats i kommuner som inte ligger i de tre storstadsregionerna eller tillhör högskolekommunerna. I storstadsregionerna är det endas ett fåtal kommuner som bedömer att det finns ett utbud av bostäder som är tillgängligt för självbosatta nyanlända.

Antalet kommuner som svarar att det råder obalans med ett överskott på bostäder för självbosatta nyanlända har fördubblats sedan föregående år, från 5 till 10 kommuner. Samtliga dessa 10 kommuner ligger utanför storstadsregionerna, saknar högskola och har ett invånarantal som understiger 25 000. En av kommunerna svarar att det finns ett överskott av lediga lägenheter som även nyanlända invandrare kan efterfråga.

I årets enkät är det 21 kommuner som har valt att inte besvara frågan om läget på bostadsmarknaden för egenbosatta nyanlända invandrare. Varför dessa kommuner har avstått från att avlämna en bedömning är en fråga som i nuläget inte kan besvaras.

Diagram över samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget för självbosatta nyanlända, i januari år 2021.
Läget på bostadsmarknaden för självbosatta nyanlända, januari 2021. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2021, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Flera av kommunerna med underskott beskriver bostadssituationen för självbosatta nyanlända som besvärlig men att den trots allt har förbättrats. Eftersom antalet nyanlända har minskat i antal, jämfört med för några år sedan, bedömer en del kommuner att underskottet har blivit mindre men att det fortfarande saknas hyresbostäder i rätt storlekar, med lägre hyresnivåer och i orter med bra kommunikationer.

Eftersom det är en sårbar grupp som ofta har svag förankring på bostadsmarknaden så har en del kommuner bedömt att det behövs kommunala insatser som stöd. Det är 53 kommuner som uppger att de stöttar dessa personer med bostadsrelaterade insatser. Dessa insatser föranleds av att självbosatta riskerar att råka ut för oseriösa hyresvärdar med ofullständiga kontrakt, oskäliga hyreskostnader eller undermåliga bostäder. Utan dessa insatser riskerar de nyanlända en situation med trångboddhet och undermåliga bostadsförhållanden.

Underskottet för anvisade nyanlända har minskat

Totalt 103 kommuner bedömer att de har underskott på bostäder för anvisade nyanlända invandrare, medan 138 kommuner bedömer att de har balans. Det är 7 kommuner som uppger att det finns ett överskott på bostäder för kommunens anvisade nyanlända – de sistnämnda tillhör gruppen övriga kommuner med färre än 25 000 invånare. Av landets kommuner är det 25 som svarar att frågan inte är aktuell med anledning av att kommunen inte tar emot några anvisade nyanlända personer. Det är 17 kommuner som inte har besvarat frågan.

Notera att kommunernas bedömning vittnar om en stor förändring jämfört med förra årets enkätsvar. Då svarade 147 kommuner att det rådde underskott och 105 svarade balans. Av de kommuner som föregående år svarade underskott har 52 kommuner i årets enkät ändrat sitt svar och bedömer nu att det är balans eller i två fall, även överskott. 17 kommuner bedömde år 2020 att det var balans men har i årets enkät ändrat sig och svarar nu att det är obalans i form av underskott.

Diagram över samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget för anvisade nyanlända, i januari år 2021.
Läget på bostadsmarknaden för anvisade nyanlända, januari 2021. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2021, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Generellt underskott på bostäder ligger bakom underskottet

Den vanligaste orsaken till underskottet på bostäder för anvisade nyanlända är fortfarande att det finns ett generellt underskott på bostäder i kommunerna. Men antalet kommuner som anger detta som orsak har minskat kraftigt sedan förra årets enkät. Då angav totalt 121 kommuner denna orsak, medan 81 kommuner i årets enkät anger samma anledning. Som framgår av diagrammet nedan är det betydligt färre kommuner som bedömer att underskottet beror på att det saknas stora bostäder till större hushåll med barn jämfört med förra året. Det gäller också för små lägenheter till ensamhushåll.

Många kommuner uppger också att det saknas bostäder med rimliga boendekostnader. Några menar att det saknas hyresrätter med lägre standard som därmed är billigare. Många hyresvärdar ställer höga krav för att erhålla ett kontrakt och godkänner inte försörjningsstöd eller etableringsersättning som inkomst, vilket försvårar för nyanlända att få ett förstahandskontrakt till en bostad som motsvarar behoven.

Diagram som visar jämförelse av förklaringar till underskott på bostäder för anvisade nyanlända.
Jämförelse av förklaringar till att det är underskott på bostäder för anvisade nyanlända, januari 2020 och januari 2021. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020 och 2021, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Om de ändrade bedömningarna beror på att antalet färdigställda bostäder har ökat, att utbudet av lägenheter med lägre hyror har ökat, att hyresvärdarna har sänkt tillträdeskraven, eller om det är kopplat till minskat mottagande, eller beror på något annat, går inte att utläsa av enkätsvaren.

Kommunernas svar på frågan vad underskottet för anvisade nyanlända beror på fördelar sig så här, kommunerna kunde ange flera olika svarsalternativ:

  • Generellt underskott på bostäder (81 kommuner)
  • Underskott på stora bostäder (57 kommuner)
  • Underskott på bostäder med rimliga boendekostnader (48 kommuner)
  • Hyresvärdarna ställer höga krav för att erhålla ett kontrakt (39 kommuner)
  • Hyresvärdarna godkänner inte försörjningsstöd som inkomst (37 kommuner)
  • Underskott på små bostäder (17 kommuner)
  • Hyresvärdarna godkänner inte etableringsersättning som inkomst (29 kommuner)
  • Hyresvärdarna är obenägna att hyra ut till nyanlända hushåll (16 kommuner).

Några kommuner kommenterar att allmännyttan ofta godkänner försörjningsstöd eller etableringsersättning som inkomst, men att privata fastighetsägare är mindre benägna att göra det. En annan orsak till underskottet på bostäder för nyanlända är att flera olika grupper konkurrerar om samma typ av bostäder på bostadsmarknaden.

Nyanlända saknar kötid och kontakter

En vanlig förklaring till nyanländas svårigheter på bostadsmarknaden är att nyanlända generellt sett, och oavsett om de har blivit anvisade till en kommun eller bosatt sig själva, saknar kötid eller köpoäng i bostadskön. En bostadskö som kan vara flera år lång. Dessutom saknar nyanlända kontakter och referenser.

Vidare har denna grupp, precis som flera andra utsatta grupper, ofta inte råd att hyra nyproducerade lägenheter. Samtidigt saknas det lediga lägenheter i det äldre bostadsbeståndet, där hyrorna generellt sett är betydlig lägre jämfört med nyproducerade bostäder.

Eftersom det kan vara svårt att få ett förstahandskontrakt tvingas många självbosatta nyanlända flytta runt medan de som anvisats till en kommun också kan möta svårigheter när man ska ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Gruppen nyanlända har vanligtvis inget kapital sedan tidigare och kan därför inte köpa sig en bostad. Dessutom saknar flertalet kunskap om olika boendeformer och hur de ska agera på den svenska bostadsmarknaden.

Nedan följer exempel på hur några kommuner beskriver situationen:

”Den största orsaken är ett generellt underskott på bostäder vilket gör att kötiden är lång och inte tillgodoser behoven av boende hos målgruppen.”

”Bostadsrätter finns att köpa men det har ingen effekt på bostadssituationen för nyanlända.”

”Trångbodda hushåll som erbjuds större bostad tackar vanligen nej på grund av kostnaden – de vill ej bli beroende av försörjningsstöd.”

”Det är orimligt långa köer till hyresbostäder i kommunen. Även de nyanlända som har arbete och är helt i egenförsörjning står utan förstahandskontrakt på grund av att det tar betydligt längre än fyra år att få ett eget permanent hyreskontrakt.”

Minskat kommunmottagande de kommande åren

Det stora antalet asylsökande 2015 ledde till att Sverige fick många nyanlända åren därpå. Det beror på att asylsökande räknas som nyanlända först när de fått uppehållstillstånd och folkbokfört sig i Sverige. Vad gäller antalet kommunmottagna nyanlända håller effekterna av flyktingkrisen 2015 på att klinga av. Enligt Migrationsverket beviljades år 2020 cirka 88 800 personer uppehållstillstånd i Sverige och av dessa var ungefär 10 400 asylsökande. Därmed minskade antalet beviljade uppehållstillstånd till asylsökande med mer än 7 000 personer jämfört med 2019.

Läget i omvärlden har förändrats och coronapandemin med påföljande reserestriktioner har ytterligare begränsat möjligheten att söka asyl i Sverige. Totalt anvisades för bosättning 14 100 personer år 2020 varav ungefär hälften (7 000) omfattades av lagen om bostadsanvisning. I år beräknar Migrationsverket att cirka 13 000 personer kommer att tas emot i landets kommuner. Migrationsverket bedömer att läget i omvärlden med avseende på flyktingströmmar är så pass osäkert att någon längre prognos över det framtida kommunmottagandet just nu inte är möjlig att göra.

Läs mer i ”Relaterad information”.

Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd

Sedan 2016 gäller en tidsbegränsad lag som begränsar möjligheten till permanent uppehållstillstånd. I stället beviljas uppehållstillstånd på max tre år. Det har även införts begränsningar när det gäller anhöriginvandring.

Baserat på Migrationsverkets prognoser kommer troligtvis antalet bostadssökande nyanlända att minska även nästkommande år. Det minskade söktrycket innebär dock inte med automatik färre utmaningar för många kommuner att tillhandahålla bostäder. Fortsättningsvis behöver kommunerna hitta bostäder i det befintliga beståndet som kan erbjudas nyanlända som tas emot enligt bosättningslagen. De behöver också allmänt verka för att bostadsmarknaden fungerar så pass bra att nyanlända som själva bosätter sig i kommunen kan hitta en ändamålsenlig bostad på den lokala bostadsmarknaden.

Asylsökande och nyanlända

Asylsökande kan välja att bo på Migrationsverkets anläggningsboenden (ABO) eller i eget boende (EBO) under tiden som deras asylansökan prövas. När de asylsökande som har bott i ABO har beviljats uppehållstillstånd kan de välja mellan att bli anvisade för bosättning i en kommun eller att hitta en bostad i en kommun på egen hand.

En nyanländ person är en före detta asylsökande som har beviljats uppehållstillstånd. Kommunernas bosättningsansvar, enligt lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (bosättningslagen), innebär att en kommun efter anvisning är skyldig att ta emot en nyanländ för bosättning. Syftet är att nyanlända ska få förutsättningar att etablera sig i samhället. Det är Migrationsverket som anvisar nyanlända till kommunerna.

Kommuner samarbetar runt bostäder till anvisade nyanlända

Sedan bosättningslagen trädde i kraft 2016 har kommunerna utvecklat strategier för att lösa bostadsfrågan för kommunanvisade nyanlända personer. Kommunerna har flera olika sätt att säkerställa att det finns bostäder till denna grupp. Nyanlända som har anvisats till kommunen enligt bosättningslagen prioriteras ofta framför de som har bosatt sig i kommunen på egen hand.

Det vanligaste sättet är att kommunerna samarbetar med det kommunala bostadsföretaget och med privata fastighetsägare för att få fram bostäder. I 2021 års bostadsmarknadsenkät uppger 197 kommuner att de har ett regelbundet samarbete med det kommunala bostadsföretaget, och 77 kommuner uppger att de har ett regelbundet samarbete eller överenskommelse med privata fastighetsägare. Jämfört med förra årets enkätsvar är det dock färre som i år svarar att de har den här typen av samarbete med det kommunala bostadsföretaget och/eller med privata fastighetsägare.

Det är 93 kommuner som svarar att de vid behov tar kontakt med det kommunala bostadsföretaget, vilket är samma antal som förra året. 120 kommuner svarar att de tar kontakt med privata fastighetsägare vid behov, vilket är en ökning med 26 kommuner jämfört med förra året.

Diagram över antal kommuner kopplat till att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända.
Kommuner med regelbundet samarbete med eller som vid behov kontaktar allmännyttiga och privata hyresvärdar för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända personer, januari 2021. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2021, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Bostadsrätter och småhus används för att lösa nyanländas bosättning

En företeelse som också blir vanligare, även om den fortfarande utgör en liten andel, är att kommunerna för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända personer hyr ut egna bostadsrätter eller småhus. I årets enkät svarar 48 kommuner ja på frågan om de har egna bostadsrätter eller småhus som hyrs ut till nyanlända, och det är samma antal som förra året. Av de som förra året svarade ja är det 26 kommuner som upprepar svaret i år. Bland de kommuner som inte längre erbjuder egna bostadsrätter eller småhus finns flera kommuner som rankas som Sveriges rikaste (avseende medianinkomster). Föregående år svarade Danderyd, Täby, Lidingö, Nacka, Nykvarn, Vaxholm och Värmdö att de använde egna bostadsrätter eller småhus för att lösa anvisade nyanländas bosättning, vilket inte är fallet i årets enkät.  

Kommuner hyr eller förmedlar bostäder från privatpersoner

I 28 kommuner hyr eller förmedlar kommunen bostäder från privatpersoner för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända personer. Det är färre kommuner jämfört med förra året då 35 kommuner angav detta svarsalternativ.

Kommunernas svar på frågan om hur de arbetar för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända personer fördelar sig så här, kommunerna kunde ange flera olika svarsalternativ:

  • Kommunen har ett regelbundet samarbete med det kommunala bostadsföretaget, 197 kommuner (minskning med 14 kommuner jämfört med BME 2020)
  • Kommunen har ett regelbundet samarbete/överenskommelse med privata fastighetsägare, 77 kommuner (minskning med 99 kommuner jämfört med BME 2020)
  • Kommunen tar vid behov kontakt med privata fastighetsägare, 120 kommuner (ökning med 26 kommuner jämfört med BME 2020)
  • Kommunen tar vid behov kontakt med det kommunala bostadsbolaget, 93 kommuner (samma antal som i BME 2020)
  • Kommunen har egna bostadsrätter och/eller småhus som hyrs ut, 48 kommuner (samma antal som i BME 2020)
  • Kommunen hyr eller förmedlar bostäder från privatpersoner, 28 kommuner (minskning med 7 kommuner jämfört med BME 2020)
  • Kommunens kommunala bostadsföretag har i uppdrag i ägardirektiv att avsätta lägenheter för bostadssociala ändamål som kan omfatta anvisade nyanlända, 56 kommuner (ökning med 30 kommuner jämfört med BME 2020)
  • Kommunens kommunala bostadsföretag har i uppdrag i ägardirektiv att avsätta lägenheter för anvisade nyanlända, 45 kommuner (ökning med 24 kommuner jämfört med BME 2020)
  • Kommunen och/eller det kommunala bostadsföretaget bygger bostäder med tidsbegränsade bygglov, 25 kommuner (ökning med 3 kommuner jämfört med BME 2020)
  • Kommunen och/eller det kommunala bostadsföretaget bygger om lokaler till bostäder, 9 kommuner (minskning med 5 kommuner jämfört med BME 2020)

Det är 26 kommuner som svarar att de inte tar emot några anvisade nyanlända. Det är framför allt kommuner med färre än 25 000 invånare som ger detta svar. Totalt 23 kommuner har valt att inte besvara frågan.

Det är vanligt att kommunerna erbjuder permanenta hyreskontrakt

På frågan om vilka tidsperspektiv kommunen har vid bosättning av nyanlända som har anvisats till kommunen enligt bosättningslagen och vilken kontraktsform som erbjuds svarar 105 kommuner att de erbjuder någon form av tillsvidarekontrakt eller förstahandskontrakt i samband med mottagandet eller efter en kortare tid. I 81 kommuner kan tidsbegränsade hyreskontrakt efter en längre tid övergå i, eller följas av, tillsvidarekontrakt eller förstahandskontrakt. Boverket bedömer att långt fler än hälften av de 230 kommuner som tagit emot nyanlända enligt bosättningslagen, antingen direkt vid ankomsten eller inom en viss tid, erbjuder permanenta hyreskontrakt.

I större högskolekommuner och storstadsregionerna men även i en del mindre kommuner, erbjuds anvisade nyanlända tidsbegränsade hyreskontrakt som upphör efter en specificerad tid. Nyanlända hänvisas därefter till ordinarie bostadsmarknad i hela landet. Bland kommuner som har angett detta svar finns några av landets största kommuner som Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås och Umeå. Kommunerna i storstadsregionerna har i högre utsträckning tidsbegränsade kontrakt som upphör efter en specificerad tid, och nyanlända hänvisas då till ordinarie bostadsmarknad i hela landet. Så här fördelar sig svaren för alla kommuner. Kommunerna kunde ange flera olika svarsalternativ:

  • Tillsvidarekontrakt/förstahandskontrakt erbjuds i samband med mottagandet eller efter en kortare tid (105 kommuner)
  • Tidsbegränsade kontrakt kan efter en längre tid övergå i, eller följas av, tillsvidarekontrakt/förstahandskontrakt (81 kommuner)
  • Tidsbegränsade kontrakt erbjuds till dess att nyanlända på egen hand har etablerat sig på bostadsmarknaden (56 kommuner)
  • Tidsbegränsade kontrakt upphör efter en specificerad tid och nyanlända hänvisas till ordinarie bostadsmarknad i hela landet (58 kommuner)

De flesta självbosatta nyanlända söker bostad på egen hand

På frågan om kommunen gör några bostadsrelaterade insatser för nyanlända som själva bosatt sig i kommunen, svarar 217 kommuner nej och 53 kommuner ja. Totalt 20 kommuner har valt att inte besvara frågan. Jämfört med förra årets enkätsvar är antalet kommuner som gör bostadsrelaterade insatser för självbosatta nyanlända färre i år.

Att endast ett mindre antal kommunerna tillhandhåller bostadsrelaterade insatser innebär att de allra flesta självbosatta nyanlända personerna måste lösa sina bostadsbehov på egen hand. Kommunerna förklarar att de nyanlända som själva har bosatt sig i en kommun behandlas på samma sätt som övriga bostadssökande, eftersom de behöver rikta sina insatser mot de nyanlända som har anvisats till kommunen. Kommunerna ger dock hjälp om situationen är akut och det är framför allt barnfamiljer som prioriteras.

De vanligaste bostadsrelaterade insatserna som kommunerna gör för självbosatta nyanlända är information, rådgivning och vägledning på olika språk om hur man söker bostad. Kommunerna kan också hjälpa de självbosatta nyanlända att ställa sig i bostadskön.

En del kommuner har anställt särskilda boendesamordnare eller integrationssamordnare som vägleder och stödjer de nyanlända i deras försök att hitta en lämplig bostad. Några kommuner erbjuder så kallad ”bo-skola” som informerar om hur det är att vara hyresgäst. Andra anordnar ʺsöka-boende-kurser” för att få nyanlända invandrare att söka lediga bostäder i hela landet. Tillfälligt boende och sociala kontrakt erbjuds vid behov i ett fåtal kommuner.

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen