På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Underskott på bostäder för nyanlända

Bostadssituationen för nyanlända är fortfarande ansträngd. Många kommuner runt om i landet uppger i 2020 års bostadsmarknadsenkät att det råder underskott på bostäder för nyanlända, särskilt för de som själva har bosatt sig i kommunen.

Tidigare år har kommunerna gjort en bedömning av bostadsmarknadsläget för nyanlända generellt, det vill säga oavsett om det handlat om nyanlända som anvisats till kommunen eller om det handlat om nyanlända som själva valt att bosätta sig kommunen (EBO). I 2020 års bostadsmarknadsenkät fick kommunerna göra två separata bedömningar av bostadssituationen för nyanlända, en för anvisade och en för självbosatta nyanlända. 

Underskott för självbosatta nyanlända i två av tre kommuner

På frågan om hur läget på bostadsmarknaden ser ut för kommunens nyanlända som själva valt att bosätta sig i kommunen svarar 198 kommuner att de har underskott på bostäder. Totalt 70 kommuner bedömer att de har balans. Bara en kommun i varje storstadsområde gör den bedömningen, medan övriga storstadskommuner som svarat på frågan anger underskott.

I 5 kommuner råder det obalans med ett överskott på bostäder för självbosatta nyanlända, samtliga kommuner utanför storstadsområden, utan högskola och med ett invånarantal som understiger 25 000. En av kommunerna svarar att överskottet på bostäder beror på att nyanlända flyttar från kommunen.

Flera av kommunerna med underskott beskriver bostadssituationen för självbosatta nyanlända som besvärlig eftersom det är en sårbar grupp som ofta har svag förankring på bostadsmarknaden. Detta leder ofta till att självbosatta nyanlända flyttar in hos släktingar och vänner. Kommuner vittnar också om hur självbosatta råkar ut för oseriösa hyresvärdar med ofullständiga kontrakt, oskäliga hyreskostnader och undermåliga bostäder. Inte sällan tar det sig uttryck i trångboddhet och segregation.

Det är så många som 17 kommuner som inte har besvarat frågan överhuvud taget, vilket kan vara en indikation på svårigheten att göra en bedömning för den här målgruppen. Några kommuner kommenterar att det är en relativt okänd grupp och att det är svårt att veta omfattningen.

Diagram över samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget för självbosatta nyanlända, i januari år 2020. Innehållet i diagrammet beskrivs i brödtexten.
Läget på bostadsmarknaden för självbosatta nyanlända, januari 2020. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Underskott för anvisade nyanlända i drygt hälften av landets kommuner

Totalt 147 kommuner bedömer att de har underskott på bostäder för anvisade nyanlända, medan 105 kommuner bedömer att de har balans. Det är 3 kommuner som uppger att det finns ett överskott på bostäder för kommunens anvisade nyanlända, samtliga så kallade övriga kommuner med färre än 25 000 invånare. Av landets kommuner är det 26 som svarar att frågan inte är aktuell med anledning av att kommunen inte tar emot några anvisade nyanlända personer. Det är 9 kommuner som inte har besvarat frågan.

Flera kommuner beskriver att situationen har stabiliserats till följd av att antalet anvisade nyanlända har minskat jämfört med tidigare år. Trots ett minskat antal anvisade till flera kommuner kan det fortfarande finnas en eftersläpning av ett långvarigt underskott.

Diagram över samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget för anvisade nyanlända, i januari år 2020. Innehållet i diagrammet beskrivs i brödtexten.
Läget på bostadsmarknaden för anvisade nyanlända, januari 2020. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

I förra årets enkät svarade 221 kommuner att de hade ett underskott på bostäder för nyanlända personer generellt. Trots att detta var ett högt antal visade det på en viss stabilisering jämfört med åren innan dess, vilket framgår av diagrammet nedan som visar läget på bostadsmarknaden för nyanlända över tid. Tyvärr går det inte att jämföra årets resultat med tidigare år eftersom frågan är ställd annorlunda.

Diagram över läget på bostadsmarknaden för både anvisade och självbosatta nyanlända år 2014–2019. Innehållet i diagrammet beskrivs i brödtexten.
Läget på bostadsmarknaden för nyanlända över tid (både anvisade och självbosatta nyanlända ingår här i bedömningarna). Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2014–2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Generellt underskott på bostäder ligger bakom underskottet

Den vanligaste orsaken till underskottet på bostäder för anvisade nyanlända är att det finns ett generellt underskott på bostäder i kommunerna. Totalt 121 kommuner har angett denna orsak. Andra anledningar är att det saknas stora bostäder till större hushåll med barn, men också små lägenheter till ensamhushåll.

Flera kommuner uppger också att det saknas bostäder med rimliga boendekostnader. Några menar att det saknas hyresrätter med lägre standard som därmed är billigare. Många hyresvärdar ställer höga krav för att erhålla ett kontrakt och godkänner inte försörjningsstöd eller etableringsersättning som inkomst, vilket försvårar för nyanlända att få ett förstahandskontrakt till en bostad som motsvarar behoven.

Kommunernas svar på frågan vad underskottet för anvisade nyanlända beror på fördelar sig så här, kommunerna kunde ange flera olika svarsalternativ:

  • Generellt underskott på bostäder (121 kommuner)
  • Underskott på stora bostäder (76 kommuner)
    Underskott på bostäder med rimliga boendekostnader (66 kommuner)
  • Hyresvärdarna ställer höga krav för att erhålla ett kontrakt (52 kommuner)
  • Hyresvärdarna godkänner inte försörjningsstöd som inkomst (46 kommuner)
  • Underskott på små bostäder (45 kommuner)
  • Hyresvärdarna godkänner inte etableringsersättning som inkomst (40 kommuner)
  • Hyresvärdarna är obenägna att hyra ut till nyanlända hushåll (14 kommuner).

Flera kommuner kommenterar att allmännyttan ofta godkänner försörjningsstöd eller etableringsersättning som inkomst, men att privata fastighetsägare är mindre benägna att göra det.

En annan orsak till underskottet på bostäder för nyanlända är att det har kommit många nyanlända till kommunen på kort tid, både anvisade nyanlända och självbosatta. Flertalet kommuner har generell brist på bostäder, och flera olika grupper konkurrerar om samma typ av bostäder på bostadsmarknaden. Många kommuner belyser att underskottet främst gäller bostäder för ensamhushåll och för stora familjer.

Nyanlända saknar kötid och kontakter

En vanlig förklaring till nyanländas svårigheter på bostadsmarknaden är att nyanlända generellt saknar kötid eller köpoäng i bostadskön, och att bostadskön kan vara flera år lång. Dessutom saknar nyanlända kontakter och referenser.

Vidare har denna grupp, precis som flera andra utsatta grupper, ofta inte råd att hyra nyproducerade lägenheter. Samtidigt saknas det lediga lägenheter i det äldre bostadsbeståndet, där hyrorna generellt sett är betydlig lägre jämfört med nyproducerade bostäder. Några kommuner förklarar att det saknas bostadssociala krav på byggherrar att tillhandahålla en viss andel bostäder i beståndet till utsatta grupper.

Eftersom det kan vara svårt att få ett förstahandskontrakt tvingas många nyanlända flytta runt. Gruppen nyanlända har vanligtvis inte kapital sedan tidigare och kan därför inte köpa sig en bostad. Dessutom saknar flertalet kunskap om olika boendeformer och hur de ska agera på den svenska bostadsmarknaden.

Nedan följer exempel på hur några kommuner beskriver situationen:

”Hyresnivån i nyproduktion gör att självförsörjande nyanlända tvingas att söka försörjningsstöd. Lägenheter med hyror som nyanlända anser sig har råd med saknas.”

”Det är mycket svårt att hitta boenden åt nyanlända i kommunens centrala delar. Däremot i andra delar av kommunen finns lämpliga boenden tillgängliga men efterfrågan på dessa är låg.”

”Utifrån vad vi ser så kommer vi inte att kunna lösa boendesituationen åt anvisade nyanlända två år i samma bostad, utan det kommer krävas viss omflyttning och tillfälliga bostäder.”

Antalet bostadssökande nyanlända kan minska något de närmaste åren

Det stora antalet asylsökande 2015 ledde till att Sverige fick många nyanlända åren därpå. Det beror på att asylsökande räknas som nyanlända först när de fått uppehållstillstånd och folkbokfört sig i Sverige. Effekten av det höga antalet asylsökande 2015 på antalet nyanlända har efter den rekordhöga siffran 2016 avtagit med åren.

Närmare 22 000 personer ansökte om asyl i Sverige under 2019, vilket är en marginell ökning jämfört med 2018. Migrationsverket bedömde i början på året att antalet asylsökande i Sverige skulle öka något 2020. Läget i omvärlden har förändrats sedan dess och coronapandemin med påföljande reserestriktioner har begränsat möjligheten att migrera till Sverige. Migrationsverket bedömer att denna utveckling, med ett lägre antal asylsökande i Sverige, kommer att fortsätta åtminstone fram till halvårsskiftet. Därefter är omvärldsläget mycket svårbedömt.  

Under 2019 uppgick kommunernas samlade mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd till totalt cirka 25 600 personer. I prognosen över 2020, reviderad i maj, bedömer Migrationsverket att antalet kommunmottagna nyanlända minskar och uppgår till 18 000. Dessa siffror omfattar det totala kommunmottagandet, såväl anvisade som de som bosatt sig på egen hand. Siffror för enbart anvisade, så kallade kommuntal, visar att 7 100 personer tas emot i kommunerna efter anvisning för bosättning i år, vilket är en minskning jämfört med 2019 då motsvarande siffra uppgick till 9 000. Läs mer i ”Relaterat”.

Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd

Sedan 2016 gäller en tidsbegränsad lag som begränsar möjligheten till permanent uppehållstillstånd. I stället beviljas uppehållstillstånd på max tre år. Det har även införts begränsningar när det gäller anhöriginvandring.

Baserat på Migrationsverkets prognoser kan antalet bostadssökande nyanlända komma att minska något de kommande åren. Trots ett minskat tryck är antalet bostadssökande nyanlända fortfarande relativt många, vilket innebär utmaningar för många kommuner i att tillhandahålla bostäder. Dels behöver kommunerna hitta bostäder i det befintliga beståndet som kan erbjudas nyanlända som tas emot enligt bosättningslagen, dels behöver de allmänt verka för att bostadsmarknaden fungerar så pass bra att nyanlända som själva bosätter sig i kommunen kan hitta en ändamålsenlig bostad på den lokala bostadsmarknaden.

Bostadsbristen kan leda till att integrationen försvåras såväl på arbetsmarknaden som i samhället i övrigt. Eftersom merparten av de nyanlända är i arbetsför ålder kan det innebära möjligheter till tillväxt och utveckling, till exempel för kommuner med en åldrande befolkning. Bristen på bostäder kan leda till att dessa möjligheter går förlorade.

Asylsökande och nyanlända

Asylsökande kan välja att bo på Migrationsverkets anläggningsboenden (ABO) eller i eget boende (EBO) under tiden som deras asylansökan prövas. När de asylsökande som har bott i ABO har beviljats uppehållstillstånd kan de välja mellan att bli anvisade för bosättning i en kommun eller att hitta en bostad i en kommun på egen hand.

En nyanländ person är en före detta asylsökande som har beviljats uppehållstillstånd. Kommunernas bosättningsansvar, enligt lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (bosättningslagen), innebär att en kommun efter anvisning är skyldig att ta emot en nyanländ för bosättning. Syftet är att nyanlända ska få förutsättningar att etablera sig i samhället. Det är Migrationsverket som anvisar nyanlända till kommunerna.

Kommuner samarbetar runt bostäder till anvisade nyanlända

Det pågår ett omfattande arbete i kommunerna runt om i landet för att lösa bostadsfrågan för kommunanvisade nyanlända personer. Kommunerna har flera olika sätt att säkerställa att det finns bostäder till denna grupp. Nyanlända som har anvisats till kommunen enligt bosättningslagen prioriteras ofta framför de som har bosatt sig i kommunen på egen hand.

Det vanligaste sättet är att kommunerna samarbetar med det kommunala bostadsföretaget och med privata fastighetsägare för att få fram bostäder. I 2020 års bostadsmarknadsenkät uppger 211 kommuner att de har ett regelbundet samarbete med det kommunala bostadsföretaget, och 99 kommuner uppger att de har ett regelbundet samarbete eller överenskommelse med privata fastighetsägare. Totalt 85 kommuner har ett regelbundet samarbete med både det kommunala bostadsföretaget och med privata fastighetsägare. Jämfört med förra årets enkätsvar är det dock färre som i år svarar att de har den här typen av samarbete med det kommunala bostadsföretaget och/eller med privata fastighetsägare.

Det är 93 kommuner som svarar att de vid behov tar kontakt med det kommunala bostadsföretaget, vilket är drygt 10 kommuner fler än förra året. 94 kommuner svarar att de tar kontakt med privata fastighetsägare vid behov, vilket är ungefär samma antal som förra året.

Diagram över antal kommuner som samarbetar med allmännyttiga och privata hyresvärdar för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända. Innehållet i diagrammet beskrivs i brödtexten.
Kommuner med regelbundet samarbete med allmännyttiga och privata hyresvärdar för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända personer, januari 2020. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Vissa kommuner blockhyr bostäder

En annan möjlighet som kommunerna har är att blockhyra bostäder. Det innebär att kommunen hyr lägenheter i ett eller flera bostadshus från ett bostadsföretag eller en fastighetsägare, för att sedan hyra ut lägenheterna i andra hand. Vid en jämförelse med 2019 års enkätsvar är det något färre kommuner som blockhyr bostäder för detta ändamål, 66 kommuner i årets enkät jämfört med 76 kommuner i förra årets enkät.

Några kommuner hyr ut kommunens bostadsrätter och småhus

En företeelse som också blir vanligare, även om den fortfarande utgör en liten andel, är att kommunerna hyr ut egna bostadsrätter eller småhus. I årets enkät svarar 48 kommuner att de har egna bostadsrätter eller småhus som de hyr ut. I förra årets enkät gav 47 kommuner samma svar.

Kommuner hyr eller förmedlar bostäder från privatpersoner

I 35 kommuner hyr eller förmedlar kommunen bostäder från privatpersoner för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända personer. Det är färre kommuner jämfört med förra året då 58 kommuner angav detta svarsalternativet.

Kommunernas svar på frågan om hur de arbetar för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända personer fördelar sig så här, kommunerna kunde ange flera olika svarsalternativ:

  • Kommunen har ett regelbundet samarbete med det kommunala bostadsföretaget (211 kommuner)
  • Kommunen har ett regelbundet samarbete/överenskommelse med privata fastighetsägare (99 kommuner)
  • Kommunen tar vid behov kontakt med privata fastighetsägare (94 kommuner)
  • Kommunen tar vid behov kontakt med det kommunala bostadsbolaget (93 kommuner)
  • Kommunen blockhyr fastigheter (66 kommuner)
  • Kommunen har egna bostadsrätter och/eller småhus som hyrs ut (48 kommuner)
  • Kommunen hyr eller förmedlar bostäder från privatpersoner (35 kommuner)
  • Kommunens kommunala bostadsföretag har i uppdrag i ägardirektiv att avsätta lägenheter för bostadssociala ändamål som kan omfatta anvisade nyanlända (26 kommuner)
  • Kommunens kommunala bostadsföretag har i uppdrag i ägardirektiv att avsätta lägenheter för anvisade nyanlända (21 kommuner)
  • Kommunen och/eller det kommunala bostadsföretaget bygger bostäder med tidsbegränsade bygglov (22 kommuner)
  • Kommunen och/eller det kommunala bostadsföretaget bygger om lokaler till bostäder (14 kommuner)

Det är 28 kommuner som svarar att de inte tar emot några anvisade nyanlända. Det är framför allt kommuner med färre än 25 000 invånare som ger detta svar. Totalt 13 kommuner har valt att inte besvara frågan.

Cirka hälften av kommunerna erbjuder permanenta kontrakt

På frågan om vilka tidsperspektiv kommunen har vid bosättning av nyanlända som har anvisats till kommunen enligt bosättningslagen och vilken kontraktsform som erbjuds svarar 146 kommuner att de erbjuder någon form av permanenta kontrakt. I 93 kommuner erbjuds permanenta kontrakt omedelbart eller efter en prövotid och i 56 kommuner följs tidsbegränsade kontrakt av permanenta kontrakt. Barnfamiljer erbjuds permanenta kontrakt omedelbart eller efter prövotid i 16 kommuner.

I Storgöteborg erbjuder 7 av 13 kommuner permanenta kontrakt, där vanligast är att tidsbegränsade kontrakt följs av permanenta kontrakt. Stormalmö och Storstockholm skiljer sig från riket i den här frågan, med endast varsin kommun som svarar att de erbjuder permanenta kontrakt. Kommunerna i storstadsområdena har i högre utsträckning tidsbegränsade kontrakt som upphör efter en specificerad tid, och att nyanlända då hänvisas till ordinarie bostadsmarknad i hela landet. Det svarsalternativet anges av närmare 80 procent av kommunerna i Storstockholm, 70 procent av kommunerna i Storgöteborg och av drygt 40 procent av kommunerna tillhörande Stormalmö. Motsvarande andel baserat på landets alla kommuner uppgår endast till cirka 17 procent.

Så här fördelar sig svaren för alla kommuner, kommunerna kunde ange flera olika svarsalternativ:

  • Permanenta kontrakt erbjuds omedelbart eller efter prövotid (93 kommuner)

  • Tidsbegränsade kontrakt erbjuds till dess att den nyanlända har etablerat sig på bostadsmarknaden i kommunen (61 kommuner)

  • Tidsbegränsade kontrakt följs av permanenta kontrakt i kommunen (56 kommuner)

  • Tidsbegränsade kontrakt upphör efter en specificerad tid och nyanlända hänvisas till ordinarie bostadsmarknad i hela landet (50 kommuner)

  • Barnfamiljer erbjuds i regel permanenta kontrakt omedelbart eller efter prövotid (16 kommuner)

Antalet kommuner som erbjuder permanenta kontrakt till barnfamiljer, omedelbart eller efter prövotid, har halverats jämfört med antalet i förra årets enkät. En kommun kommenterar att familjer som riskerar att bli bostadslösa efter etableringstidens utgång kan prövas för sociala kontrakt.

Någon kommun påpekar att det är olyckligt för den nyanlända familjen att kommunen inte kan erbjuda förstahandskontrakt direkt. Det är också extra besvärligt för barnfamiljer där barnen fått plats på förskola eller skola i närheten av bostaden, men sedan tvingas flytta. Detta kan leda till sämre trygghet för barn och familj samt kan försämra möjligheten till integration och etablering i samhället.

De flesta självbosatta nyanlända söker bostad på egen hand

På frågan om kommunen gör några bostadsrelaterade insatser för nyanlända som själva bosatt sig i kommunen, svarar 208 kommuner nej och 63 kommuner ja. Totalt 19 kommuner har valt att inte besvara frågan. Jämfört med förra årets enkätsvar är antalet kommuner som gör bostadsrelaterade insatser för självbosatta nyanlända ännu färre i år.

Detta visar att många av de nyanlända personerna runt om i landet söker bostad på egen hand. Kommunerna förklarar att de nyanlända som själva har bosatt sig i en kommun behandlas på samma sätt som övriga bostadssökande, eftersom de behöver rikta sina insatser mot de nyanlända som har anvisats till kommunen. Kommunerna ger dock hjälp om situationen är akut och det är framför allt barnfamiljer som prioriteras.

De vanligaste bostadsrelaterade insatserna som kommunerna gör för självbosatta nyanlända är information, rådgivning och vägledning på olika språk om hur man söker bostad. Kommunerna kan också hjälpa de egenbosatta nyanlända att ställa sig i bostadskön.

En del kommuner har anställt särskilda boendesamordnare eller integrationssamordnare som vägleder och stödjer de nyanlända i deras försök att hitta en lämplig bostad. Några kommuner erbjuder så kallad boskola som informerar om hur det är att vara hyresgäst.

Tillfälligt boende och sociala kontrakt erbjuds vid behov i ett fåtal kommuner och någon använder kommunal hyresgaranti till de som uppfyller kriterierna. Det finns exempel på en kommun som arbetar med att förmedla tomma hus på landsbygden till självbosatta nyanlända familjer.

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej