På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Allt fler 80+ i befolkningen

Granskad: 

Under 2020-talet kommer de stora barnkullarna från 1940-talet att bli över 80 år gamla. Det innebär att de kommer in i en ålder då större behov av vård och omsorg ofta inträder. Det ställer i sin tur särskilda krav på bostadsbeståndet och efterfrågan på nya bostäder med särskild inriktning på äldre kan komma att öka på många håll.

Medellivslängden har ökat påtagligt och därmed andelen äldre personer i befolkningen. Var femte invånare i Sverige är 65 år eller äldre. Andelen varierar dock kraftigt mellan olika kommuner. Det finns kommuner där över 30 procent av invånarna är över 65 år, ofta små kommuner, som under lång tid har haft en nettoutflyttning av människor i yrkesverksam ålder.

Från och med år 2020 kommer antalet invånare över 80 år att öka. Enligt SCB:s befolkningsframskrivning i april 2019 kommer antalet invånare över 80 år att öka med över 50 procent mellan 2019 och 2030. Det motsvarar en ökning med mer än 270 000 personer, varav 130 000 kommer att vara över 85 år gamla. 

Totalt sett förväntas Sveriges befolkning öka med cirka 775 000 personer 2019-2030. Av den ökningen förväntas över 40 procent ligga på åldrarna över 65 år och mer än en tredjedel på åldersgruppen över 80 år. 

Pajdiagram som visar förväntad befolkningsökning 2019-2030, fördelad på åldersgrupper
Förväntad befolkningsökning 2019-2030 fördelad på åldersgrupper. Mellan 2019 och 2030 förväntas befolkningen öka med cirka 775 500 personer. Sammanlagt 42 procent av ökningen avser invånare över 65 år och hela 35 procent ligger på åldersgruppen 80+. Källa: SCB:s befolkningsframskrivning april 2019. Illustration: Boverket/Ulrika Hägred

För få tillgängliga bostäder

Vi håller oss friska allt högre upp i åldrarna men de flesta får efter hand försämrad syn och hörsel och även nedsatt rörlighet. Det är framförallt i åldrarna över 85 år som det blir vanligare att nedsatt funktionsförmåga och ökat behov av vård och omsorg ställer särskilda krav på bostaden. Lokalt saknas det ofta bostäder och boendemiljöer som är väl anpassade till den äldre människans behov. Stora delar av det ordinarie bostadsbeståndet har bristande tillgänglighet för personer med nedsatt rörlighet. Så till exempel saknas hiss i uppskattningsvis hälften av flerbostadshusen och där det finns hiss når man ofta inte hissen utan att passera trappsteg. I småhusen är det vanligt med en trappa till entrén och inte sällan ligger badrum och sovrum på övre våningen. Många äldre har en bostad som det blir svårt att bo kvar i om rörligheten försämras.

Flyttfrekvensen bland äldre är ändå generellt sett låg, vilket delvis speglar äldre personers preferenser. Många äldre vill helt enkelt helst bo kvar i sin nuvarande bostad, så länge det är möjligt. Men de som på äldre dar faktiskt skulle vilja flytta till en mer bekväm och lättskött bostad möter på många håll ett klent utbud av möjliga alternativ. För att lämna en bostad man kanske bott i flera tiotals år, måste det erbjudas ett alternativ som inte bara är fysiskt tillgängligt utan också tilltalande i övrigt och dessutom ekonomiskt rimligt.

Andelen äldre som bor i särskilt boende minskar

Kommunerna har enligt socialtjänstlagen en skyldighet att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad av äldre människor som behöver särskilt stöd, så kallat särskilt boende. Sådana bostäder fördelas efter biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen.

Men de allra flesta äldre personer bor kvar där de bott sedan länge eller byter till en annan bostad inom det ordinarie bostadsbeståndet. Den eventuella flytten till särskilt boende sker allt högre upp i åldrarna. I gruppen 65-79 år är det mindre än 2 procent som bor i särskilt boende. Av dem som har passerat 80 är det 13 procent av männen och cirka 20 procent av kvinnorna som bor i särskilt boende (2018, enligt SCB).

Antalet bostäder i särskilt boende för äldre har successivt minskat under en lång tid. Efterfrågan och behovet av sådana boendeformer har minskat, som en följd av den förbättrade hälsan och funktionsförmågan bland äldre. Men det handlar också om en medveten politik från samhällets sida att styra mot kvarboende genom möjligheter till bostadsanpassning, hemtjänst och hemsjukvård. Ändå är det bara runt 5 procent i åldersgruppen 65-79 år som har hemtjänst. I åldersgruppen över 80 är det 27 procent av männen och 35 procent av kvinnorna som har hemtjänst (2018, enligt SCB). De allra flesta äldre personer klarar sig alltså själva - eller med hjälp av anhöriga - i en bostad inom det ordinarie bostadsbeståndet.

Ställer krav på bostadsförsörjningsplaneringen

För att kunna möta bostadsefterfrågan från en åldrande befolkning behöver man från kommunens sida ha ett gott grepp om hur det nuvarande bostadsbeståndet ser ut i olika delar av kommunen och hur de äldre invånarna bor idag. En annan fråga är hur man ska möta efterfrågan från dem som ska jobba inom vården och äldreomsorgen. Se Boverkets webbhandbok om bostadsförsörjning, via länk under "Relaterad information". 

"Trygghetsbostäder" kan avse olika saker

Begreppet trygghetsbostäder används vanligen om boendeformer som riktar sig till äldre som känner oro och otrygghet i sitt nuvarande boende och som önskar större möjligheter till gemenskap med andra äldre i sitt boende. 

Men det finns ingen entydig definition av trygghetsbostäder utan det kan se ganska olika ut. De trygghetsbostäder som byggdes med statligt investeringsstöd under 2010-2014 ska enligt villkoren för stödet rikta sig till personer över 70 år, ha gemensamma utrymmen för måltider, samvaro, hobby och rekreation samt ha personal som dagligen, på bestämda tider kan stödja de boende. Det får inte krävas något biståndsbeslut utan bostäderna ska fördelas efter kötid.

Sedan 2016 finns ett motsvarande stöd till "hyresbostäder för äldre", med utrymmen för gemenskap. Åldersgränsen är nu 65 år och kravet på personal har modifierats, på så sätt att tillgång till personal kan ersättas med tillgång till andra gemensamma tjänster. I den nya stödförordningen används inte längre begreppet ”trygghetsbostäder”. Det hindrar inte att den beteckningen används om bostäder som tillkommer genom stödet. 

Vård och omsorg ingår inte i trygghetsbostäder eller andra hyresbostäder för äldre utan den som behöver det får ansöka om hemtjänst eller hemsjukvård på samma villkor som andra.

Biståndsbedömt trygghetsboende för äldre

Genom en ändring i 5 kap. 5 § socialtjänstlagen den 2 april 2019 finns det numera en ny form av särskilt boende – biståndsbedömt trygghetsboende för äldre. Denna boendeform riktar sig till äldre personer som inte behöver vård och omsorg dygnet runt men som känner sig otrygga i sitt nuvarande boende. Syftet är att bryta oönskad social isolering och öka tryggheten, genom bland annat gemensamma måltider och aktiviteter. Till skillnad från  trygghetsbostäder enligt den tidigare stödförordningen, är det här fråga om ett särskilt boende, där det krävs ett biståndsbeslut från kommunen.

Seniorbostäder

Seniorbostäder eller seniorboende används ofta som ett samlande begrepp för bostäder som är avsedda för personer över en viss ålder, vanligen 55 år. Det finns en rad olika koncept, som marknadsförs under varierande beteckningar av kommersiella aktörer. Vissa riktar sig till äldre med särskilda intressen, och erbjuder det man ibland kallar livsstilsboende. Bostäderna hyrs ut eller säljs på den ordinarie bostadsmarknaden och det krävs inte något biståndsbeslut från kommunen. Den som bor i ett seniorboende får vid behov ansöka om hemtjänst eller hemsjukvård på samma villkor som äldre personer som bor i en helt vanlig bostad.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen