Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Gör plats för ungdomarna - sök verksamhetsutvecklingsbidrag

Granskad:

Senast den 31 augusti varje år går det att söka verksamhetsutvecklings­bidrag hos Boverket. Bidraget kan ges till åtgärder som ska anpassa en allmän samlingslokal till ungdomsverksamhet. Det kan även ges för att stimulera ungdomars verksamhet inom kultur- och fritidsområdet i en sådan lokal.

Vad är allmänna samlingslokaler?

Med allmänna samlingslokaler menas lokaler som ägs eller disponeras av ideella organisationer och som utnyttjas på ett allsidigt vis. De ska vara lättillgängliga för föreningslivet och verksamheter som till exempel möten, sammankomster, studieverksamhet, kulturarrangemang och fritidsaktiviteter. Exempel på allmänna samlingslokaler är bygdegårdar, IOGT-NTO:s lokaler, Folkets hus och andra föreningsdrivna lokaler. De allmänna samlingslokalerna utgör viktiga mötesplatser i vårt samhälle, både på landsbygden och i städerna.

Vem kan få bidraget?

Verksamhetsutvecklingsbidraget kan ges till föreningar, stiftelser och aktiebolag som arbetar utan vinstsyfte och som är fristående från en kommun eller kommunala företag och bolag. Bidraget är avsett för verksamheter och aktiviteter som särskilt riktar sig till ungdomar.

Ungdomar bör själva vara delaktiga i planering och genomförande av projektet. Det är lämpligt att vid förberedandet av ansökan ha samlat ungdomarna för att ta in deras önskemål, för att projektet redan från början ska vara väl förankrat hos ungdomarna. De sökande som beviljas bidrag förväntas utföra precis det projekt som bidraget sökts och beviljats för. Då är det viktigt att väl känna till ungdomarnas önskemål innan ansökan skickas in till Boverket.

Den organisation som söker bidrag ska äga sin lokal eller ha ett nyttjanderättsavtal. Det ska finnas goda ekonomiska förutsättningar att driva och förvalta lokalen. Organisationen ska i sin verksamhet respektera demokratins idéer, inklusive principerna om jämställdhet mellan könen och förbud mot diskriminering.

En förutsättning för bidrag är att Boverket bedömer att lokalen som ansökan avser uppfyller skäliga krav på god standard, eller att lokalen efter genomfört projekt kommer att uppfylla sådana krav. Med anledning av den allmänna samlingslokalens funktion som demokratisk mötesplats, och statsbidragets syfte att främja denna funktion, är lokalens tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning en viktig aspekt i denna bedömning.

Eftersom kraven som ställs ska vara skäliga måste de i viss mån anpassas efter varje lokals förutsättningar. En utgångspunkt är dock att det ska vara möjligt för personer med funktionsnedsättning att självständigt ta sig in och ut ur lokalen och till och från de utrymmen där samlingslokalens verksamhet bedrivs. Om lokalen har olika våningsplan ska det vara möjligt för personer med funktionsnedsättningar att ta sig mellan våningsplanen. Hinder som Boverket har bedömt som enkla att avhjälpa ska inte förekomma (för närmare information se Enkelt avhjälpta hinder under Relaterad information). Lokalen ska ha minst ett tillgängligt och användbart hygienutrymme (rekommenderat minimimått 2,2 x 2,2 m).

Det går att söka bidrag hos Boverket för åtgärder för att förbättra tillgängligheten till och i allmänna samlingslokaler. Investeringsbidrag kan beviljas särskilt för sådana åtgärder. Även verksamhetsutvecklingsbidrag kan beviljas för tillgänglighetsskapande åtgärder, om arbetet sker i anknytning till ett projekt vars syfte är att anpassa en lokal till ungdomsverksamhet.

Hur går det till att göra en ansökan?

Verksamhetsutvecklingsbidraget kan sökas hos Boverket senast den 31 augusti varje år.

Ansökningsformulär hittar du under ”Relaterad information".

Hur bedömer Boverket vilka som får bidrag?

Det årliga anslaget för bidraget är begränsat, vilket innebär att det vanligtvis måste göras en prioritering mellan de ansökningar som har kommit in. Att ett projekt uppfyller de formella kraven är alltså inte en garanti för att få bidrag.

Boverket ska särskilt prioritera de ansökningar som gäller allmänna samlingslokaler för ungdomar och allmänna samlingslokaler i områden med socioekonomiska utmaningar. Boverket får också särskilt prioritera ansökningar som gäller allmänna samlingslokaler i områden som saknar närhet till offentlig och kommersiell service.

Vid bedömningen av vilka områden som har socioekonomiska utmaningar ska hänsyn tas till förvärvsfrekvensen i området, till andelen mottagare av försörjningsstöd och till andelen elever som avslutat årskurs 9 utan behörighet till något av gymnasieskolans nationella program.

Tillsammans med en ansökan om verksamhetsutvecklingsbidrag ska sökande lämna in ett yttrande från kommunen om behovet på orten av att möta eller stimulera ungdomars engagemang inom kultur- och fritidsområdet.

Vad kan en organisation få bidrag till?

Verksamhetsutvecklingsbidrag kan ges till:

  • byggnadsåtgärder vars syfte är att anpassa en allmän samlingslokal, eller utomhusmiljön i nära anslutning till lokalen, till ungdomsverksamhet inom kultur- och fritidsområdet. Det kan till exempel vara ombyggnad och upprustning av lokaler och utomhusmiljö eller inköp av inventarier och utrustning till den planerade verksamheten. Hit räknas även åtgärder som görs för att skapa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, om arbetet genomförs i anknytning till projektet.
  • verksamheter och aktiviteter som genomförs för att stimulera ungdomsverksamhet i samlingslokalen. Här kan ingå särskilda kostnader för material eller för projektledare och annan personal som är kopplad till projektet.

Bidrag till riksorganisationer

Verksamhetsutvecklingsbidraget får även lämnas till riksorganisationer som organiserar bidragsberättigade aktiebolag, stiftelser och föreningar. Riksorganisationerna kan få bidrag för att utveckla ungdomars mötesformer inom kultur- och fritidsområdet.

Hur stort är bidraget?

Verksamhetsutvecklingsbidrag kan lämnas upp till hela den godkända kostnaden. Det är dock inte alltid så att bidrag ges till alla de åtgärder som ingår i ett projekt.

Det årliga anslaget för bidraget är begränsat, vilket innebär att det vanligtvis måste göras en prioritering mellan de ansökningar som har kommit in.

När kommer beskedet om vilka som har fått bidrag?

Samlingslokaldelegationen beslutar hur det årliga anslaget ska fördelas vid ett tillfälle, senast i december varje år. Vilka organisationer som har tilldelats bidrag annonseras här på Boverkets webbplats snarast möjligt efter det att beslutet är klart. Inom två till tre veckor därefter får den sökande ett skriftligt beslut, som även innehåller de villkor som gäller för genomförandet av projektet.

När betalas bidraget ut?

Från den 1 augusti 2020 får verksamhetsutvecklingsbidrag till riksorganisationerna, för utveckling av ungdomars mötesformer, betalas ut i sin helhet i samband med beslutet att bevilja bidrag. Bidrag till sökande av verksamhetsutvecklingsbidrag, för övriga åtgärder, får betalas ut med högst 75 procent av det beviljade bidraget. Förskottsutbetalning sker om och i den utsträckning tillgängliga medel finns på Boverkets anslag i samband med beslutet att bevilja bidrag. Beslut om bidrag fattas senast under december månad. För mottagare av bidrag från Boverket kan det under projekttiden vara nödvändigt att tillfälligt finansiera bidragsdelen av projektet på annat sätt.

Slutlig utbetalning görs normalt när projektet är genomfört och slutredovisningen är inlämnad och godkänd. En förutsättning för utbetalning är dock att tillräckliga medel för utbetalning finns på Boverkets anslag för bidraget. I vissa fall kan utbetalningen dröja, till exempel när ett projekt redovisas året före utsatt tid för slutredovisning.

Mer information om slutredovisningen samt blanketter hittar du på sidan "När projektet är färdigt" i menyn.

Medlem i en riksorganisation

Folkets Hus och Parker, Våra Gårdar och Bygdegårdarnas Riksförbund är riksorganisationer som Boverket samarbetar med, kring bidragen till allmänna samlingslokaler. Organisationerna kan hjälpa sina medlemmar i ansökningsprocessen. Se länkar nedan.

Andra statliga bidragsgivare

Allmänna arvsfonden ger bidrag till ideella föreningar och andra icke vinstdrivande organisationer. Bidrag ges för att pröva nya idéer för att utveckla verksamheter för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning, där målgrupperna själva är engagerade i projekten. Från arvsfonden går det att söka både ett projektstöd för verksamhetsutveckling och ett lokalstöd för om-, till- eller nybyggnad.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) kan ge verksamhetsbidrag till utvecklingsprojekt som rör bland annat demokrati, jämställdhet och antidiskrimineringsfrågor samt till ideella organisationers basverksamhet.

Vem gör vad?

Boverket

Boverket handlägger bidragsansökningar och administrerar stöden. Det är Boverkets handläggare som tar fram beslutsunderlagen till Samlingslokaldelegationen.

Boverket beslutar om utbetalningar av bidraget när ett projekt är färdigställt. Det är Boverket som kan godkänna vissa förändringar och tidsförlängningar i ett projekt som redan beviljats bidrag.

Samlingslokaldelegationen

Samlingslokaldelegationen är den instans som beslutar om fördelningen av statsbidrag till allmänna samlingslokaler och om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. Samlingslokaldelegationen består av en ordförande och högst åtta ledamöter, vilka alla är förordnade av regeringen.

 

Följande personer ingår i Samlingslokaldelegationen:

Maria Ringvall, kammarrättsråd, ordförande
Kerstin Hamre, projektledare
Dona Hariri, jurist
Christine Hemdal Sandling, biträdande kulturchef
Elizabeth Åsa Hole, ställföreträdande myndighetschef
Elisabet Johansson, utvecklingsledare
Jonnie Nordensky, projektledare
Simon Strömberg, verksamhetsutvecklare
Nils-Olof Zethrin, handläggare

Kommunen

För att få verksamhetsutvecklingsbidrag från Boverket måste den aktuella kommunen göra ett skriftligt yttrande. Yttrandet ska belysa behovet på den aktuella orten av att möta och stimulera ungdomars engagemang inom kultur- och fritidsområdet. I yttrandet bör det också framgå hur det sökande projektet kan svara mot behovet av ungdomsverksamhet på orten.

Riksorganisationer

Många föreningar som driver verksamhet i egna lokaler är anslutna till någon av riksorganisationerna Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker eller Våra Gårdar. Där finns en omfattande kompetens samlad rörande allmänna samlingslokaler, både i byggnadsfrågor och beträffande den verksamhet som bedrivs i lokalerna. Den förening som är medlem i någon av riksorganisationerna kan där få stöd och hjälp att genomföra ett utvecklingsprojekt, av ungdoms- och byggnadshandläggare på respektive organisation. De hjälper även till att upprätta de handlingar som behövs när man vill söka ekonomiskt bidrag från Boverket.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen