Bidrag för grönare städer

Lyssna

Bidrag för grönare städer kan sökas av kommuner för åtgärder som ökar eller utvecklar stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer. Exempel på stadsgrönska är naturmark, parker, planteringar, stränder, våtmarker och dagvattenanläggningar. Beredningen av samtliga ärenden som inkom under ansökningsomgång två har inletts. Bidraget går därmed inte längre att söka för 2018.

Syftet med bidraget

Regeringens satsning ska främja stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer. Syftet är att utveckla städer till gröna och hälsosamma platser och bidra till att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Stadsgrönska ger ekosystemtjänster, ökar hälsa och välbefinnande, bidrar till klimatanpassning och ökar stadens resiliens. Bidrag beviljas inte för parkutrustning och hårdgjorda ytor, såsom lekutrustning, belysning, parkbänkar, cykelställ, papperskorgar, asfalterade ytor och plattsättningar. Bidraget omfattar totalt 100 miljoner kronor under 2018.

Ansökningsomgångar

Bidrag kunde i år sökas vid två ansökningsomgångar:

Ansökningsomgång ett avslutades den 30 april 2018
Ansökningsomgång två avslutades den 14 september 2018.

Vem kan få bidraget

Bidraget kan endast ges till kommuner. Detta innebär exempelvis att kommunala bolag och kommunförbund inte kan få bidrag.

Endast kommuner som bedriver eller har förutsättningar att bedriva ett strategiskt och metodiskt arbete för att integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i planering, byggande och förvaltning av den urbana miljön kan få bidrag. I ansökan ska kommunen redogöra för sitt strategiska och metodiska arbete.

Bidragets storlek

Bidrag får ges med högst 50 procent av kostnaderna för att planera och genomföra de åtgärder som bidraget avser.

Bidraget får kombineras med andra former av offentligt stöd under förutsättning att de sammanlagda stöden inte överskrider 50 procent av kostnaderna för åtgärderna.

Vilka åtgärder kan ge bidrag

Kommuner kan få bidrag för att planera och genomföra projekt som innebär att:

ett nytt område med stadsgrönska anläggs eller
ett befintligt område med stadsgrönska utvecklas.

I planeringen kan exempelvis ingå förstudie och viss medborgardialog. Planeringen bör utgöra en mindre del av åtgärden och en kommun kan inte få bidrag enbart för planering.

Åtgärderna i ett projekt ska främja att stadsgrönska och ekosystemtjänster ökar eller utvecklas i urbana miljöer. Stadsgrönska innebär exempelvis naturmark, parker, alléer, träd, buskage, häckar, planteringar, gröna tak och väggar, gröna bullerskydd, ytor för barns lek och utevistelse, ekodukter, gröna korridorer, grön infrastruktur och liknande grönytor i urbana miljöer samt stränder, våtmarker, vattendrag, dammar, diken, dagvattenanläggningar och liknande vattenytor i urbana miljöer.

Åtgärderna ska bidra till ett varaktigt och långsiktigt arbete med att utveckla stadsgrönska och ekosystemtjänster i planering, byggande och förvaltning av den urbana miljön.

Boverket får inte ge bidrag om åtgärden endast har liten betydelse för att utveckla städer till gröna och hälsosamma platser. Vidare får bidrag endast ges till åtgärder som är till nytta för allmänheten utan krav på någon särskild motprestation. Exempelvis kan inte parker eller annan platser där allmänheten betalar inträde komma i fråga för bidraget.

Åtgärd på annans mark än kommunens

Om ansökan avser en åtgärd på en fastighet som inte ägs av kommunen eller på en fastighet med tomträtt ska kommunen bifoga en handling som visar att fastighetsägaren eller tomträttshavaren har gett sitt tillstånd till att åtgärden genomförs.

När ska åtgärden vara inledd och slutförd?

Åtgärden får inte vara inledd vid ansökningstillfället. En åtgärd anses vara inledd vid den tidpunkt då arbetet med till exempel röjning, schaktning, dikning, utfyllning eller motsvarande inleds. Planering av åtgärden får dock ha inletts innan ansökan.

Åtgärden ska, i normalfallet, vara slutförd inom tre år från det att den inleddes. Boverket kan bevilja längre tid för slutförande om det finns särskilda skäl.

Boverket bestämmer i bidragsbeslutet vid vilket datum åtgärden ska vara inledd respektive slutförd.

Prioritering av ansökningar

Boverket ska prioritera den eller de åtgärder som vid varje prövningstillfälle bedöms ha bäst förutsättningar att på ett varaktigt sätt utveckla städer till gröna och hälsosamma platser och bidra till att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Andra faktorer som ligger till grund för Boverkets prioritering är om åtgärderna:

främjar innovativ, mångfunktionell eller resurseffektiv grönstruktur för ekosystemtjänster, eller
förbättrar städernas robusthet eller resiliens genom grönska och förbättrar städernas motståndskraft mot höga temperaturer eller översvämning.

Utbetalning och uppföljning

Har bidrag beviljats får högst 75 procent av bidraget betalas ut i förskott. Resterande del av bidraget betalas ut efter det att slutrapport har godkänts av Boverket. Boverket kan besluta att ett bidrag helt eller delvis inte ska betalas ut om exempelvis kommunen lämnat oriktiga uppgifter och bidraget lämnats på felaktig grund, med för högt belopp eller inte har utnyttjats eller använts på ett sätt som inte stämmer överens med syftet med bidraget. Bidraget kan också dras tillbaka om mottagaren inte lämnat in en slutrapport eller inte följt villkor i Boverkets beslut om bidrag. Boverket beslutar om återkrav i ett särskilt beslut.

Årlig redovisning

En kommun som har fått ett bidrag beviljat ska varje år redovisa till Boverket hur genomförandet av de åtgärder som bidraget avser fortskrider. Av Boverkets beslut framgår vid vilken tidpunkt den årliga redovisningen ska ges in. Årlig redovisning kan göras i e-tjänsten för bidrag och stöd på Boverkets webbplats eller på blankett som fastställts av Boverket.

Slutrapport

Inom sex månader från den tidpunkt då åtgärderna slutförts ska kommunen ge in en slutrapport till Boverket. Slutrapporten kan göras i Boverkets e-tjänst för bidrag och stöd eller på blankett som fastställts av Boverket. Slutrapporten ska innehålla en ekonomisk slutredovisning och en redovisning av genomförda åtgärder. Den ska även innehålla en redogörelse för hur åtgärderna bidragit till kommunens arbete med att integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i planering, byggande och förvaltning av den urbana miljön, och en skötselplan där kommunen redovisar hur stadsgrönskan ska bevaras och utvecklas. Kommunen ska bifoga nödvändiga behörighetshandlingar samt ritning och fotografi som visar den genomförda åtgärden.