Om lagar och andra rättskällor

För att komma fram till ett korrekt beslut i ett ärende om bostadsanpassningsbidrag, bidrag till reparationer, besiktning och underhåll eller ett ärende om återställningsbidrag räcker det ofta inte att bara läsa lagen om bostadsanpassningsbidrag utan du behöver också ta del av övriga rättskällor.

Rättskällor kan enkelt uttryckt sägas vara de olika källor som utgör gällande rätt. Till de viktigaste hör lagar och andra författningar, förarbeten och rättspraxis.

Handboken är inte någon rättskälla men återger de rättskällor som finns för bostadsanpassningsbidraget, bidraget till reparationer, besiktning och underhåll samt återställningsbidraget.

Författningar

Författningar, det vill säga bindande rättsregler, är den förnämsta rättskällan. Man brukar säga att författningarna bildar en hierarki. Frånsett EU-rätten så finner vi grundlagarna i toppen när det gäller den svenska, inhemska lagstiftningen. Därefter följer lagar, förordningar och föreskrifter.

Grundlagarna beslutas av två riksdagar med val emellan. Lagarna beslutas av riksdagen och förordningarna av regeringen. Föreskrifter beslutas av myndigheter, till exempel Boverket. (Före 1975 gällde en annan terminologi. Då kunde till exempel en ”förordning” ha beslutats av riksdagen. Se Ulf Bernitz med flera, Finna rätt, elfte upplagan, sid. 93.) För att en myndighet ska få besluta om föreskrifter krävs ett bemyndigande från regeringen.

Författningssamling

Alla författningar ska publiceras i en författningssamling. Författningar som har beslutats av riksdagen och regeringen publiceras i Svensk författningssamling (SFS). Boverkets författningar publiceras i Boverkets författningssamling (BFS).

Förarbeten

Bestämmelser i författningar är ofta ganska allmänt hållna. Om en författning är oklar eller om man av någon annan anledning vill få reda på syftet med en viss bestämmelse brukar man i första hand söka ledning i förarbetena till författningen.

Med förarbeten menas de utredningar, förslag till författningstexter och motiveringar till dessa som legat till grund för exempelvis riksdagens beslut att anta en viss lag. Dessa förarbeten kan vara till hjälp för tolkningen av en bestämmelse.

Det finns olika typer av förarbeten. Inför en ny lag eller en lagändring brukar det gå till så här.

Om en viss fråga utretts av en särskilt tillsatt kommitté eller om det är fråga om en enmansutredning (särskild utredare) redovisas utredningen i ett betänkande. Betänkanden publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).

Mindre omfattande frågor utreds ofta av en arbetsgrupp inom ett departement. Resultatet av sådana utredningar redovisas i departementspromemorior i en särskild departementsserie.

När betänkandet eller departementspromemorian överlämnats till departementschefen så remitteras ofta förslaget till myndigheter och andra som berörs av förslaget.

Proposition

När remissvaren kommit in och sammanställts och regeringen vill gå vidare överlämnar regeringen sitt förslag till riksdagen genom en proposition. Denna remitteras därefter till aktuellt riksdagsutskott.

Betänkande

När utskottet tagit ställning i ärendet lämnar det ett betänkande till riksdagen och hemställer att propositionen ska antas eller avslås.

Riksdagsskrivelse

När riksdagen fattat beslut så underrättas regeringen genom en riksdagsskrivelse.

Riksdagstryck

Propositioner, utskottsbetänkanden och riksdagsskrivelser publiceras i riksdagstryck som ges ut av riksdagens förvaltningskontor.

Rättspraxis

En annan viktig källa till kunskap om rättsregler är domstolarnas rättspraxis eller prejudikat. Det vill säga deras domar eller beslut som kan vara av betydelse för kommande avgöranden. Rättspraxis är inte juridiskt bindande, men normalt så följer underinstanserna de högre instansernas avgöranden av rättsfrågor.

Störst tyngd har de domar och beslut som fattats av sista instans. För lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag liksom den tidigare lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag innebär detta domar från Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare benämnd Regeringsrätten).

Om det däremot är fråga om bidrag enligt äldre bestämmelser, det vill säga enligt förordningen (1987:1050) om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag eller förordningen (1985:489) om statsbidrag för att återställa handikappanpassade bostäder m.m., så är det beslut från regeringen som har störst tyngd. På den tiden överklagades inte kommunernas beslut till förvaltningsdomstolarna.

Den juridiska litteraturen

Det förekommer att juridisk litteratur används som rättskälla. När andra rättskällor lämnar ofullständiga besked när det gäller tillämpningsfrågor så kan det vara den juridiska litteraturen, doktrinen, som förklarar sammanhangen och fyller luckorna. (Se Ulf Bernitz med flera, Finna rätt, elfte upplagan, sid. 179.)

Rättskällor i handboken

I handboken beskriver Boverket lagen om bostadsanpassningsbidrag och redovisar uttalanden i förarbeten, framförallt propositionen till lagen om bostadsanpassningsbidrag, samt rättspraxis.  Det finns också några hänvisningar till den juridiska litteraturen.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej