Intyg från hyresvärd eller bostadsrättsförening får inte längre krävas i bidragsärendet

Att det saknas intyg från fastighetsägaren om att någon återställning inte behöver ske får inte längre vara en avslagsgrund i ärenden om bostadsanpassningsbidrag. Det framgår av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen. En annan följd av domen är att en sökande har rätt till bidrag även om det saknas intyg från fastighetsägaren att åtgärderna överhuvudtaget får utföras. Det framgår av en senare dom från Kammarrätten i Jönköping. Men observera att domen från Högsta förvaltningsdomstolen och domen från Kammarrätten i Jönköping inte påverkar vad hyresgäster och bostadsrättshavare får och inte får göra utan att riskera att behöva återställa åtgärderna eller att i övrigt bli ersättningsskyldiga.

Hyreslagen och bostadsrättslagen

En hyresgäst får normalt inte ändra lägenhetens inredning eller göra andra ingrepp utan fastighetsägarens medgivande. Det framgår av bestämmelser i hyreslagen (12 kapitlet 24 § och 24 a § jordabalken). Även bostadsrättshavare behöver tillstånd av styrelsen i bostadsrättsföreningen, närmare bestämt i fråga om väsentliga förändringar av lägenheterna, om inte stadgarna säger att något sådant tillstånd inte behövs, 7 kapitlet 7 § bostadsrättslagen (1991:614). I allmänna utrymmen behövs alltid ett samtycke från hyresvärden eller bostadsrättsföreningen. Hyresgäster och bostadsrättshavare kan bli skyldiga att återställa åtgärder som de beviljats bidrag för om fastighetsägaren inte har medgett att någon sådan återställning inte behöver ske. Det saknar betydelse att bostadsanpassningsbidrag har beviljats för åtgärderna. Från att ha varit en förutsättning för bidrag är numera frågan om fastighetsägarens medgivande till anpassningsåtgärder bara en fråga mellan hyresgäst och hyresvärd eller mellan bostadsrättshavare och bostadsrättsförening.

Viktigt att kommunerna informerar sökande som bor i hyres- eller bostadsrättslägenhet

Det är mycket viktigt att kommunerna informerar hyresgäster och bostadsrättshavare om att ett beviljat bostadsanpassningsbidrag inte betyder att det är fritt fram att utföra anpassningar utan hyresvärdens eller bostadsrättsföreningens medgivande. Det är också viktigt att kommunerna uppmanar hyresgäster och bostadsrättshavare som söker bostadsanpassningsbidrag att de ska kontakta sin hyresvärd eller bostadsrättsförening för att få till stånd ett medgivande. Detta bör vara skriftligt och till exempel omfatta att sökta åtgärder får utföras och vad som gäller när hyresgästen eller bostadsrättshavaren flyttar.

Boverket har skrivit information som riktar sig särskilt till hyresgäster respektive bostadsrättshavare som söker bostadsanpassningsbidrag. Du finner länkar till informationen under "Relaterad information". Informationen kan skrivas ut och vid behov lämnas till hyresgäster och bostadsrättshavare som söker bostadsanpassningsbidrag.

Upplysning under handläggningen och i besluten

Det är alltså viktigt att kommunerna under själva handläggningen informerar hyresgäster och bostadsrättshavare att det vanligen krävs ett medgivande från hyresvärd eller bostadsrättsförening för att utföra anpassningar. Att bostadsanpassningsbidrag har beviljats betyder inte att något medgivande inte behövs. Det kan också vara bra att i själva beslutet om bostadsanpassningsbidrag påminna sökanden om detta som en upplysning.

Tänk på:

  • Att informera en sökande som bor i hyreslägenhet att det alltid krävs hyresvärdens medgivande till att utföra anpassningsåtgärder i allmänna utrymmen och normalt också inne i lägenheten. Det följer av bestämmelser i hyreslagen.
  • Att informera en sökande som bor i bostadsrättslägenhet att det alltid krävs bostadsrättsföreningens medgivande till att utföra anpassningsåtgärder i allmänna utrymmen och att det också kan behövas för åtgärder inne i lägenheten. Det följer av bestämmelser i bostadsrättslagen.
  • Att kommunen inte får avslå en ansökan på grund av att det saknas ett medgivande från hyresvärden eller bostadsrättsföreningen om att de sökta åtgärderna får utföras.
  • Att kommunen inte får avslå en ansökan på grund av att det saknas ett medgivande från hyresvärden eller bostadsrättsföreningen om att någon återställning inte behöver ske till exempel när sökanden flyttar.
  • Att informera sökande som bor i hyreslägenhet eller bostadsrättslägenhet att ett beviljat bostadsanpassningsbidrag inte betyder att bidragstagaren med automatik får utföra åtgärden utan hyresvärdens eller bostadsrättsföreningens medgivande.
  • Att uppmana hyresgäster och bostadsrättshavare som söker bostadsanpassningsbidrag att de ska kontakta sin hyresvärd eller bostadsrättsförening för att försöka få till stånd ett medgivande. Detta bör vara skriftligt och till exempel omfatta att sökta åtgärder får utföras och vad som gäller när hyresgästen eller bostadsrättshavaren flyttar.

Domen från Högsta förvaltningsdomstolen

I december 2014 prövade Högsta förvaltningsdomstolen om bostadsanpassningsbidrag kunde beviljas för att installera en dörrautomatik vid entrén till ett bostadsrättsrättshus, trots att bostadsrättsföreningen inte hade medgett att sökanden inte behövde återställa åtgärden om hon skulle flytta. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att Boverkets föreskrifter (BFS 1992:46) – i den del de innehöll krav på intyg från fastighetsägaren att någon återställning inte behövde ske – inte fick tillämpas. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att det bemyndigande att meddela föreskrifter som Boverket har fått av regeringen endast omfattar verkställighetsföreskrifter, men att en tillämpning av nämnda föreskrift inskränkte rätten till bidrag jämfört med lagen om bostadsanpassningsbidrag. Med hänsyn till det, menade Högsta förvaltningsdomstolen, var föreskriften inte av rent administrativ karaktär utan tillförde regleringen något så väsentligen nytt att den gick utöver vad som kan anses utgöra en verkställighetsföreskrift.

Föreskriften i nämnda del stod alltså enligt Högsta förvaltningsdomstolen i strid med lagen om bostadsanpassningsbidrag och fick därmed inte tillämpas enligt 11 kapitlet 14 § regeringsformen. Med hänsyn till det kunde den ansökan som målet gällde inte avslås på den grunden att bostadsrättsföreningen inte hade friskrivit sökanden från skyldigheten att återställa bostaden.

Domen från Högsta förvaltningsdomstolen refereras mer utförligt nedan. Under "Relaterad information" finner du en länk till Högsta förvaltningsdomstolens dom.

Boverket har tagit bort punkten 5 i föreskrifterna

Av Boverkets föreskrifter till lagen om bostadsanpassningsbidrag framgick tidigare i punkten 5 att sökanden till sin ansökan om bidrag skulle bifoga ett intyg från fastighetsägaren. Detta intyg skulle visa dels att sökta åtgärder fick utföras, dels att sökanden inte var skyldig att återställa bostaden i ursprungligt skick när han eller hon flyttade eller i annat fall. (BFS 1992:46.)

På grund av domen från Högsta förvaltningsdomstolen har Boverket tagit bort hela punkten 5 i föreskrifterna. Målet från Högsta förvaltningsdomstolen handlade visserligen bara om kravet att fastighetsägaren skulle intyga att sökanden inte behövde återställa bostaden. Högsta domstolen prövade alltså inte kravet i punkten 5 i Boverkets föreskrifter på att fastighetsägaren skulle intyga att sökta åtgärder överhuvudtaget fick utföras. Det saknades anledning för domstolen att göra det, eftersom bostadsrättsföreningen hade intygat att åtgärden i och för sig fick utföras. Boverket har dock utifrån domen dragit slutsatsen att även kravet i föreskrifterna på att fastighetsägaren skulle samtycka till att sökta åtgärder utfördes saknade rättslig verkan och alltså inte fick tillämpas som en avslagsgrund i ärenden om bostadsanpassningsbidrag. Även om kravet på fastighetsägarens medgivande delvis följer av civilrättsliga regler fick också denna föreskrift anses gå utöver vad som kan anses utgöra en verkställighetsföreskrift.

Dom från Kammarrätten i Jönköping

Enligt en dom från Kammarrätten i Jönköping ansågs en sökande ha rätt till bostadsanpassningsbidrag trots att hyresvärden inte hade godkänt den sökta åtgärden, en duschplats, om inte ytskikten gjordes om. Domen (från den 22 januari 2015, målnummer 3624-14) refereras allra sist på denna webbsida.

Boverket har föreslagit en lagändring

Boverket har på uppdrag av regeringen gjort en översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag. Översynen mynnade ut i rapporten "Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag", rapport 2014:38, som överlämnades till regeringen i december 2014. Resultatet blev ett förslag på en ny lag.

Boverket föreslår bland annat att lagen, som villkor för bidrag, ska innehålla krav på ett medgivande från hyresvärd eller bostadsrättsförening till att anpassningen utförs och att någon återställning inte behöver ske.

När rapporten överlämnades till regeringen påpekade Boverket att det fanns skäl att snabbehandla just detta förslag. Observera dock att det bara är ett förslag. Detta måste behandlas av regeringen och riksdag innan det kan bli någon ändring i lagen.

Referat av domen från Högsta förvaltningsdomstolen

Rättsfall om samtycke till dörrautomatik i bostadsrättshus

En person ansökte om bostadsanpassningsbidrag för att installera dörrautomatik på entrédörren till det bostadsrättshus där hon hade sin bostad. Av ingivet intyg framgick att sökanden hade fått bostadsrättsföreningens medgivande att utföra åtgärden men att bostadsrättsföreningen strukit meningen 'bostadsrättsinnehavaren är inte skyldig att återställa lägenheten i ursprungligt skick´ i intyget. Kommunen avslog ansökan med motiveringen att enligt Boverkets föreskrifter (1992:46) om bostadsanpassningsbidrag ska till ansökan om bidrag fogas intyg från fastighetsägaren att åtgärderna får utföras och att sökanden inte är skyldig att återställa bostaden i ursprungligt skick när han eller hon flyttar eller i något annat fall. I detta ärende har bostadsrättsföreningen inte lämnat ett sådant intyg vad avser återställning i ursprungligt skick.

Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet.

Sökanden överklagade då till kammarrätten som biföll överklagandet. Kammarrätten ansåg att Boverkets föreskrifter inte skulle tillämpas på det sättet att avsaknaden av ett intyg om att sökanden inte är skyldig att återställa bostaden i ursprungligt skick vid avflyttning eller i annat fall utesluter ett beviljande av bostadsanpassningsbidrag. Ansökan kunde inte avslås enbart på den grunden att fastighetsägaren inte uttryckligen friskrivit sökanden från skyldigheten att återställa bostaden i ursprungligt skick vid avflyttning eller i annat fall

Kommunen överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen som kom fram till att föreskriften i fråga inte fick tillämpas.

Kommunen anförde vid Högsta förvaltningsdomstolen bland annat att det inte är praktiskt möjligt att genomföra en åtgärd utan fastighetsägarens medgivande. Kommunen anförde vidare att det inte heller är rimligt att kräva att enskilda åtar sig fullt återställandeansvar. 

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade inledningsvis att frågan i målet var om kommunen haft rättsligt stöd för att avslå ansökan på den grunden att det saknats intyg från fastighetsägaren om att hon inte var skyldig att återställa bostaden i ursprungligt skick vid avflyttning eller i annat fall. Därefter redogjorde domstolen för bland annat bestämmelserna i 1, 4 och 6 §§ lagen om bostadsanpassningsbidrag och vissa av villkoren för återställningsbidrag i samma lag. Domstolen konstaterade vidare att enligt 8 kapitlet 7 § första stycket 1 regeringsformen får regeringen meddela föreskrifter om verkställighet av lag och att denna befogenhet enligt 8 kapitlet 11 § regeringsformen får delegeras till myndighet under regeringen. Vidare redogjorde domstolen för att regeringen i förordning har bemyndigat Boverket att meddela föreskrifter om verkställigheten av lagen om bostadsanpassningsbidrag, att Boverket enligt bemyndigandet får meddela föreskrifter om vilka uppgifter en sökande ska lämna vid ansökan om bostadsanpassningsbidrag och att Boverket med stöd av bemyndigandet har beslutat om föreskrifter till lagen om bostadanpassningsbidrag, BFS 1992:46, BAB 13. 

Högsta förvaltningsdomstolen redogjorde därefter för innehållet i punkt 5 i dessa föreskrifter att det till ansökan om bidrag ska fogas intyg från fastighetsägare att åtgärder får vidtas och att sökanden inte är skyldig att återställa bostaden i ursprungligt skick vid avflyttning eller i annat fall. Med hänvisning till Boverkets rapport Kommunernas handläggning av bostadsanpassningsbidrag, 2013:4, s. 60 f. konstaterade domstolen vidare att Boverkets uppfattning syntes vara att kravet i föreskrifterna ska tillämpas beträffande åtgärder såväl i som i anslutning till bostaden. 

Högsta domstolen gjorde följande bedömning.

Bemyndigandet enligt regeringens förordning omfattar endast en rätt för Boverket att meddela verkställighetsföreskrifter. Med sådana föreskrifter avses främst tillämpningsföreskrifter av rent administrativ karaktär, men också i viss utsträckning materiellt utfyllande regler. I materiellt hänseende får dock en reglering i lag inte tillföras något väsentligen nytt i form av verkställighetsföreskrifter. Något som kan uppfattas som nya åligganden för enskilda eller nya ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden får inte beslutas i denna form (se rörande denna fråga till exempel RÅ 2005 ref. 39, RÅ 2010 ref. 88 och HFD 2013 ref. 37 samt prop. 1973:90 s. 211 och 1980/81:KU25 s. 129 f.).

Vidare anförde Högsta domstolen följande. Kommunen har med hänvisning till Boverkets föreskrifter avslagit ansökan eftersom bostadsrättsföreningen inte har intygat att hon friskrivits från skyldigheten att återställa bostaden i ursprungligt skick vid avflyttning eller i annat fall. I lagen om bostadsanpassningsbidrag har rätten till bidrag inte gjorts beroende av en sådan friskrivning från fastighetsägarens sida. En tillämpning av Boverkets föreskrift innebär dock att en ansökan inte kan bifallas utan det aktuella intyget från fastighetsägaren även om de i lagen angivna förutsättningarna för bidrag är uppfyllda. Rätten till bidrag inskränks således genom villkoret om intyg. Av det anförda följer att föreskriften inte är av rent administrativ karaktär utan tillför regleringen något så väsentligen nytt att den går utöver vad som kan anses utgöra en verkställighetsföreskrift. Föreskriften står således i strid med överordnad författning. Enligt 11 kapitlet 14 § regeringsformen får den därmed inte tillämpas. Mot den angivna bakgrunden har kommunen saknat rättsligt stöd för sitt beslut att avslå ansökan på den grunden att bostadsrättsföreningen inte i intyg friskrivit henne från skyldigheten att återställa bostaden i ursprungligt skick vid avflyttning eller i annat fall. Enligt vad som framkommit är samtliga förutsättningar uppfyllda för att lämna sökanden bidrag till den sökta åtgärden. Kommunens överklagande avslås därför. 
Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2014-12-09, målnummer 3135-14.

Referat av domen från Kammarrätten i Jönköping

I det mål som följer kom Kammarrätten i Jönköping fram till att en hyresgäst var berättigad till bostadsanpassningsbidrag trots att hyresvärden inte godkände den sökta åtgärden, en duschplats, om inte ytskiktet gjordes om.

Rättsfall om hyresvärds villkorade godkännande av duschplats

En person sökte bostadsanpassningsbidrag för att i sin hyreslägenhet ta bort badkaret och ställa i ordning en duschplats.

Kommunen

Kommunen avslog ansökan i juni 2014, det vill säga före domen från Högsta förvaltningsdomstolen den 9 december 2014 (målnummer 3135-14). Kommunen motiverade beslutet med att det saknades ett intyg från fastighetsägaren om att åtgärden fick utföras och att sökande inte var skyldig att återställa bostaden.

När kommunen prövade ärendet innehöll Boverkets föreskifter (BFS 1992:46) ett sådant krav i punkten 5. Personen överklagade till förvaltningsrätten som också prövade målet före nyssnämnda dom från Högsta förvaltningsdomstolen.

Förvaltningsrätten

Förvaltningsrätten avslog överklagandet. Sökanden överklagade till kammarrätten.

Kammarrätten

När kammarrätten prövade målet hade nyssnämnda dom från Högsta förvaltningsdomstolen kommit. Och Boverket hade på grund av den domen upphävt punkten 5 i föreskrifterna som alltså innehöll krav på att man till ansökan om bidrag fogade ett intyg från fastighetsägaren som visade dels att åtgärden fick utföras, dels att sökande inte var skyldig att återställa bostaden i ursprungligt skick vid avflyttning eller i annat fall.

Kommunen anförde hos kammarrätten att den nu fann skäl att ändra sitt beslut. Detta på grund av domen från Högsta förvaltningsdomstolen och att Boverkets föreskrifter, punkten 5, hade upphävts. Kommunen anförde vidare att sökanden hade behov av att få ta bort sitt badkar och ställa i ordning en duschplats. En rymlig duschkabin med lågt insteg var den mest kostnadseffektiva lösningen utifrån sökandens funktionsnedsättning och behov, menade kommunen. Men kostnaden för fullständig renovering av ytskiktet till dagens våtrumsstandard ingick inte i bidraget, enligt kommunen, eftersom en sådan åtgärd hade andra orsaker än sökandens behov av anpassning.

Kammarrätten kom fram till att det inte fanns något lagligt hinder enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag att bifalla sökandens ansökan om bidrag. Detta mot bakgrund av vad Högsta förvaltningsdomstolen uttalat i mål 3135-14 den 9 december 2014. Enligt kammarrätten borde förvaltningsrättens dom och kommunens beslut därför upphävas och handlingarna i målet överlämnas till kommunen för förnyad handläggning. Enligt kammarrätten var sökanden berättigad till bidrag enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag.

Kammarrätten i Jönköping, dom 2015-01-22, målnummer 3624-14.

I menyn hittar du övriga rubriker som ingår i "Guide för handläggning av bostadsanpassningsbidraget".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej