Tolkning av lagen

När du läser lagen om bostadsanpassningsbidrag upptäcker du nog att den inte ger svar på alla dina frågor. Du behöver kanske hjälp med att tolka lagen och måste därför veta hur man tar del av de andra rättskällor som finns.

Rättskällor kan enkelt uttryckt sägas vara de olika källor som man använder sig av för att få kunskap om gällande rätt. Till de viktigaste hör lagar och andra författningar, förarbeten och rättspraxis. Handboken är inte någon rättskälla, men den återger de rättskällor som finns för bostadsanpassningsbidraget.

Författningar

Författningar, det vill säga bindande rättsregler, är den förnämsta rättskällan. Man brukar säga att författningarna bildar en hierarki. Frånsett EU-rätten så finner vi grundlagarna i toppen när det gäller den svenska, inhemska lagstiftningen. Därefter följer lagar, förordningar och föreskrifter. Grundlagarna beslutas av två riksdagar med val emellan. Lagarna beslutas av riksdagen och förordningarna av regeringen. Föreskrifter beslutas av myndigheter, till exempel Boverket. (Före 1975 gällde en annan terminologi. Då kunde till exempel en ”förordning” ha beslutats av riksdagen. Se Ulf Bernitz m.fl.. Finna rätt, elfte upplagan, sidan 93.) För att en myndighet ska få besluta om föreskrifter krävs ett bemyndigande från regeringen.

Alla författningar ska publiceras i en författningssamling. Författningar som har beslutats av riksdagen och regeringen publiceras i Svensk författningssamling (SFS). Boverkets författningar publiceras i Boverkets författningssamling (BFS).

Förarbeten

Bestämmelser i författningar är ofta ganska allmänt hållna. Om en författning är oklar eller om man av någon annan anledning vill få reda på syftet med en viss bestämmelse brukar man i första hand söka ledning i förarbetena till författningen.

Med förarbeten menas de utredningar, förslag till författningstexter och motiveringar till dessa som legat till grund för exempelvis riksdagens beslut att anta en viss lag. Dessa förarbeten kan vara till hjälp för tolkningen av en bestämmelse.

Det finns olika typer av förarbeten. Inför en ny lag eller en lagändring brukar det gå till så här. Om en viss fråga utretts av en särskilt tillsatt kommitté eller om det är fråga om en enmansutredning (särskild utredare) redovisas utredningen i ett betänkande. Betänkanden publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU). Mindre omfattande frågor utreds ofta av en arbetsgrupp inom ett departement. Resultatet av sådana utredningar redovisas i departementspromemorior i en särskild departementsserie. När betänkandet eller departementspromemorian överlämnats till departementschefen så remitteras ofta förslaget till myndigheter och andra som berörs av förslaget. När remissvaren kommit in och sammanställts och regeringen vill gå vidare överlämnar regeringen sitt förslag till riksdagen genom en proposition. Denna remitteras därefter till aktuellt riksdagsutskott. När utskottet tagit ställning i ärendet lämnar det ett betänkande till riksdagen och hemställer att propositionen ska antas eller avslås.

När riksdagen fattat beslut så underrättas regeringen genom en riksdagsskrivelse. Propositioner, utskottsbetänkanden och riksdagsskrivelser publiceras i riksdagstrycket som ges ut av riksdagens förvaltningskontor.

Rättspraxis

En annan viktig källa till kunskap om rättsregler är domstolarnas och myndigheternas rättspraxis eller prejudikat. Det vill säga deras domar eller beslut som kan vara av betydelse för kommande avgöranden. Rättspraxis är inte juridiskt bindande, men normalt så följer underinstanserna de högre instansernas avgöranden av rättsfrågor. Störst tyngd har de domar och beslut som fattats av sista instans. För bostadsanpassningsbidraget och återställningsbidraget innebär detta domar från Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare kallad Regeringsrätten).

Om det däremot är fråga om bidrag enligt äldre bestämmelser, det vill säga enligt förordningen (1987:1050) om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag eller förordningen (1985:489)  om statsbidrag för att återställa handikappanpassade bostäder m.m. så är det beslut från regeringen som har störst tyngd. På den tiden överklagades inte kommunernas beslut till förvaltningsdomstolarna.

Den juridiska litteraturen

Det förekommer att juridisk litteratur används som rättskälla. När andra rättskällor lämnar ofullständiga besked när det gäller tillämpningsfrågor så kan det vara den juridska litteraturen, doktrinen, som förklarar sammanhangen och fyller luckorna. (Se Ulf Bernitz m.fl., Finna rätt, elfte upplagan, sidan 179.)

Rättskällornas användning i handboken

I handboken beskriver Boverket lagen om bostadsanpassningsbidrag. För att förstå en del bestämmelser redogör Boverket också för uttalanden i förarbeten och för rättspraxis. Som du kommer att se går Boverket ibland tillbaka till förarbeten och rättspraxis från tiden före den 1 januari 1993 då den nuvarande lagen om bostadsanpassningsbidrag trädde i kraft. Det gör Boverket i de fall nuvarande bestämmelser inte skiljer sig från vad som gällt tidigare. Det förekommer också att Boverket hänvisar till den juridiska litteraturen. 

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej