Syftet med lagen om bostadsanpassningsbidrag

Syftet med lagen om bostadsanpassningsbidrag är att ge människor med funktionsnedsättning en möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende.

Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. 1 §

Bostadsanpassningsbidraget är ett uttryck för samhällets mål att människor med funktionsnedsättning ska kunna leva som alla andra i en egen bostad. Bidraget ger möjligheter för den enskilde att göra de individuella anpassningar av bostaden och närmiljön som han eller hon behöver. (Proposition 1992/93:58 s. 11.)

Rättsfall om dörrautomatik

En kvinna som bodde i ett flerbostadshus ansökte om bidrag till tre automatiska dörröppnare. Det gällde husets entrédörr samt hissdörren på källarplanet respektive våningsplanet där hon bodde. Av arbetsterapeutens intyg framgick följande. Sökanden gick med rullator. För att öppna dörrarna fick hon ställa rullatorn åt sidan, öppna dörren med handen, hålla upp den med ryggen och gå ut genom dörren med rullatorn. Hon klarade med svårighet att öppna dörrarna.

Kommunen
Kommunen avslog ansökan med motiveringen att den medicinska nödvändigheten inte var styrkt.

Länsrätten
Länsrätten däremot ansåg att bidrag borde beviljas.

Kammarrätten
Kommunen överklagade till kammarrätten. Sökanden åberopade där ett läkarintyg enligt vilket hon på grund av problem med höfter och rygg skulle behöva automatiska dörröppnare.

Kammarrätten gjorde följande bedömning.

Utgångspunkten vid bedömningen av om en anpassning är bidragsberättigande är att den funktionshindrade ska beredas möjlighet att leva ett i görligaste mån normalt liv i sin bostad. I detta ligger också att det ska vara möjligt för den funktionshindrade att kunna ta sig i och ur bostaden och själv använda gemensamhetsutrymmen som tvättstuga. Det krävs, enligt kammarrättens mening, inte att det är helt omöjligt för den funktionshindrade att klara sig utan anpassningsåtgärden.

I målet är ostridigt att sökanden lider av en rad sjukdomar och funktionshinder. Hon tycks i stor utsträckning klara sig själv hemma men har svårt att öppna dörrarna. Hon har själv uppgett att det ibland är omöjligt för henne att öppna porten och att hon då måste vänta på hjälp. I arbetsterapeutens intyg som kommunen åberopat sägs att sökanden med svårighet klarar av att öppna de aktuella dörrarna. Det intyg som sökanden åberopat visar enligt kammarrättens mening att dörröppnarna är nödvändiga för att hon med hänsyn till sitt funktionshinder ska kunna leva ett någorlunda normalt liv i sin bostad. Kommunens överklagande ska därför avslås.

Kammarrätten i Göteborg, dom 2004-08-17, målnummer 4067-2003.

Rättsfall om möjligheten att kunna duscha när hemtjänstpersonalen inte är på plats

En kvinna som byggt ut sin toalett för att anordna en duschplats på det nedre planet i sin tvåplansvilla ansökte om bostadsanpassningsbidrag. Det fanns en dusch på det övre planet. Hon var cirka åttio år och ensamstående. Efter en stroke hade hon vänstersidig svaghet samt nedsatt balans och uthållighet. Inomhus gick hon fritt eller med rullator.

Kommunen
Kommunen ansåg inte att behovet var styrkt och avslog därför ansökan.

Länsrätten
Länsrätten däremot anförde bland annat att det åberopade intyget från arbetsterapeuten visade att en dusch på bottenvåningen möjliggjorde för sökanden att vara självständig i hemmet.

Kammarrätten
Kommunen överklagade till kammarrätten där sökanden åberopade ett kompletterande intyg från arbetsterapeuten. Av detta framgick att hon behövde tillsyn när hon gick i trappor och att hon vid utebliven anpassning hade behövt personal från hemtjänsten för att ta sig uppför och nedför trappan i samband med att hon duschade. Med beaktande av främst innehållet i intyget från arbetsterapeuten delade kammarrätten länsrättens bedömning att sökanden var berättigad till bidrag och avslog därför kommunens överklagande.

Kammarrätten i Sundsvall, dom 2005-04-19, målnummer 1604-2004.

Att en person har assistenthjälp 24 timmar om dygnet är i sig inte något skäl för att neka personen bostadsanpassningsbidrag. Följande två referat belyser detta.

Rättsfall om dörrautomatik trots assistent dygnet runt

Två kvinnor som bodde i ett flerbostadshus ansökte om bostadsanpassningsbidrag för en automatisk dörröppnare vid huvudentrén samt vid hissdörren på entréplanet respektive boendeplanet.

Kommunen
Kommunen avslog ansökan. Skälet var att bidrag endast ges för att möjliggöra ett självständigt liv i eget boende. Eftersom sökandena hade assistenthjälp 24 timmar om dygnet fanns det enligt kommunen inte något behov av åtgärden.

Länsrätten
Kommunens beslut överklagades till länsrätten som ansåg att bidrag borde beviljas och därför biföll överklagandet.

Kammarrätten
Kommunen överklagade till kammarrätten. Kommunen påpekade att kvinnorna enligt arbetsterapeuten inte kunde ta sig ut på egen hand och ofta använde manuell rullstol utomhus. Detta innebar att de alltid hade en assistent med sig när de skulle ta sig ut genom entrén. Det fanns därför inte en sådan klar koppling mellan funktionsnedsättningen och åtgärden. Kommunen menade att en eventuell anpassning i stället var en fråga om hjälp för assistenterna och deras arbetsmiljö.

Kammarrätten fann det utrett att kvinnornas funktionsnedsättning innebar dels att de inte själva kunde ta sig in i och ut ur sin bostad utan automatiska dörröppnare, dels att deras personliga assistenter utan sådana dörröppnare hade svårigheter att hjälpa dem genom porten och hissdörrarna. Det fick anses utrett att kvinnorna med hjälp av dörröppnare skulle kunna ta sig ut ur bostaden själva. Och det måste antas, anförde kammarrätten, att tillfällena för dem att komma ut i sällskap av sina personliga assistenter skulle bli fler om problemen med hissdörrar och ytterport försvann. Deras liv skulle således enligt kammarrätten - utifrån deras förutsättningar - bli mer självständiga om automatiska dörröppnare installerades, även om det inte skulle innebära att de skulle vistas utomhus på egen hand. Vidare påpekade kammarrätten att kvinnorna i en nödsituation kunde behöva ta sig ut ur lägenheten själva. Vid en sammantagen bedömning fann kammarrätten att åtgärden var nödvändig för att bostaden skulle vara ändamålsenlig för kvinnorna. Kommunens överklagande avslogs.

Kammarrätten i Stockholm, dom 2007-11-19, målnummer 7750-2006.

Rättsfall om möjligheten att själv öppna balkongdörren trots assistent

En kvinna ansökte om bostadsanpassningsbidrag för att installera en automatisk dörröppnare till balkongdörren.

Kommunen
Kommunen avslog ansökan med motiveringen att kvinnan dygnet runt hade assistenthjälp som kunde öppna och stänga balkongdörren. Kommunen ansåg därför att dörrautomatik inte var nödvändigt för att bostaden skulle vara ändamålsenlig.

Förvaltningsrätten
Kvinnan överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet.

Kammarrätten
Kvinnan överklagade vidare till kammarrätten som ansåg att bidrag borde beviljas.

Kammarrätten anförde bland annat att det var ostridigt att kvinnan självständigt skulle kunna öppna balkongdörren om en automatisk dörröppnare installerades. Kammarrätten konstaterade att kvinnans behov av hjälp med att öppna balkongdörren visserligen rent praktiskt kunde tillgodoses av hennes personliga assistenter. Men enligt kammarrätten inbegriper att en bostad ska vara ändamålsenlig som bostad för personen med funktionsnedsättning också att personen självständigt ska kunna utnyttja bostaden i de fall där detta är möjligt.

Kommunen överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen som inte meddelade prövningstillstånd.

Kammarrätten i Stockholm, dom 2011-03-21, målnummer 7023-2010.
Högsta förvaltningsdomstolen, målnummer 2278-2011.

När det gäller möjligheten att själv kunna byta proppar har en kammarrätt bedömt att en sådan åtgärd inte var nödvändig för att en bostad skulle vara ändamålsenlig. Kammarrätten menade att det borde vara möjligt att tillkalla till exempel en granne om mannen inte var hemma när byte av proppar måste ske.

Rättsfall om möjligheten att själv kunna byta proppar

Kommunen
En kommun beviljade en rullstolsburen kvinna bostadsanpassningsbidrag för ett antal åtgärder, men inte för att sänka proppskåpet. Som skäl angav kommunen att sökanden bodde med sin man som kunde hjälpa till vid proppbyte. Kommunen ansåg därför att det inte var nödvändigt att sänka proppskåpet för att bostaden skulle vara ändamålsenlig.

Förvaltningsrätten
Kvinnan överklagade till förvaltningsrätten och anförde där att hennes man reste mycket i tjänsten och därför var borta flera dagar i sträck. Hon kunde därför bli utan till exempel belysning och fungerande kök när hon var ensam hemma.

Förvaltningsrätten kom fram till att bostadsanpassningsbidrag borde beviljas. Domstolen redogjorde bland annat för uttalanden i förarbetena till lagen om bostadsanpassningsbidrag om att bidragets syfte är att ge en person med funktionsnedsättning möjlighet att genom anpassning av sin bostad leva ett självständigt liv i eget boende. Vidare anförde förvaltningsrätten att det inte var ifrågasatt att mannen reste i tjänsten och därför var borta flera dagar i sträck vid flera tillfällen per månad. Kvinnan och dottern kunde därför komma att sakna tillgång till exempelvis spis och kylskåp då de var ensamma hemma. Enligt förvaltningsrättens mening kunde därför bostaden inte anses vara ändamålsenlig för kvinnan om inte proppskåpet flyttades ner. Förvaltningsrätten biföll överklagandet.

Kammarrätten
Kommunen överklagade till kammarrätten som ändrade förvaltningsrättens dom till kommunens fördel. Kammarrätten anförde att det inte var sannolikt att de tillfällen då proppar måste bytas var särskilt vanligt förekommande. När byte av proppar ändå måste ske, och mannen inte var hemma, borde det vara möjligt för kvinnan att tillkalla till exempel en granne som kunde hjälpa henne. Det var därför inte nödvändigt att sänka proppskåpet för att bostaden skulle vara ändamålsenlig, ansåg kammarrätten.

Kammarrätten i Göteborg, dom 2012-07-03, målnummer 4324-2011.

Terminologi

Under 2007 beslutade Socialstyrelsens terminologiråd att begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder inte längre ska vara synonymer. Funktionsnedsättning definieras som nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder definieras numera som sådana begränsningar som en funktionsnedsättning innebär för en person i förhållande till omgivningen. Ett funktionshinder är alltså inte något som en person har, utan det är miljön som är funktionshindrande. För båda termerna avråds från att använda ordet handikapp som synonym. Målet för Socialstyrelsens arbete med termer är ett gemensamt fackspråk för vård och omsorg. I denna handbok för bostadsanpassningsbidraget kommer Boverket att i möjligaste mån följa den nya terminologin. Boverket ändrar dock inte i redan införda referat av domar.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej