Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Studentbostäder

Granskad:

För studentbostäder är kraven på areor och inredning lägre än för övriga bostäder i Boverkets byggregler, BBR. Det innebär att en studentbostad kan ha mindre boarea än övriga bostäder.

Inledning

Det finns särskilda regler för studentbostäder i BBR. Det handlar om bostäder enbart avsedda för studenter vid universitet eller högskola.

1:6 Terminologi

Termer som inte särskilt förklaras i huvudförfattningarna eller i dessa föreskrifter och allmänna råd, har den betydelse som anges i Terminologicentrums publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95.

När utforma används i dessa föreskrifter och allmänna råd innebär detta projekterade och utförda, dvs. byggnadens slutliga utformning.

När publik lokal används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas en lokal dit allmänheten har tillträde.

När kommunikationsutrymme används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas ”utrymme i byggnad som används främst till förflyttning”.

När kulturvärden används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas byggnadens byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga, konstnärliga och arkitektoniska värden.

När studentbostad används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas bostäder avsedda för studerande vid universitet eller högskola.

Med plan avses i dessa föreskrifter och allmänna råd våningsplan, källarplan eller vindsplan.

Med våningsplan avses golvplanet i en våning.

Med källarplan avses golvplanet i varje del av en källare som är avgränsad med på varandra följande bjälklag samt ytterväggar.

Med vindsplan avses golvplanet i en vind.

Källarplan eller vindsplan kan samtidigt vara våningsplan. (BFS 2014:3).

Allmänt råd Exempel på kommunikationsutrymmen är korridorer, hallar, passager, ramper, trappor och kommunikationsytor i rum. Byggnaders rum eller avskiljbara delar av rum delas in på följande sätt
  • -   rum eller avskiljbara delar av rum avsedda för människor att vistas i mer än tillfälligt, exempelvis utrymmen för daglig samvaro, matlagning, sömn och vila, och
  • -   rum eller avskiljbara delar av rum avsedda för människor att vistas i tillfälligt, exempelvis rum för förvaring av livsmedel i bostäder, rum för personlig hygien, driftutrymmen, garage, kommunikationsutrymmen, bostadsförråd och kulvertar. (BFS 2013:14).

Studentbostäder om högst 35 m2 utan gemensamma delar

I en studentbostad om högst 35 m2 kan funktionerna daglig samvaro, sömn och vila och matlagning finnas i samma rum. De olika funktionerna i rummet behöver inte kunna skiljas av från varandra. Därför räcker det att rummet har ett fönster. Bostaden ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelseförmåga, och det gäller alltså även hygienrummet.

I en studentbostad om högst 35 m2 kan dessutom funktionerna daglig samvaro, sömn och vila och måltider finnas på samma utrymme, dvs. överlappa varandra. Dessa överlappande funktioner kan exempelvis lösas med en bäddsoffa med bord. På så sätt kan en sådan bostad göras ännu mindre än motsvarande vanliga bostäder.

Det minsta rekommenderade måttet som är godtagbart för utrymmet och inredningslängden för matlagning anges direkt i det allmänna rådet i 3:225. Här gäller inte den generella hänvisningen till SS 91 42 21. Men de ingående funktioner som anges i standarden ger vägledning om hur kravet på inredning för matlagning kan lösas. Det handlar exempelvis om att det behövs spis, vask och kylskåp. Även måtten för förvaring och plats för ytterkläder anges direkt i det allmänna rådet. För övriga mått gäller den generella hänvisningen till SS 91 42 21.

Studentbostäder om högst 35 m2 kan utformas utan plats för medhjälpare på sängens bortre sida.

3:146 Tillgänglighet och användbarhet i enskilda bostäder i ett plan

Rum, balkonger, terrasser och uteplatser ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelseförmåga. För sådana terrasser som kompletterar tillgängliga och användbara samt väl placerade balkonger är tillgängligheten och användbarheten tillgodosedd, om det med enkla åtgärder i efterhand går att ordna en ramp.

Minst dörren till huvudentrén samt minst en dörr till varje rum (inklusive rum för matlagning och ett hygienrum), balkong, terrass och uteplats ska medge passage med rullstol. Det ska finnas tillräcklig plats att öppna och stänga dörrarna från rullstolen.

Minst ett hygienrum ska vara tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga och utformas så att det lätt kan ordnas plats för medhjälpare.

I det tillgängliga och användbara hygienrumet ska också gå att ordna en separat duschplats om en sådan saknas från början. (BFS 2013:14).

Allmänt råd Dimensionerande mått som är lämpliga med hänsyn till tillgängligheten och användbarheten i rum finns i SS 91 42 21 (normalnivån). Studentbostäder om högst 35 m2 enligt avsnitt 3:225 kan utformas utan plats för medhjälpare på sängens bortre sida. Plats för medhjälpare och separat dusch kan ordnas t.ex. genom att ett badkar tas bort. Regler om lämplig utformning av trösklar finns i avsnitt 3:143. (BFS 2016:6).
3:225 Studentbostäder om högst 35 m2

Studentbostäder med en BOA om högst 35 m2 ska utformas med hänsyn till sin storlek.

I enskilda studentbostäder med en BOA om högst 35 m2 får utrymmena för funktionerna

  • a)  daglig samvaro, sömn och vila samt matlagning finnas i ett och samma rum utan att vara avskiljbara, och
  • b)  daglig samvaro, sömn och vila, samt måltider överlappa varandra helt eller delvis. (BFS 2016:6).
Allmänt råd I enskilda studentbostäder med en BOA om högst 35 m2 bör
  • a)  utrymmet för inredningslängden för matlagning vara minst 1,40 meter brett,
  • b)  utrymmet för inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter brett, och
  • c)  platsen för ytterkläder i kapphylla vara minst 0,40 meter bred.
I enskilda studentbostäder med en BOA om högst 35 m2 bör
  • a)  inredningslängden för matlagning vara minst 1,40 meter bred, och
  • b)  inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter bred.
Regler om tillgänglighet finns i avsnitt 3:146. Regler om bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen finns i avsnitt 3:227 . (BFS 2016:6).

En studentbostad med samtliga funktioner i den egna bostaden kan få en boarea på som minst cirka 16 m2.

Exempel på studentbostad. Illustration: Altefur Development/Boverket

Dagsljus och solljus i studentbostäder

Studentbostäder om högst 35 m2 behöver inte ha tillgång till direkt solljus.

6:323 Solljus

I bostäder ska något rum eller någon avskiljbar del av ett rum där människor vistas mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus. Studentbostäder om högst 35 m2 behöver dock inte ha tillgång till direkt solljus. (BFS 2014:3).

Mer om regler för studentbostäder

Du hittar en konsekvensutredning om reglerna för studentbostäder under rubriken "Boverkets författningssamling" i Relaterad information.

Bostäder med gemensamma delar

Bostadsutformning

3:225 Studentbostäder om högst 35 m2

Studentbostäder med en BOA om högst 35 m2 ska utformas med hänsyn till sin storlek.

I enskilda studentbostäder med en BOA om högst 35 m2 får utrymmena för funktionerna

  • a)  daglig samvaro, sömn och vila samt matlagning finnas i ett och samma rum utan att vara avskiljbara, och
  • b)  daglig samvaro, sömn och vila, samt måltider överlappa varandra helt eller delvis. (BFS 2016:6).
Allmänt råd I enskilda studentbostäder med en BOA om högst 35 m2 bör
  • a)  utrymmet för inredningslängden för matlagning vara minst 1,40 meter brett,
  • b)  utrymmet för inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter brett, och
  • c)  platsen för ytterkläder i kapphylla vara minst 0,40 meter bred.
I enskilda studentbostäder med en BOA om högst 35 m2 bör
  • a)  inredningslängden för matlagning vara minst 1,40 meter bred, och
  • b)  inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter bred.
Regler om tillgänglighet finns i avsnitt 3:146. Regler om bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen finns i avsnitt 3:227 . (BFS 2016:6).
3:146 Tillgänglighet och användbarhet i enskilda bostäder i ett plan

Rum, balkonger, terrasser och uteplatser ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelseförmåga. För sådana terrasser som kompletterar tillgängliga och användbara samt väl placerade balkonger är tillgängligheten och användbarheten tillgodosedd, om det med enkla åtgärder i efterhand går att ordna en ramp.

Minst dörren till huvudentrén samt minst en dörr till varje rum (inklusive rum för matlagning och ett hygienrum), balkong, terrass och uteplats ska medge passage med rullstol. Det ska finnas tillräcklig plats att öppna och stänga dörrarna från rullstolen.

Minst ett hygienrum ska vara tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga och utformas så att det lätt kan ordnas plats för medhjälpare.

I det tillgängliga och användbara hygienrumet ska också gå att ordna en separat duschplats om en sådan saknas från början. (BFS 2013:14).

Allmänt råd Dimensionerande mått som är lämpliga med hänsyn till tillgängligheten och användbarheten i rum finns i SS 91 42 21 (normalnivån). Studentbostäder om högst 35 m2 enligt avsnitt 3:225 kan utformas utan plats för medhjälpare på sängens bortre sida. Plats för medhjälpare och separat dusch kan ordnas t.ex. genom att ett badkar tas bort. Regler om lämplig utformning av trösklar finns i avsnitt 3:143. (BFS 2016:6).

Ändring av byggnad till studentbostad

Det finns i ändringsavsnittet om bostadsutformning ett allmänt råd som tar sikte på när man bygger om större byggnader med stort djup eller bärande mellanväggar till studentbostäder eller bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen enligt avsnitt 3:227. Det kan då finnas skäl att göra avkall på kraven på bostadsutformning.

3:52 Bostadsutformning

Vid tillämpningen av avsnitt 3:52 gäller motsvarande uppdelning i utformningskrav och tekniska egenskapskrav som anges i avsnitt 3:211.

Bostäder ska dimensioneras, disponeras, inredas och utrustas med hänsyn till sin långsiktiga användning. Den kravnivå som anges i avsnitt 3:2 ska eftersträvas. Regler om ändring av byggnader finns också i avsnitt 1:22. (BFS 2013:14).

Allmänt råd När hela eller delar av byggnader får en ny funktion bör normalt sett högre krav kunna uppfyllas jämfört med när man behåller befintlig funktion. Kraven i avsnitt 3:2 bör tillämpas när t.ex. vindar, kontor, skolor eller vårdanläggningar ändras till bostäder. Detsamma gäller när bostäder enligt avsnitt 3:225–3:228 eller andra specialbostäder byggs om till ordinarie bostäder. Trots andra stycket i det allmänna rådet kan det finnas skäl att göra avkall på kraven i avsnitt 3:2 när större byggnader med stort djup eller bärande mellanväggar byggs om till studentbostäder eller bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen enligt avsnitt 3:227. Detsamma gäller om ändring sker för att en kulturhistoriskt värdefull byggnad ska kunna få en ny funktion. Planlösningar och inredning i befintliga ordinarie bostäder bör inte ändras enbart för att de inte fullt ut tillgodoser alla krav som ställs vid uppförande av nya bostäder, om det inte gäller tillgänglighet och användbarhet i hygienrum, se avsnitt 3:511 nionde stycket i det allmänna rådet. (BFS 2016:6).
3:227 Bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen

För en grupp boende, i enskilda bostäder avsedda för en person, får de enskilda bostädernas rum för personhygien, matlagning och daglig samvaro samt utrymme för måltider, helt eller delvis, sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska vara så stora att de i skälig utsträckning kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna.

För en grupp boende, i enskilda bostäder avsedda för en person, får dessutom de enskilda bostädernas inredning och utrustning för matlagning, helt eller delvis, sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska också vara så välutrustade att de i skälig utsträckning kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna.

Gemensamma delar av bostaden för personhygien ska finnas i nära anslutning och på samma plan som de enskilda bostäderna.

Varje rum för personhygien får högst delas av tre enskilda bostäder avsedda för en person.

Gemensamma delar av bostaden för matlagning och daglig samvaro samt utrymme för måltider ska finnas i nära anslutning till de enskilda bostäderna.

Gemensamma delar av bostaden med inredning och utrustning för matlagning som ersätter motsvarande funktioner i de enskilda bostäderna får inte delas av fler än tolv enskilda bostäder avsedda för en person.

Avsnitt 3:227 gäller inte för bostäder avsedda för personer med nedsatt funktionsförmåga enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och 5 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL. (BFS 2016:6).

Allmänt råd Regler om bostäder om högst 35 m2 finns i avsnitt 3:224. Regler för studentbostäder om högst 35 m2 finns i avsnitt 3:225. Regler om särskilda boendeformer för äldre finns i avsnitt 3:228. Regler om vädring, ljus och utblick finns i avsnitt 6:253 respektive 6:3. (BFS 2016:6).

När studentbostad blir annan bostad

Byggnadsnämnden ska med hjälp av Boverkets definition i ärenden kopplade till uppförande av en byggnad eller ändring av en byggnad kontrollera om byggnaden är tänkt att användas som bostad för de som studerar vid universitet eller högskola. Byggnadsnämnden får i normalfallet förlita sig på byggherrens uppgifter om byggnadens avsedda användning. Det är lämpligt att det av en ansökan om bygglov tydligt anges om ansökan avser studentbostäder eller inte.

Nämnden bör vid bygglovet upplysa om att det ställs krav som för en vanlig bostad om man ändrar användningssättet från studentboende till vanliga bostäder. Det är i sig inte bygglovspliktigt eller anmälanspliktigt att ändra användningen från studentboende till vanligt boende.

Med ändring avses även ändrat användningssätt. Att ändra från studentbostad till vanlig bostad innebär ändrat användningssätt. Kraven i bygglagstiftningen som gäller för ändring blir alltså tillämpliga. Det är upp till kommunen att bedöma om man ska bedriva aktiv tillsyn kring om det sker någon förändring av vilka som bor i studentbostäderna. Men kommunen ska alltid undersöka det om man blir uppmärksammad på frågan.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen