Underlag och analyser till översiktsplan

Översiktsplanen bör grundas på sammanställningar och analyser av övergripande mål, planer och program av betydelse för hållbar utveckling. Förändringar och trender i omvärlden, den nuvarande fysiska strukturen samt allmänna intressen är andra viktiga underlag.

Översiktsplanen ska dels vara strategisk, det vill säga ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön, dels vägleda konkreta beslut om bebyggelse, mark- och vattenanvändning.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 2 §

För att fylla dessa dubbla funktioner bör den bygga på systematiskt genomförda analyser och sammanställningar av planeringsförutsättningar. Dessa kan efter lagens förarbeten delas in i två huvudtyper:

  1. Omvärldsanalyser och övergripande mål för utvecklingen i ett nationellt, regionalt och mellankommunalt perspektiv. (prop 2009/10:170, sid. 177)
  2. Anspråk och intressen som finns på såväl bevarande som förändring av markanvändning och miljö (prop 1985/86:1, sid. 124)

Med utgångspunkt i lagens krav på översiktsplanens innehåll kan det dock vara lämpligt att dela in analyserna på följande sätt:

  • Övergripande mål, planer och program
  • Omvärlds- och trendanalys (Omvärldsfaktorer, nuvarande utveckling och trender)
  • Nuvarande struktur
  • Allmänna intressen som finns angivna i andra kapitlet plan- och bygglagen.

Övergripande mål, planer och program

Av översiktsplanen ska framgå hur kommunen tänker ta hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling. 

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 5 §

En viktig del i planeringsarbetet är alltså att identifiera vilka de för översiktsplaneringen relevanta målen, planerna och programmen är, och analysera på vilket sätt de kan och bör påverka planen. Det kan vara lämpligt att även ta med kommunens egna övergripande mål och liknande i bilden. Länsstyrelsen har skyldighet att minst en gång per mandatperiod redovisa sina synpunkter i fråga om sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 28 §

En bedömning av vilka nationella och regionala mål, planer och program som är relevanta för översiktsplaneringen bör ingå i en sådan redogörelse. Boverket har på regeringens uppdrag sammanställt nationella mål, planer och program som statsmakterna lagt fast inom olika politikområden. Det gäller bland annat mål om miljö, folkhälsa, bostäder, jämställdhet, transporter, tillgänglighet, klimat, energi, näringsliv, naturvård, regional utveckling, kultur och konkurrens. Sammanställningen ska i ett första skede ligga till grund för länsstyrelsernas arbete med underlag till kommunerna planering. Avsikten är att sammanställningen ska hållas aktuell. Under rubriken Teman i Kunskapsbanken hittar en utförligare sammanställning av de nationella målen.

Omvärlds- och trendanalys

Här handlar det om att bedöma betydelsen och påverkan av samhällsutvecklingen i stort:

  • Vilka nuvarande och tänkbara utvecklingstendenser kan påverka samhällsbyggandet i kommunen?
  • Vilka är särskilt relevanta för översiktsplaneringen?
  • Hur förhåller vi oss till dem?

Analysen bör omfatta såväl generella samhällstendenser och den mer specifika utvecklingen i kommunen. En sådan analys kan med fördel göras regelbundet – till exempel en gång om året. Förutom att den blir ett underlag för upprättandet av översiktsplanen, kan en aktuell omvärlds- och trendanalys även fungera för bedömning av den antagna planens aktualitet. Svarar översiktsplanen upp mot den aktuella utvecklingen?  Regionernas, de de regionala självstyrelseorganen och i vissa fall länsstyrelsernas arbete med regionala tillväxt- och utvecklingsprogram (RTP/RUP) innehåller ofta omvärldsanalyser. Likaså gör många kommuner redan omvärldsanalyser som ligger till grund för kommunens strategiska arbete i stort. Båda dessa kan och bör givetvis utnyttjas i översiktsplaneringen. Det är emellertid viktigt att särskilt fokusera på sådana omvärldsfaktorer som kan komma att påverka de långsiktiga förutsättningarna för samhällsbyggande och utvecklingen av den fysiska miljön i övrigt.

Nuvarande struktur

Planeringen ska främja en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 3 §

Här spelar översiktsplanen en särskilt stor roll eftersom det är i den som den långsiktiga inriktningen, eller målbilden, anges. Det är därför viktigt att analysera den nuvarande strukturen i syfte att få reda på dess styrkor och svagheter:

  • Hur ser det nuvarande mönstret av bebyggelse, infrastruktur, andra anläggningar, grönområden och strukturbildande landskapselement ut?
  • Gynnar den en hållbar utveckling eller bör strukturen förändras på något sätt?
  • Hur ser sambanden mellan olika orter och delar i kommunen och regionen ut?
  • Är bostäder, arbetsplatser och anläggningar av olika slag lokaliserade på ett sätt som främjar gång- cykel- och kollektivtrafik?

För att kunna göra detta behövs underlagskartor som till exempel  visar viktiga målpunkter, bebyggelsemönster, bebyggelsetyper och bebyggelsetäthet, boende- och arbetsplatstäthetoch  viktiga kommunikationsstråk.

Allmänna intressen

Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur man avser att tillgodose allmänna intressen enligt PBL 2 kap.Det är därför nödvändigt att kartlägga och analysera de allmänna intressena:

  • Vilka är relevanta?
  • Var behöver avvägningar göras mellan dem?
  • Var råder sådana intressen och förhållanden som man bör ta särskild hänsyn till dem vid byggande och andra typer av användning av mark- och vattenområden?
  • Vilka områden är eller riskerar att bli utsatta för störningar som kan påverka människors hälsa och säkerhet eller miljön.
  • Var påverkar klimatförändringen risken för naturolyckor (översvämningar, ras, skred, stranderosion)?

Länsstyrelsen ska tillhandahålla en stor del av de underlag som behövs för sådana analyser, främst när det gäller nationella, regionala och mellankommunala intressen.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 10 §

En del inventeringar och klassificeringar/värderingar när det gäller lokala intressen kan dock kommunen själv behöva göra.

Att planera för en hållbar utveckling

Översiktsplanen har en viktig roll som måldokument och vägvisare mot en mer hållbar framtid. Här kan du ta del av Boverkets vägledning "Hållbar utveckling i översiktsplaneringen" som bland annat innehåller en processmetodik för att arbeta med hållbar utveckling och hur de allmänna intressena och nationella mål, planer och program kan användas som utgångspunkt för att arbeta med hållbar utveckling i översiktsplaneringen.

Levande planeringsunderlag

De flesta av dessa kartläggningar och analyser är relativt enkla att hålla aktuella när de väl är gjorda första gången. De är användbara inte bara för att upprätta översiktsplanen utan också som underlag för detaljplanering och prövning av bygglov och andra tillstånd. De kan med fördel vara ”levande” planeringsunderlag som hålls uppdaterade även mellan ändringar och aktualiseringar av översiktsplanen.

Samtidigt som planeringsunderlagen hålls levande måste det vara möjligt att gå tillbaka och titta på de underlag som översiktsplanen grundades på när den antogs. Underlagen ska hållas separerade från själva översiktsplanen som utgör kommunens ställningstagande. I propositionen poängteras att det ska gå att skilja på själva planen och underlaget för den. Det bör tydligt framgå vad kommunfullmäktige konkret tar ställning till. (prop 2009/10:170 sid 178).

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej