Samråd om översiktsplan

En översiktsplan ska upprättas eller ändras i samråd med en bred krets av intressenter, det vill säga både myndigheter, organisationer och allmänhet. Samrådet bör starta tidigt i processen och så långt möjligt ske löpande under planeringsprocessens gång. Resultatet av samrådet ska redovisas i en samrådsredogörelse.

När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan ska den samrådas med länsstyrelsen, berörda kommuner och regionala organ som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och planering av transportinfrastruktur. Kommunmedborgarna och enskilda i övrigt, andra myndigheter och sammanslutningar som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget ska ges tillfälle att delta i samrådet.

Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge dem som kan bli berörda insyn i arbetet och möjlighet att påverka planens utformning. Samrådet bör därför starta på ett tidigt stadium, när behovet av idéer är som störst och det ännu finns stora möjligheter att påverka. Under samrådet ska kommunen redovisa

  • förslagets innebörd
  • skälen för förslaget
  • förslagets konsekvenser
  • planeringsunderlag av betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt redovisa

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 9 §

Samrådskretsen

För att säkerställa syftet med samrådet bör det hållas med en bred krets av berörda.

Länsstyrelsen
Länsstyrelsen är en obligatorisk samrådspart och ska under samrådet särskilt ta tillvara och samordna statens intressen. Det är länsstyrelsens ansvar att hålla berörda statliga myndigheter underrättade om planarbetet. De statliga myndigheter som har synpunkter på planförslaget ska framföra dessa till länsstyrelsen.

Plan- och byggförordning (2011:338) 2 kap 1-4 §§

Länsstyrelsen ska ge kommunen underlag och råd i fråga om sådana allmänna intressen som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. I länsstyrelsens uppgift ligger också att verka för att riksintressen tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken följs samt att kommunernas redovisning av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med miljöbalken. Länsstyrelsen ska också se till att mellankommunala frågor samordnas på ett lämpligt sätt och att bebyggelse inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 10 §

Det är viktigt att länsstyrelsen under samrådet skiljer på sådana synpunkter som är att betrakta som råd till kommunen och sådana frågor som vid senare prövning kan utgöra grund för ingripande, till exempel påpekanden om att riksintressen, mellankommunala intressen eller hälsoskydds- och säkerhetsintressen inte har tillgodosetts.

Berörda kommuner och regionala organ
Kommunen måste också samråda med berörda kommunen. Då översiktsplanen uttrycker den långsiktiga inriktningen på kommunens utveckling när det gäller den fysiska miljön bör normalt alla grannkommuner räknas som berörda. I vissa fall kan även icke angränsande kommuner vara berörda av förslag i planen. Ändringar i form av fördjupning av en översiktsplan behöver inte nödvändigtvis beröra en grannkommun.

Samråd ska även ske med regionplaneorgan och kommunala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering. Om kommunen gränsar till en annan region/regionförbund än man själv tillhör bör samrådet gälla också dessa organisationer.

Kommunens invånare
Kommunmedborgarna och enskilda i övrigt ska ges tillfälle att delta i samrådet. Medborgarnas medverkan i planprocessen är viktig av flera skäl. Beslut som tillkommit utan att allmänheten beretts möjlighet att medverka har ofta svårt att bli allmänt accepterade. Medverkan från allmänheten är också nödvändig för att garantera ett så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. Med enskilda i övrigt avses bland annat personer som äger fastighet eller företag i kommunen men bor i en annan kommun.

Andra myndigheter och sammanslutningar
Myndigheter som har ett väsentligt intresse av förslaget ska beredas tillfälle till samråd. Det kan vara aktuellt att till exempel samråda med angränsande länsstyrelser. Normalt ska dock statliga myndigheters synpunkter samordnas via länsstyrelsen i det län kommunen ligger.

Sammanslutningar som ska ges tillfälle att delta i samrådet kan vara l bransch- och intresseorganisationer samt lokala föreningar och grupper. (Proposition. 2009/10:170 sidan 182)

Medborgardialog

Genom att släppa in medborgarna i ett tidigt skede, innan den formella planprocessen börjar, kan kommunen fånga viktiga frågeställningar och öka kvaliteten i planeringen. I relaterad information kan du ta del av Boverkets vägledning om "Medborgardialog" som bland annat innehåller råd och tips om vad man bör tänka på i olika skeden under dialogprocessen och erfarenheter och exempel från kommuner som arbetat med medborgardialog.

Samråd ska ske löpande

För att säkerställa syftet med samrådet bör det så långt som möjligt vara en del i det löpande planeringsarbetet. Det kan delas upp i flera steg, som ansluter till olika stadier i planeringsarbetet. Alla samrådsparter behöver då inte höras eller beredas tillfälle att ge synpunkter i varje sådant steg. Samrådets omfattning och inriktning måste anpassas till den planeringsuppgift som ska lösas vid varje tillfälle. (jämför  proposition 1985/86:1, sidan 136)

Man samråder sig fram till bästa möjliga planförslag med största möjliga förankring och acceptans. Stegvis kan skisser och alternativa förslag presenteras och deras konsekvenser och för- och nackdelar diskuteras. Planarbetet kan exempelvis starta med ett samråd som tar sin utgångspunkt i den gällande översiktsplan som ska omarbetas eller ändras, och där man samlar upp anspråk och önskemål från såväl allmänhet och intresseföreningar som av exploatörer och andra aktörer i samhällsbyggandet.

Kommunen behöver inte skicka samrådshandlingar eller underlag till var och en av de intressenter som ska ges tillfälle att delta i samrådet. Ett sätt att uppnå ambitionen i lagstiftningen är att kommunen håller samrådsmöten där olika intressenter kan ta del av och påverka förslag till översiktsplanen. Det är upp till intressenterna att avgöra om de vill reagera på kommunens förslag. Exempel på olika arbetssätt kan vara via kommunens webbplats, seminarier, inslag i lokaltidningar och lokalradio. Presentation av förslaget kan genomföras skolor, bibliotek och andra platser. (prop 2009/10:170 sid 18, 420)

Avslutande samråd

Även om samråd skett löpande under planeringsprocessen är det lämpligt med ett avslutande samråd där alla som deltagit ges möjlighet att samtidigt får ta del av helheten i det genomarbetade planförslaget och att lämna synpunkter på detta. Det är också först när ett mer eller mindre färdigt planförslag sammanställts som det är möjligt för kommunen att redovisa innebörd och bedöma konsekvenser av den sammanvägda helheten.

Samrådsredogörelse

Resultatet av samrådet ska kommunen redovisa i en samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen dokumenterar kommunen de förslag som framkommit under samrådet och redovisar i vilken utsträckning de tillgodoses i det nya planförslaget. Det bör särskilt framgå vilka synpunkter som inte har kunnat beaktas i planförslaget och skälen till detta. (prop 1985/86:1 sid 138)
Samrådsredogörelsen ligger därmed till grund för och motiverar planförslaget och ska sedan finnas tillsammans med planförslaget.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 11 §

Det finns inget lagkrav på att synpunkter och förslag under samrådet ska lämnas skriftligt till kommunen. Synpunkter som kommer fram vid till exempel möten, diskussioner eller via sociala medier på nätet ska även de dokumenteras och tas upp i samrådsredogörelsen.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej