Konsekvenser i översiktsplaneringen

I arbetet med att ta fram eller ändra en översiktsplan ingår att analysera konsekvenserna av de strategier och förändringar i mark- och vattenanvändningen som diskuteras. Innebörden och konsekvenserna av den färdiga planen ska tydligt framgå. Detta är viktigt för att en hållbar utveckling ska främjas. Normalt krävs också en miljöbedömning.

Planläggning ska främja en långsiktigt god och hållbar samhällsutveckling. Det innebär bland annat att planera för en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, en god livsmiljö för alla, god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror, samt god ekonomisk tillväxt och effektiv konkurrens. För att det ska bli tydligt om översiktsplaneringen bidrar till en sådan utveckling måste konsekvenser av föreslagna förändringar analyseras. Under samråd och vid utställning ska kommunen redogöra för planförslagets konsekvenser. Den färdiga översiktsplanen ska vara utformad så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. En viktig anledning till det är att en tydlig beskrivning av konsekvenserna av ställningstagandena i översiktsplanen kan underlätta tillämpningen av planen och ökar därmed förståelsen för kommunens bedömningar (Prop. 1994/95:230 s 61).

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 1 §

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 3 §

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 6,9 §§

Processen med att bedöma konsekvenserna och den konsekvensbeskrivning som blir resultatet bör vara bred och omfatta hela hållbarhetsbegreppet, det vill säga de sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensionerna, men även andra aspekter såsom relevanta juridiska och tekniska aspekter. Både positiva och negativa konsekvenser bör belysas. Ofta kan det vara svårt att entydigt avgöra vilka konsekvenserna blir eller deras omfattning. Det kan då vara lämpligt att redovisa tänkbara konsekvenser, eller risk för konsekvenser av olika slag. (Prop. 2009/10:170 s 178).

Konsekvensanalyser - en del av planeringsprocessen

I planeringsprocessen prövas olika alternativ för ny bebyggelse, ny infrastruktur, grönområdenas bevarande och utveckling med mera. För att nå fram till en bra och väl avvägd helhetslösning måste både konsekvenserna av varje enskilt alternativ och av helheten analyseras och diskuteras. Konsekvensanalyser bör med andra ord vara en integrerad del av planeringsprocessen, inte något man gör i sista stund när planförslaget är nästan klart. Successiva konsekvensanalyser leder på så sätt fram till det bästa förslaget. Konsekvenserna bör därmed analyseras i dialog med dem planeringen berör. En viktig del i analysen är att ställa planidéer och planförslag mot de nationella och regionala mål planer och program som översiktsplanen ska beakta. Hit hör bland annat de av riksdagen antagna miljömålen, och folkhälsomålen. Beskrivningen av konsekvenserna utvecklas således stegvis under planeringen. Läs mer om hur framtidsbilder och strategier för en hållbar utveckling kan konsekvensbedömmas i Boverkets vägledning för "Hållbar utveckling i översiktplaneringen"

Utöver kravet att översiktsplanens innebörd och konsekvenser tydligt ska framgå krävs i de flesta fall en miljöbedömning enligt miljöbalken. Läs mer om Miljöbedömning i menyn.

Dessa olika konsekvensanalyser kan med fördel samordnas så länge de särskilda krav som gäller för en miljöbedömning uppnås.

Fördjupningar och tillägg

Vid ändringar av översiktsplanen i form av fördjupningar och tillägg gäller samma krav på bedömning och redovisning av konsekvenser som vid upprättande och omarbetning av hela översiktsplanen. Om ändringen påverkar översiktsplanen som helhet och innebär ändringar av tidigare gjorda ställningstaganden ska också sambanden med och konsekvenserna för översiktsplanen som helhet redovisas. Inriktningen på och omfattningen av en översiktsplans konsekvensbeskrivning anpassas lämpligen till planens detaljeringsnivå.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 23 §

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej