Hållbarhetsbedömningen integreras i ÖP-processen

Peter Lindroos, planeringsarkitekt från Iterio (tidigare Sweco Architects), har varit projektledare för arbetet med att ta fram den nya översiktsplanen för Järfälla kommun. Han berättar att hållbarhetsbedömningen var en del i ett utvecklat arbetssätt kring arbetet med översiktsplanen där hållbarhet fanns med i planeringen från allra första början som en integrerad del av processen.

Peter Lindroos
Peter Lindroos, planeringsarkitekt, Iterio. Foto: Malin Lindman

"När vi utformade översiktsplaneprocessen tog vi stöd i den processbeskrivning som har presenterats i SAMS-projektet och Uthållig kommun och integrerade denna process med en hållbarhetsbedömning. Den så kallade Delfimetoden var också en viktig inspiration i arbetet med att bedöma konsekvenserna, berättar Peter Lindroos."

Hållbarhetsbedömningen var en integrerad del av processen. Framtidsbildernas konsekvenser men även principerna och vägledningen för att förverkliga bilderna kunde analyseras i dialog med olika kompetenser parallellt och integrerat med att planens olika delar arbetades fram.

"Det hjälpte oss att återkommande reflektera kring frågan om översiktsplanen förbättrar förutsättningarna att leva och verka hållbart i Järfälla" fortsätter Emelie Grind, samhällsbyggnadsdirektör i Järfälla kommun och del i styrgruppen för översiktsplanearbetet.

I "Relaterad information" finns en länk till Järfällas översiktsplan.

För vilka dimensioner bedömdes hållbarheten?

Hållbarheten bedömdes utifrån sociala, ekologiska och ekonomiska dimensioner samt en fjärde dimension i form av rumsliga värden. Den rumsliga dimensionen beskriver kommunen som den grundläggande förutsättningen för att nå livskvalitet. Mark- och vattenanvändningen och den rumsliga strukturen måste formas så att de ger förutsättningar för:

  • goda livsvillkor – det sociala perspektivet
  • god hushållning med och effektivt tillvaratagande av mänskliga och materiella resurser – det ekonomiska perspektivet
  • upprätthållande av ekosystemets produktionsförmåga och minskad belastning på natur och människor – det ekologiska perspektivet.
Olika delar som spelar in för hållbarhet
Bilden visar hur den ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarheten samordnas till en helhet i bebyggelsen. Illustration: Järfälla kommun

Hur har hållbarhetsbedömningen integrerats i processen för hållbar fysisk planering?

Hållbarhetsbedömningen hanterar såväl PBL:s krav på att redovisa konsekvenser som PBL:s koppling till miljöbalkens krav på miljöbedömning vid betydande miljöpåverkan. Hållbarhetsbedömningen har blivit ett eget kapitel i översiktsplanen där konsekvenserna redovisas löpande under rubriker kopplat till de fyra hållbarhetsdimensionerna med en avslutande samlad bedömning. Den samlade bedömningen gör kommunen utifrån det övergripande målet om en hållbar utveckling samt ett resonemang kring föreslagen markanvändning, genomförandet av framtidsbilden och Järfälla sett i ett omvärldsperspektiv.

"Vi valde att redovisa hållbarhetsbedömningen som del i översiktsplanen men var noga med att det ändå var möjligt att urskilja miljöfrågorna och hur de behandlas i förhållande till andra frågor" berättar Peter Lindroos.

Processen för att ta fram en ÖP
Bilden visar både hur processen för att ta fram översiktsplanen har sett ut och vilket avtryck detta har gett i upplägget av översiktsplanen med tydliga utmaningar, mål, framtidsbild, planeringsprinciper och avvägningar. Illustration: Järfälla kommun

Så här beskriver Peter Lindroos att en hållbarhetsbedömning kan integreras i processen för en hållbar fysisk planering:

Hur fungerade Delfimetoden som stöd och inspiration?

Metoden bygger på att många experter diskuterar ihop sig kring konsekvenserna och när många experter tvingas diskutera ihop sig så ökar det kvaliteten i bedömningarna." Järfälla kommun tog in fyra konsultexperter för respektive hållbarhetsaspekt, den sociala, den ekologiska, den ekonomiska och den rumsliga och grupper mixades med experter från den egna organisationen. De hållbarhetskriterier som arbetades fram användes som struktur för bedömningen. Framtidsbilderna i samrådshandlingen och den sammanfogade framtidsbilden i utställningshandlingen bedömdes i en serie möten och växelvis i gruppdiskussioner som experterna ledde. Parallellt med detta bearbetades också framtidsbilderna i en workshopserie med en större grupp tjänstemän från kommunens alla förvaltningar.

"Delfimetoden är effektiv utifrån att man tvingas komma till ett resultat i varje delsteg" menar Peter Lindroos. "Min erfarenhet är att man genom denna metod får högre kvalitet i bedömningarna jämfört med om man försöker kalkylera konsekvenserna av en översiktsplan med kvantitativa metoder eftersom det oftast innebär stora datamängder och mycket stora osäkerheter i resultatet."

Framgångsfaktorer

Översiktsplanen antogs av ett enigt kommunfullmäktige som var nöjda med hur arbetet hade bedrivits. Det tvärsektoriella och processinriktade arbetssättet med stöd av effektiva verktyg har varit viktiga ingredienser för ett bra resultat liksom att det fanns en tydlig organisation bakom. Processen för en hållbar fysisk planering med den integrerade hållbarhetsbedömningen har fungerat som en röd tråd i arbetet och funnits med som stöd vid de politiska ställningstagandena längs vägen.

"Arbetet inför varje samråd var mycket av ett internt arbete inom kommunen med stöd av externa experter" säger Peter Lindroos. "Min rekommendation är att påbörja dialogen tidigt med de som lever och verkar i kommunen, politiker och tjänstemän om vad som är livskvalitet, vilka utmaningar man ser, vilka målen är och att redan från början synliggöra processen, vägvalen och konsekvenserna utåt."

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej