Reglering i detaljplan med anledning av buller

All planläggning enligt plan- och bygglagen, PBL, ska utgå från de allmänna intressena i 2 kapitlet. Den mark som tas i anspråk ska användas för de ändamål som är mest lämpliga med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges till sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning.

Bebyggelse och byggnadsverk ska alltså lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet, bland annat med hänsyn till att förebygga bullerstörningar.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 5 §

För bostadsbyggnader gäller att de ska lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa med hänsyn till omgivningsbuller. De ska också utformas och placeras på den avsedda marken med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6a §

Vid planläggning är den viktigaste faktorn valet av plats för en viss användning. Ska det byggas bostäder bör bullerexponerade platser undvikas så långt det är möjligt. Inom befintliga tätortsområden kan kommunen ändå bli tvungen att använda exponerade platser för bostäder. För att detta ska vara möjligt krävs ofta reglering av byggnadsverkens placering och utformning för att användningen ska bli lämplig. Om inte detta är tillräckligt kan det vara nödvändigt att också ställa krav på skyddsåtgärder för att skapa en hälsosam och säker miljö. I varje enskilt fall måste kommunen göra en bedömning av hur störningskänslig den planerade användningen är eller vilken omgivningspåverkan den har. Denna bedömning måste göras för både de verksamheter som redan finns etablerade och de verksamheter som planläggningen avser.

Bullerberäkningar som grund för regleringar i planen

Vid planläggning i bullerexponerade lägen kan kommunen behöva göra bullerutredningar med bullerberäkningar för att avgöra markens lämplighet. Vid planläggning av bostäder eller annan känslig användning i dessa lägen krävs alltid en bullerutredning för att avgöra markens lämplighet. Utifrån bullerutredningen ska kommunen avgöra hur byggnaderna ska placeras och vilka planbestämmelser i övrigt som krävs för att den avsedda markanvändningen ska bli lämplig. Det vill säga för att klara de nivåer som anges i Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggande eller de nivåer som anges i Boverkets vägledning Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder (2015:21). Under planarbetet kan många olika kombinationer av planbestämmelser behöva testas och beräkningarna kan behöva göras om flera gånger innan man hittar en lösning som innebär att förordningens eller vägledningens nivåer klaras.

Här kan du läsa mer om nivåerna för trafikbuller samt industri- och annat verksamhetsbuller vid bostadsbyggnader

Planbestämmelserna behöver kombineras

Det finns flera olika typer av planbestämmelser som kommunen kan använda sig av och kombinera på olika sätt för att klara nivåerna i förordningen eller vägledningen. Ibland räcker det med ett fåtal bestämmelser men i bullerexponerade lägen behöver ofta flera olika planbestämmelser kombineras för att säkerställa att området blir lämpligt för den användning som planeras. Vissa typer av bestämmelser blir också verkningslösa om de inte kombineras med en annan planbestämmelse som exempelvis ett villkor.

Placering

Kommunen kan reglera hur byggnadsverk ska placeras för att klara angivna bullernivåer. Det kan dels handla om bostadsbyggnaders placering men också om placeringen av andra verksamheter i förhållande till bostäderna.

Placering

Med egenskapsbestämmelser kan kommunen reglera placeringen av byggnadsverk för att klara angivna bullernivåer. Det kan handla om bostadsbyggnaders placering men också om placeringen av andra byggnadsverk. Det är viktigt att dra nytta av platsen så att byggnadsverken placeras på de ur bullersynpunkt mest lämpliga platserna inom området. Skyddszoner kan bildas så att bebyggelse inte placeras i de mest bullerutsatta lägena utan istället i lägen där det bullrar mindre. Bestämmelser om placering kan också användas så att skyddade sidor eller gårdar skapas. Mindre känsliga verksamheter kan placeras som skydd mot känsligare. Till exempel kan bostadskomplement som parkeringshus, tvättstugor och miljöhus placeras som skydd för bostadsbyggnader. Även bulleranpassade bostäder kan placeras som skydd för bakomliggande bostäder. (jfr prop. 2013/14:128 sid. 38)

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.4

Begränsning av markens utnyttjande

För att styra byggnadsverkens placering kan också bestämmelser om begränsning av markens utnyttjande användas. Det vill säga prickmark som innebär att marken inte får förses med byggnad, eller korsmark som innebär att endast komplementbyggnad får uppföras.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 11 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.2.2

Mindre känslig användning

Ett annat exempel på åtgärd som kan förebygga olägenheter av buller vid bostadshus är ljudavskärmande byggnader som inte innehåller bostäder. Det kan till exempel vara lämpligt att låta en byggnad med kontor eller affärslokaler fungera som en bullerskärm mellan en störande verksamhet och bostäder. Detta regleras med användningsbestämmelser. Reglering kan också göras av en byggnads inre användning. (jfr prop.2013/14:128 sid. 48)

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 11 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 4.1

Komplettera med villkor

Bestämmelser om placering behöver i vissa fall kompletteras med bestämmelser om att lov eller startbesked endast får ges under förutsättning att en åtgärd som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 14 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 8.1

Planbestämmelser

Egenskapsbestämmelser om placering betecknas med bokstaven p och kan om det behövs kompletteras av en indexsiffra. Begränsning av markens utnyttjande betecknas med raster och bestämmelser om olika användningar betecknas med versal motsvarande den aktuella användningen.

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 4.1

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.2.2

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.4

Exempel

p1 – Byggnad ska placeras med långsidan mot gatan (PBL 4 kap 16 § 1)
p2 – Byggnad ska placeras 10 meter från gatan (PBL 4 kap 16 § 1)
p3 – Komplementbyggnad ska placeras med långsidan 5 meter från gatan (PBL 4 kap 16 § 1)

Prickmark

- Marken får inte förses med byggnad (PBL 4 kap 16 § 1)

 

 

Korsmark

- Endast komplementbyggnad får placeras (PBL 4 kap 16 § 1)

Utformning

Utvändig utformning

Kommunen kan använda sig av olika typer av planbestämmelser som reglerar bebyggelsens och byggnadsverks utvändiga utformning. Det kan exempelvis vara bestämmelser om hustyper och fasadutformning som på något sätt kan förbättra ljudmiljön utomhus. Det kan handla om att bygga lamellhus istället för punkthus för att skapa skyddade sidor eller om fasadutformningar som burspråk, balkonger och veckade fasader som kan bidra till en förbättrad ljudmiljö.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.5

Lägenhetsutformning

I situationer där planerad bostadsbebyggelse inte klarar de grundläggande nivåerna som anges i förordningen (2015:216) om trafikbuller eller i Boverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller kan kommunen använda planbestämmelser om lägenhetsutformning. Det handlar om de situationer då en bullerdämpad sida krävs. Med dessa bestämmelser regleras planlösningarna i lägenheterna. Det kan till exempel handla om att säkerställa att en viss andel av bostadsrummen orienteras mot en bullerdämpad sida.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader 4 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.5

Planbestämmelser

Bestämmelser om utvändig utformning och lägenhetsutformning betecknas med bokstaven f och kan om det behövs kompletteras med en indexsiffra.

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.5

Exempel

f1 – Minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet ska orienteras mot en ljuddämpad sida (PBL 4 kap 16 § 1)
f2 – Balkonger ska vara inglasade till 75% (PBL 4 kap 16 § 1)
f3 – Varje bostadslägenhet ska förses med balkong mot ljuddämpad sida (PBL 4 kap 16 § 1)
f4 – Endast lamellhus (PBL 4 kap 16 § 1)

Lägenhetsstorlek och lägenhetsfördelning

Kommunen kan reglera lägenheternas storlek och fördelningen av lägenheter av olika slag i bostadsbyggnader. Det kan till exempel handla om att reglera att en viss andel lägenheter inte får byggas större än 35 kvm. Detta kan användas i områden där ljudnivåerna är så höga att ljudnivån vid fasad endast kan klaras för denna typ av lägenheter.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 11 §

Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader 3 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.7

Planbestämmelser

Bestämmelser om lägenhetsstorlek och lägenhetsfördelning betecknas med bokstaven v kombinerat med indexsiffra.

Exempel

v1 – Enkelsidiga lägenheter mot x-gatan ska vara mindre än 35 m2. (PBL 4 kap 11 § 3)

Utförande (byggnadsteknik)

Med planbestämmelser om utförande kan kommunen skydda uteplatser från buller genom särskilda tekniska lösningar. Det kan till exempel handla om absorberande material på fasader och tak eller på insidan av balkongtak. Det är då också möjligt att reglera hur mycket materialet ska dämpa. Denna typ av bestämmelser kan också användas för att klara nivåerna på en ljuddämpad sida. Det går också att reglera i vilken mån marken får hårdgöras eller ska vara genomsläpplig. Markens beskaffenhet har betydelse för ljudets utbredning. Mjuka material såsom gräs dämpar bullret mer än hårda som till exempel asfalt.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.6

Bestämmelser kan bara användas för att reglera utomhusmiljön. För inomhusmiljön finns regler i Boverkets byggregler, BBR.

Bestämmelser i detaljplan om markens genomsläpplighet behöver kombineras med en administrativ bestämmelse om att marklov krävs för åtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 15 §

Planbestämmelser

Bestämmelser om utförande betecknas med bokstaven b och kan om det behövs kompletteras av en indexsiffra.

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.6

Exempel

b1 – Balkongtaken ska förses med ljudabsorbenter som dämpar till 50 dBA 1,5 meter över balkonggolven (PBL 4 kap 16 § 1)
b2 – Byggnadens fasad mot gården ska utföras med ljudabsorberande material som dämpar minst 4 dBA vid motstående byggnads fasad (PBL 4 kap 16 § 1)
b3 – Marken får inte hårdgöras (PBL 4 kap 16 §)

Markens anordnande

Med planbestämmelser om markens anordnande kan kommunen i detaljplan reglera vilken höjd och lutning markytan ska ha. Markens höjdförhållanden och lutning har stor betydelse för ljudets utbredning.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 10 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.8

Regleras höjden i detaljplan krävs det inte marklov för att höja eller sänka markytan till den angivna nivån.

Planbestämmelser

Bestämmelser om markens anordnande betecknas med en symbol eller bokstaven n som om det behövs kan kompletteras av en indexsiffra.

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.8

Exempel

+ 0,0 m – Höjd i meter över angivet nollplan (PBL 4 kap 10 §)

Lutning

- Marklutning (PBL 4 kap 10 §)

Bebyggandets omfattning

Utnyttjandegrad, höjd på byggnader och takvinkel

Med planbestämmelser om minsta utnyttjandegrad kan kommunen reglera byggnadsverkens minsta omfattning för att skydda bakomliggande utemiljöer och byggnadsverk från buller. På samma sätt kan bestämmelser om höjd och takvinkel säkerställa att byggnadsverk får en viss höjd och utformning för att skydda bakomliggande utemiljöer och byggnadsverk.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 11 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.2

Begränsning av markens utnyttjande

På platser inom planområdet där det ur bullersynpunkt inte är lämpligt att uppföra bostäder eller andra känsliga användningar kan bestämmelser om begränsning av markens utnyttjande användas, det vill säga prickmark, som innebär att marken inte får förses med byggnad eller korsmark, som innebär att endast komplementbyggnad får placeras.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 11 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.2.2

Planbestämmelser

Bestämmelser om byggandets omfattning betecknas med bokstaven e och kan om det behövs kompletteras av en indexsiffra.

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.2

Exempel

Exempel:
e1 – Minsta exploatering är 1200 m2 byggnadsarea (PBL 4 kap 11 § 1)

Nockhöjd

– byggnaden ska ha en nockhöjd mellan 22 och 30 meter över angivet nollplan (PBL 4 kap 11 § 1)

 

Prickmark

- Marken får inte förses med byggnad (PBL 4 kap 11 § 1)

 

 

korsmark

- Endast komplementbyggnad får placeras (PBL 4 kap 11 § 1)

Skyddsåtgärder

Skydd mot störningar kan åstadkommas på olika sätt. Om reglering av markanvändning, placering av byggnader eller övriga bestämmelser som beskrivits ovan inte är tillräckliga kan skyddsåtgärder användas. Syftet med bestämmelser om skyddsåtgärder är att med planbestämmelser skapa förutsättningar för att den angivna markanvändningen och lokaliseringen av bebyggelse och byggnadsverk inom planområdet ska kunna anses lämplig.

Skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen - 4 kap. 12 § 2 punkten

Kommunen får i detaljplan bestämma om skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen. Skyddsåtgärder kan vara anordningar, som exempelvis bullerskydd av olika slag, som behövs med hänsyn till kraven på hälsoskydd, säkerhet och goda yttre förhållanden. Det finns olika typer av bullerskyddsåtgärder, till exempel skärmar och vallar. Med planbestämmelser kan skyddsåtgärderna lokaliseras till en viss plats, och anordningens utformning bestämmas. Om en viss teknisk lösning eller ett visst material behövs kan detta regleras i bestämmelsen. Bestämmelsen kan också reglera vad skyddet ska uppnå och på vilken plats detta ska uppnås, alltså exempelvis hur mycket en viss anordning ska dämpa bullret och vilken plats som ska skyddas.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 12 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.13

Skyddsåtgärder kan ta hand om störningar som uppkommer inom planområdet men också för störningar som kommer från verksamheter utanför planområdet. Det är dock endast möjligt att lokalisera störningsskydd inom planområdet. Även det som skyddas måste finnas inom planområdet.

Komplettera med villkor

En skyddsåtgärd som placeras inom allmän plats med kommunalt huvudmannaskap är kommunen skyldig att anlägga i den takt detaljplanen genomförs. Underförstått då att skyddet är uppfört innan byggnadsverket som kräver skydd tas i bruk. Utförande av skyddsåtgärd inom allmän plats med enskilt huvudmannaskap eller inom kvartersmark kan säkerställas genom att det i detaljplanen regleras att det är ett villkor att skyddsåtgärden är utförd innan lov eller startbesked kan ges. Det innebär att lov eller startbesked för det som ska skyddas endast får ges under förutsättning att åtgärden som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 14 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 8.1

Högsta tillåtna värden för störningar enbart vid särskilda skäl - 4 kap. 12 § 3 punkten

Om det finns särskilda skäl får kommunen i detaljplan bestämma högsta tillåtna värden för bland annat buller. Möjligheterna att införa högsta tillåtna värden för buller är dock begränsade eftersom det krävs särskilda skäl för regleringen. Sådana skäl kan vara att detaljplanen avser särskilt störningskänslig verksamhet, till exempel vissa typer av vårdinrättningar, en skola för särskilt känsliga personer eller ett laboratorium för störningskänslig verksamhet. Den här typen av bestämmelser ska alltså inte användas vid planläggning av exempelvis bostäder. (jfr prop. 1985/86:1 sid 164 f och 584 f)

Till skillnad från andra regleringar i en detaljplan kan bestämmelser med bullernivåer riktas mot verksamheter utanför planområdet. Det innebär att kommunen i speciella fall kan ange bestämmelser för störningar för att långsiktigt säkerställa en känslig verksamhet inom planområdet. Bestämmelserna reglerar vilka bullernivåer som får nå planområdet eller den störningskänsliga verksamheten från en viss verksamhet innanför eller utanför planområdesgränsen.

Bestämmelser om högsta tillåtna värden handlar inte om att minska befintligt buller utan att införa bestämmelser om att bullret inte får öka. Det innebär att man endast kan reglera det som orsakar en ökad störning. Bestämmelsen måste dock ta hänsyn till eventuella givna tillstånd enligt miljöbalken. Om en detaljplan innehåller bestämmelser med en högsta tillåtna bullernivå, får nya verksamheter som orsakar störningar över denna nivå inte komma till stånd. Pågående verksamheter påverkas endast på så sätt att bullret från dessa inte får öka mer än vad bestämmelsen medger. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 585 ff)

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 12 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.13

Planbestämmelser

Bestämmelser för skydd mot störningar betecknas med bokstaven m och kan om det behövs kompletteras av en indexsiffra.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 12 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.13

Exempel

m1 – Bullerskärm med en höjd av 3,5 meter och över anslutande marknivå ska finnas längs hela gatans sträckning fram till bostadsbyggnadens fasad (PBL 4 kap 12 § 2)
m2 – Vall med en höjd av 2,5 meter över anslutande marknivå och en längd på 20 meter (PBL 4 kap 12 § 2)
Om särskilda skäl föreligger:
m3 - Högsta tillåtna bullernivå från omgivande verksamheter får vara X dBA vid plangräns (PBL 4 kap 12 § 3)
m4 - Bullernivån vid fasad får inte överstiga X dBA (PBL 4 kap 12 § 3)

Skyddsåtgärder på allmän plats

På allmän plats kan användningen av ett markområde bestämmas vara avsett för skydd mot störning. I detaljplan kan detta regleras med användningen SKYDD. Skyddsåtgärder kan även regleras med egenskapsbestämmelser inom andra användningar för allmän plats, till exempel att en vall ska uppföras inom ett vägområde.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 5, 11 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 8 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 3.10

Skyddsåtgärdens utformning regleras med en egenskapsbestämmelse för skydd och betecknas med ett ord i klartext som motsvarar det avsedda skyddet, till exempel vall eller skärm.

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 6.9

Exempel

vall – Bullervall med en höjd av 3,5 meter över anslutande marknivå. (PBL 4 kap 5 § 2 eller PBL 4 kap 8 § 2)

Villkor för lov eller startbesked - 4 kap. 14 § punkt 5

Kommunen har möjlighet att införa villkor om att en åtgärd som förebygger olägenheter från omgivningsbuller måste vara utförd innan lov eller startbesked kan ges. Detta gäller åtgärder som innebär en väsentlig ändring av markens användning. I en plan som i huvudsak reglerar befintliga förhållanden kan en planbestämmelse med villkor för lov respektive startbesked inte användas, eftersom det krävs att åtgärden som kräver bygglov eller startbesked väsentligt förändrar markens användning. Kommunen kan inte heller ha beslutat om full befrielse från bygglov om en planbestämmelse med villkor för lov ska användas. Bestämmelser om villkor innebär att en detaljplan kan antas innan marken är lämplig för bebyggelse och utgör samtidigt ett hinder mot att ge lov eller startbesked så länge åtgärden inte har vidtagits. Exempel på åtgärder som kan förebygga olägenheter från buller är ljudavskärmande byggnader och skyddsåtgärder så som bullerskärmar.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 14 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 8.1

Villkoren ska kunna genomföras

En villkorad åtgärd ska leda till att marken blir lämplig för den ändrade användningen. Det ska med andra ord vara utrett redan i planskedet att åtgärden går att genomföra och att åtgärden gör marken ändamålsenlig. De villkorade åtgärderna ska vara så preciserade och effektbeskrivna att det är tydligt att de är genomförbara och att det är möjligt för den enskilde fastighetsägaren att förutsäga vilka fysiska åtgärder som krävs för att få lov eller startbesked. En planbestämmelse ska dock inte vara mer detaljerad än vad som krävs för att uppnå syftet med planen.

Villkoren kan avse anordningar på den egna tomten men även ljudavskärmande byggnader och bullerskyddsanordningar i en större skala och på andra fastigheter. Lagregeln är inte begränsad till att åtgärden ska utföras inom planområdet, men det ska säkerställas att åtgärden går att genomföra. När den här typen av bestämmelse används är det viktigt att kommunen har gjort bedömningen att de åtgärder villkoren avser kommer att genomföras, eftersom den enskilde fastighetsägaren som är beroende av detta annars inte kan utnyttja sin byggrätt. Det är också viktigt att klarlägga hur drift och underhåll av det som åtgärden avser ska skötas. Boverket anser att det finns goda skäl att vara försiktig med att i detaljplan ange villkor som innebär att byggrätter blir beroende av en annan part. (jfr prop. 2013/14:128 sid. 47 ff)

Komplettera med andra planbestämmelser

Bestämmelser om villkor behöver oftast kompletteras med andra bestämmelser. Det kan till exempel vara bestämmelser om skydd mot störningar eller ljudavskärmande byggander.

Planbestämmelser

Villkor för lov regleras med administrativa bestämmelser och betecknas med bokstaven a och kan om det behövs kompletteras av en indexsiffra. Av villkoret ska det framgå vilken skyddsåtgärd som ska utföras.

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 8.1

Exempel

a1 - Startbesked får inte ges för bostadsbyggnad förrän kontorsbyggnaden längs x-gatan har uppförts enligt bestämmelse m1 (PBL 4 kap 14 § 5)
a2 – Bygglov får inte ges för bostadsbyggnad förrän bullerskärm längs x-vägen byggts enligt bestämmelse m2 (PBL 4 kap 14 § 5)

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej