När ska reglerna om buller tillämpas

Under 2015 ändrades plan- och bygglagen, PBL, gällande buller och en förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader trädde i kraft. Förordningen har sedan ändrats 2017. Till ändringarna i PBL finns övergångsbestämmelser som anger att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för mål och ärenden som påbörjats före den 2 januari 2015. Förordningen saknar övergångsbestämmelser men kopplar till PBL:s bestämmelser.

Den 2 januari 2015 ändrades och infördes nya bestämmelser i PBL gällande buller, 2 kap 6a § och 4 kap 33a § har tillkommit, i 4 kap 14 § har punkt 5 lagts till och i 9 kap 40 § har ett nytt sista stycket lagts till. Det infördes också en ny legaldefinition av omgivningsbuller i 1 kap 4 §. Till ändringarna finns övergångsbestämmelser som anger att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för mål och ärenden som påbörjats före den 2 januari 2015.

Den 1 juni 2015 trädde förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader i kraft. Till denna förordning finns inga övergångsbestämmelser. Förordningen är meddelad med stöd av 9 kap. 12 § miljöbalken men kopplar till PBL. Enligt förordningen ska bestämmelserna i 3–8 §§ i förordningen tillämpas vid bedömningen av om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i 2 kap. 6 a § plan- och bygglagen är uppfyllt

  • vid planläggning,
  • i ärenden om bygglov, och
  • i ärenden om förhandsbesked.

Den 1 juli 2017 trädde en ändring av förordningen gällande vissa riktvärden i kraft. Ändringen gäller förordningens 3 § och de ändrade riktvärdena ska tillämpas retroaktivt på ärenden och mål som påbörjats från och med 2 januari 2015.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 a § §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 14 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 33 a §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 40 §

Miljöbalk (1998:808) 9 kap 12 §

Kan riktvärdena i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader tillämpas i äldre ärenden

Förordningen med riktvärden för trafikbuller ska endast tillämpas i mål och ärenden påbörjade från och med den 2 januari 2015. Förordningen ska tillämpas vid bedömning av om kravet i 2 kap 6a § PBL på förebyggande av olägenhet för människors hälsa är uppfyllt vid planläggning, förhandsbesked och bygglov. Detta krav gäller från och med den 2 januari 2015 och enligt övergångsbestämmelsen till ändringen av PBL gäller kravet för mål och ärenden som påbörjats från och med detta datum. Det är alltså inte trafikbullerförordningen i sig som reglerar i vilka ärenden den ska tillämpas utan övergångsbestämmelsen till bestämmelsen i PBL som förordningen är kopplad till. Detta innebär att även förordningen ska tillämpas för mål och ärenden påbörjade från och med den 2 januari 2015. Detsamma gäller ändringen av riktvärden i förordningen som alltså också ska tillämpas för mål och ärenden som påbörjats från och med 2 januari 2015.

Förordningen inklusive de ändrade riktvärdena ska alltså även tillämpas för detaljplaneärenden som påbörjats mellan 2 januari 2015 och 1 juli 2017 då ändringen av förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader trädde i kraft.

Även om förordningen inte ska tillämpas för ärenden påbörjade före den 2 januari 2015 så kan kommunerna ha viss vägledning av de riktvärden som anges i förordningen. Detta gäller både vid handläggning av ärenden enligt PBL och enligt äldre plan- och bygglagen, ÄPBL. För äldre ärenden bör en samlad bedömning göras utifrån den kunskap som är tillgänglig vid prövningen i det enskilda ärendet.

Tidigare har det inte funnits några författningsreglerade riktvärden och förordningen har alltså inte ersatt några tidigare värden. Det fanns allmänna råd rörande trafikbuller till ÄPBL, Buller i planeringen 2008:1 och Flygbuller i planeringen 2009:1. Men från PBL:s ikraftträdande 2 maj 2011 till 2 januari 2015 saknades regler inom området.

När anses en plan vara påbörjad

Tidpunkten för när ett planarbete ska räknas som påbörjat regleras inte i plan- och bygglagen. Inte heller vem som fattar ett sådant beslut. Planarbetet kan anses påbörjat när det finns ett formellt beslut om att ett ärende om planarbete har inletts. Om planärendet har inletts med ett detaljplaneprogram bör det dock anses ha påbörjats först då kommunen beslutar att upprätta detaljplanen. Beslutet kan fattas av olika instanser beroende på kommunens rutiner. Kommunen bör ha tydliga rutiner för när planarbetet kan anses vara påbörjat. (jfr. prop. 2013/14:126 sid. 234)

Planuppdrag ges normalt av nämnd eller kommunstyrelse till ansvarig förvaltning inom kommunen. Detta brukar bedömas som den formella starten på ett planärende. Har det i samband med ett planbesked tagits beslut om att starta planarbetet så gäller den lagstiftning som var tillämplig när planbeskedet gavs. Har det i samband med planbeskedet inte fattats något beslut att starta planarbetet, utan detta görs senare, så ska den lagstiftning användas som gäller när beslutet fattas.

Det är alltid möjligt att avbryta en planprocess och börja om enligt ny lagstiftning.

Vad prövas i bygglov inom detaljplan

Förordningen är inte tillämplig för bygglov som ska prövas inom en detaljplan. I detaljplaner ska markens lämplighet för bebyggelse, bland annat när det gäller bullerfrågan, redan vara prövad och den byggrätt som planen medger gäller.

I 9 kap. 30 § PBL finns ingen hänvisning till den nya paragrafen 2 kap 6a §. Eftersom 9 kap. 30 § reglerar vad som ska beaktas vid en prövning av bygglovsansökningar inom planlagt område ska ingen prövning göras enligt 2 kap. 6 a § PBL. Av det följer då också att förordningen inte kan tillämpas, eftersom den är kopplad till 2:6a § PBL.

Vad gäller för planer där det finns planbestämmelser som reglerar bullernivåer

Detaljplanebestämmelser som reglerar bullernivåer, exempelvis högst 55 dBA vid uteplats, gäller vid bygglovprövning oavsett när detaljplanen är gjord.

Inomhusmiljöer regleras av BBR

Ljudnivåer inomhus preciseras i Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 7. Ljudnivåerna inomhus i en byggnad måste alltid klara kraven i BBR oavsett var byggnaden är placerad och oavsett ljudnivån utomhus. Det är byggherren som är ytterst ansvarig för att den slutliga utformningen av byggnaden innebär att BBR:s krav klaras. Förordningens ljudnivåer avser däremot utomhusvärden vid fasad och vid en eventuell uteplats. De regleringar som finns i detaljplanen för hur byggnadsverk ska placeras och utformas syftar till att förordningens nivåer ska klaras utomhus. Tekniska krav på byggnadernas utförande för att klara BBR:s nivåer inomhus ska inte ställas i detaljplanen utan hanteras i byggprocessen med tekniskt samråd, startbesked och slutbesked.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej