Buller vid detaljplanering

Det är platsens förutsättningar och komplexitet som avgör om en bullerutredning behöver tas fram, samt hur omfattande den behöver vara. Omfattning och innehåll i olika bullerutredningar kan därför variera.

Vid planläggning av mark för bostäder behöver det ofta tas fram en bullerutredning som underlag för att kunna bedöma markens lämplighet för föreslagen bebyggelse. De beräknade ljudnivåerna från bullerutredningen ska redovisas i planbeskrivningen och utgör underlag för kommunens beslut att anta detaljplanen. Dessa sätter också gränsen för tillsynsmyndighetens möjlighet att ingripa enligt miljöbalken.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 33 §

Miljöbalk (1998:808) 9 kap 3 §

Här kan du läsa mer om vad som avses som buller vid planering av bostadsbebyggelse

När ska en bullerutredning tas fram?

Det är platsens förutsättningar och komplexitet som avgör behovet av en bullerutredning. Det finns alltså ingen exakt gräns för när en utredning måste göras men en utgångspunkt kan vara när bullernivåerna ligger mindre än 5 dBA under riktvärdena. Boverket har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram en lathund "Hur mycket bullrar vägtrafiken?" som kan tillämpas för att översiktligt bedöma behovet av en bullerutredning vid buller från vägtrafik.

Bullerutredningens omfattning

Även bullerutredningens omfattning bestäms av platsens förutsättningar och komplexitet. Det är bullersituationen som avgör utredningens omfattning, inte bostadstypen. Utredningen måste vara tillräcklig för att kunna göra en helhetsbedömning om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa är uppfyllt.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 a §

Redovisningen av bullrets utbredning kan göras i tabellform i intervall om 5 dBA. Färgkartor på fasad- och markutbredning behöver oftast vara mer detaljerade. Om bullersituationen är komplicerad och det finns flera bullerkällor behöver hänsyn tas till den totala bullerexponeringen.

Bullerutredningen måste alltid beskriva dagens trafiksituation men hänsyn ska också tas till framtida planerade eller schablonberäknade förändringar i ljudmiljön. Det är inte alltid nödvändigt att beskriva den framtida situationen med detaljerade utbredningskartor. Huvudsaken är att planens utformning och eventuella åtgärder dimensioneras för den mest bullrande situationen. (Jfr.prop.2013/14:128 sid 44)

Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader 0 kap

Omfattningen av bullerutredningen ska anpassas till komplexiteten i varje enskild situation. För att förenkla bedömningen av hur omfattande en bullerutredning behöver vara beskrivs här tre typer av bullerutredningar.

Förenklad utredning

Vid mindre komplicerade planärenden och låga nivåer räcker det med en enklare, översiktlig utredning med få beräkningspunkter. Om det är uppenbart att riktvärdena kan uppfyllas med planerad utformning av bebyggelsen, räcker det alltså med en mindre utredning. Den bör redovisa vilka bullerkällor som påverkar planområdet samt översiktliga bullernivåer.

Standardutredning

Om det inte är uppenbart vilka åtgärder som krävs för att säkerställa att riktvärdena uppfylls, bör en standardutredning utföras. Standardutredningen bör redovisa vilka bullerkällor som påverkar planområdet och hur riktvärdena avses uppfyllas. I de flesta fall behöver åtminstone ekvivalenta ljudnivåer vid exponerad och skyddad fasad, maximalnivån vid skyddad sida nattetid samt ekvivalenta och maximala nivåer för uteplats redovisas.

Detaljerad utredning

När en standardutredning inte är tillräcklig för att bedöma om riktvärden klaras eller om andra särskilda skäl föreligger, behöver en detaljerad utredning utföras. För att kunna göra en helhetsbedömning bör en detaljerad utredning vara tillräckligt omfattande. Hur omfattande utredning som behöver göras bestäms av platsens förutsättningar och komplexitet, men innebär normalt att ljudnivån utmed samtliga berörda fasader och utbredningen i marknivå redovisas.

Redovisningen av bullrets utbredning kan göras i tabellform i intervall om 5 dBA och genom mer detaljerade färgkartor på fasad- och markutbredning. Om bullersituationen kräver mer noggrann redovisning för att möjliggöra bedömning av planens genomförbarhet eller behovet av lämpliga skyddsåtgärder kan mer detaljerade beskrivningar behövas.

Identifiera olika bullerkällor

Det första ledet i en bullerutredning är att inventera vilka olika bullerkällor som kan påverka bostäderna. Det är lämpligt att kontakt tas med ansvarig för bullerkällan, oavsett om det rör sig om väg-, spår-, flygtrafik eller industri- och annat verksamhetsbuller, för att få uppgifter om verksamheten, aktuell trafiksituation samt eventuella framtida förändringar eller andra särskilda förutsättningar som gäller på platsen.

Här kan du läsa mer om vad som avses som buller vid planering av bostadsbebyggelse

Bullerregn, det vill säga den bakgrundsnivå som påverkar ett område från bullerkällor på större avstånd inkluderas i normalfallet inte i den ljudnivå som jämförs med gällande riktvärden. Bullerkällor som inte utgör en direkt exponering av planområdet behöver inte inkluderas i bullerutredningen. Även om bullerregn från källor på större avstånd inte räknas in i utbredningskartorna bör eventuell påverkan beskrivas separat och hänsyn till detta tas vid exempelvis utformning av uteplatser om det bedöms påverka området mer än försumbart.

Verksamheter med tillstånd enligt miljöbalken

Om det förekommer industriverksamheter i eller i närheten av planområdet behöver det undersökas om verksamheten har tillstånd enligt miljöbalken som innehåller villkor om buller. Oavsett om verksamheten har tillstånd eller inte så behöver hänsyn tas till de ljudnivåer som alstras. Finns det bullervillkor så kan de användas som ett kunskapsunderlag i bullerutredningen. Bullret får dock överskrida de nivåer som anges i tillståndet vid planerade bulleranpassade bostäder om nivån inte överskrider de värden som angetts i detaljplan eller bygglov för de tillkommande bostäderna. Dessutom får tillståndsmyndigheten inte besluta om strängare krav för verksamhetens omgivningsbuller enbart på grund av bostäder som tillkommit.

Miljöbalk (1998:808) 16 kap 2 §

Miljöbalk (1998:808) 24 kap 5 §

Andra bullerkällor

Det finns andra bullerkällor där riktvärden inte anges i trafikbullerförordningen eller vägledningen om industri- och verksamhetsbuller. Dessa kan ändå behöva beaktas i en bullerutredning med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Det kan till exempel vara stomljud, vibrationer och lågfrekvent ljud.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 a §

Tidshorisont för bullerutredningar

Bullret ska beräknas med utgångspunkt från dagens bullersituation och kompletteras med bedömningar av den framtida situationen. Boverket bedömer att det är rimligt att utgå från en situation upp till femton år framåt i tiden. Det är viktigt att prognosen motsvarar minst den genomförandetid som bestäms för detaljplanen. Vid järnvägstrafik används normalt år 2040 som prognosår, trafikdata tillhandahålls av Trafikverket. I de fall där förändringar planeras som påverkar bullersituationen, och nya förutsättningar är kända, måste detta tas med i bedömningen. Det kan handla om trafikförändringar eller en planerad utbyggnad av exempelvis bullrande anläggningar och verksamheter utifrån vad som är känt i samband med planläggningen. (Jfr.prop.2013/14:128 sid 44)

Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader 0 kap

Sammanvägning eller samlad bedömning av flera bullerkällor

När ett område exponeras för flera bullerkällor samtidigt behöver ljudnivån från alla förekommande källor beaktas. Idag finns inga vedertagna metoder för att addera buller från olika ljudkällor. (Jfr.prop.2013/14:128 sid 44)

Sammanvägning av flera bullerkällor

Vid buller från källor med liknande ljudkaraktär, som till exempel från väg- och spårtrafik, kan en sammanvägning göras genom att den ekvivalenta ljudnivån så långt som möjligt summeras logaritmiskt. För maximala ljudnivåer summeras det totala antalet händelser. Störningen riskerar öka vid exponering för flera ljudkällor och det är det sammanvägda värdet som ska klara riktvärdet för att planen ska anses lämplig med hänsyn till människors hälsa. Redovisningen består i sådana fall av det sammanvägda värdet för de olika bullerkällorna, liksom separata värden för olika källor och ljudkaraktärer. (Jfr.prop.2013/14:128 sid 44)

Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader 0 kap

Samlad bedömning av ljudnivån

Vid samtidig exponering från källor av olika ljudkaraktär, exempelvis industri och trafik eller väg- och flygtrafik, är det inte möjligt att redovisa ett sammanvägt ekvivalentnivåvärde. I dessa fall redovisas de beräknade värdena för de olika bullerkällorna separat tillsammans med en samlad bedömning av ljudförhållandena. Det vill säga en analys av vad de olika bullernivåerna kombinerat kan få för total bullerpåverkan. I dessa fall behöver de separata värdena klara respektive riktvärde men hänsyn måste också tas till den samlade bedömningen av omgivningsbullret för att avgöra om platsen är lämplig.

Mätning eller beräkning av buller

Buller kan både mätas och beräknas men i bullerutredningar används normalt beräkning som metod. Trafikbuller ska alltid beräknas och kan i mycket speciella situationer kompletteras med mätningar om det av någon anledning bedöms nödvändigt. Det kan till exempel vara vid förekomst av stomljud eller vibrationer, som är svårt att beräkna. Vid kartläggning av bullerutbredning från industrier kan en lämplig metod vara att mäta nära varje källa och därefter använda uppgifterna i ett beräkningsprogram när verksamhetens ljudspridning beskrivs.

Beräkningsmodeller

De standarder som används i Sverige för beräkning av buller från väg- respektive spårtrafik är de nordiska beräkningsmodellerna. De beräkningsprogram som används vid bullerutredningar ska bygga på dessa modeller. De vanligaste är Trivector, SoundPlan och CadnaA. Trivector beräknar ljudnivån i en mottagarpunkt och CadnaA och SoundPlan kan beräkna nivåerna i rutnät och vid fasad.

Transportstyrelsen, Försvarsmakten och Naturvårdsverket har tagit fram dokumentet Kvalitetssäkring för flygbullerberäkningar, som beskriver hur flygbuller beräknas. Metoden bygger på det som tagits fram inom ECAC, the European Civil Aviation Conference, ECAC Doc 29.

Mätning av industribuller ska göras enligt gällande standard, exempelvis NT ACOU 080. Beräkningsmodellen ska vara någon av de etablerade, oftast används ISO 9613-2 eller General Prediction Method. Dessa är likvärdiga och tar hänsyn till ljud från 63 till 8000 Hz.

Läs mer om de olika beräkningsmodellerna för vägtrafik, tågtrafik, flygbuller och industribuller i "Relaterad information".

Var ska bullervärdena beräknas?

Bullervärden ska beräknas vid bostadsbyggnadens fasader och vid en eventuell uteplats i anslutning till bostaden. Alla berörda fasader behöver beskrivas, om möjligt per våningsplan.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 33 §

Vid en eventuell uteplats ska bullervärden beräknas. Beräkningen görs 1,5 meter över mark, eftersom det avspeglar den höjd som människor befinner sig på. På uteplatser där människor normalt vistas sittande kan som komplement 1,2 meters höjd redovisas om det finns behov av att till exempel beskriva effekterna av en lokal skärmningsåtgärd. Oavsett vilken höjd som anges är det viktigt att det tydligt anges.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 33 §

Bullrets utbredning över mark inom hela planområdet behöver också beräknas och redovisas. Beräkningarna görs lämpligast på 1,5 meters höjd över marken.

Flera beräkningar kan behövas

Utifrån bullerutredningen kan kommunen avgöra hur byggnaderna ska placeras och vilka planbestämmelser i övrigt som krävs för att den avsedda markanvändningen ska bli lämplig. Under planarbetet kan många olika kombinationer av planbestämmelser behöva testas och bullerberäkningarna kan behöva göras om flera gånger, innan det finns en lösning som innebär att gällande riktvärden för bullernivåer vid planerade bostäder klaras.

Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader 0 kap

Här kan du läsa mer om gällande riktvärden för buller vid planering av bostadsbebyggelse

Underlag för bullerutredningar

För att kunna genomföra en bullerutredning krävs olika typer av underlag. Vilket underlag som behövs kan skilja sig åt beroende på förutsättningarna.

  • Underlagskarta: För att kunna beräkna buller krävs det att det finns uppdaterad kartdata som grundkarta, 3d-modell med en tillräckligt bra detaljnivå, så att den redovisar vägar, topografiska förhållanden och byggnadsverk. Flera olika underlagskartor kan behövas för att visa både nuläge och framtida förhållanden enligt planförslaget.
  • Hastighet: Skyltad hastighet ska alltid användas. I särskilda situationer kan kompletterande beräkningar göras med annan, "verklig", hastighet, med motivering till avvikelsen.
  • Vägbeläggning: Typ av vägbeläggning kan anges om den avviker från normal beläggningstyp och därmed bedöms påverka bullerspridningen.
  • Miljötillstånd för industriverksamhet: Bestämmelser om ljudnivåer i gällande tillstånd.
  • Trafikmängder med fördelning dag/kväll/natt: Fordonstrafik ska normalt beskrivas som ett dygnsekvivalent värde avrundat till hela 100-tal, baserat på årsdygnstrafiken (ÅDT). Normal fördelning av vägtrafiken är 70/20/10 procent dag/kväll/natt. Om fördelningen av trafik bedöms skilja sig från detta bör ljudnivån redovisas för de olika tidsperioderna.
  • Spårtrafik: Antal tåg per dygn och tåglängd fördelat på förekommande tågtyper samt hastighet.
  • Mätningar: Mätningar kan i vissa fall behövas som komplement till beräkningar, till exempel vid beräkning av buller från industriell verksamhet samt vid förekomst av stomljud och vibrationer.
  • Andel tung trafik/busstrafik: Om kunskap om andel tung trafik saknas kan schablonvärden användas beroende på typ av väg. Andel av den tunga trafiken som utgörs av bussar i lokal linjetrafik redovisas så långt som möjligt separat.
  • Särskilt störande ljud: Det kan i förekommande fall vara nödvändigt att göra ljudmätningar för särskilt störande ljud. Det finns ingen tydlig definition av vad som klassas som särskilt störande ljud, men följande uppräkning kan fungera som utgångspunkt: Lågfrekvent ljud, inbromsning/acceleration vid till exempel väglutningar, korsningar, hållplats, tunnelmynningar, spårskrik, tågbro, växel, tutningar, backljud och andra störande ljud som identifieras och som är svåra att hantera i sedvanliga bullerberäkningar. Tågbroar och växlar kan till viss del beaktas i beräkningar, men eftersom det kan vara svårt att göra tillförlitliga beräkningar och de riskerar ge upphov till särskilt störande ljud bör även dessa särskilt beaktas.

Redovisning i bullerutredningar

Det ställs inga krav på vad som ska redovisas i en bullerutredning. Vissa parametrar kan dock ofta vara bra att redovisa.

  • Samlad bedömning: En samlad bedömning om riktvärdena klaras med föreslagen placering och utformning av byggnaderna.
  • Redovisning av bullerkällor och gällande riktvärden: I bullerutredningen redovisas vilka riktvärden som gäller för respektive identifierad bullerkälla. Om ett område exponeras av flera bullerkällor behöver ljudnivån från alla förekommande källor beaktas. Bullerkällorna redovisas separat samt som en sammanvägning alternativt en samlad bedömning av ljudförhållandena så långt det är möjligt.
  • Ljudnivå vid fasad: Ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) invid samtliga berörda fasader och våningsplan redovisas åskådligt i både bild och text i intervall om 5 dBA. Redovisningen görs utifrån dagens bullersituation med beskrivning av en framtida prognos. Även maximal ljudnivå behöver beskrivas, vid trafik i första hand invid fasad till skyddad sida och uteplats. Maximalnivå vid mest exponerad sida kan behövas som underlag för dimensionering av fasad
  • Bullerutbredningen i marknivå: Ekvivalenta ljudnivåer i marknivå utomhus redovisas för hela planområdet ned till en nivå 5 dBA under riktvärdena med uteplatser markerade. Undantag kan göras för miljöer där människor inte är ämnade att vistas, till exempel impediment eller buffertområden i anslutning till trafikleder.
  • Ljudnivå vid uteplats: Ljudnivån vid eventuell uteplats i anslutning till bostad redovisas åskådligt, både som maximal och ekvivalent nivå, utifrån dagens bullersituation samt en prognosticerad sådan.
  • Åtgärder som regleras i detaljplan: De åtgärder som bedöms nödvändiga för projektets genomförande beskrivs i både bild och text, inklusive effekten av sådana åtgärder. Det kan till exempel handla om lokal avskärmning, skärmande balkonger, lägenhetslösningar och liknande.
  • Ljudmiljö i grannskapet: Bostäder bör inom rimligt avstånd ha tillgång till offentlig utemiljö/friyta med god ljudkvalitet. För att skapa en överblick bör en beskrivning av ljudmiljön i anslutning till planområdet tas med i bullerutredningen.
  • Beräkningshöjd: Boverket förordar att beräkningar görs på 1,5 m höjd över marken.
  • Lägenhetslösningar: Det ska framgå av bullerutredningen om riktvärdena enligt förordningen klaras. Om minst hälften av lägenheterna behöver orienteras åt en sida som uppfyller riktvärdena, ska lägenhetslösningar redovisas i utredningen.
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej