Utformning av allmän plats

Kommunen kan i detaljplan reglera hur en allmän plats ska utformas. Bestämmelser om utformning av allmän plats betecknas med utformningen uttryckt i klartext eller som förkortning.

Bestämmelser om utformning av allmän plats reglerar preciserat ändamål och utformning som ska eller kan finnas på den allmänna platsen. Bestämmelserna används för att precisera den standard som den allmänna platsen ska ha och tydliggör både den miljö som planeras och vilka kostnader den kommer att innebära.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 8 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 6.2

Bestämmelser om utformning av allmänna platser anges med enkla bestämmelser som beskriver den avsedda miljön. Det kan till exempel handla om lekplatser, dammar, gångvägar i en park och mindre parkeringsytor inom en gata eller att det ska finnas en tunnel under en väg. I planbeskrivningen kan kommunen närmare utveckla och illustrera vad regleringarna innebär.

En allmän plats är vanligen inte avsedd att förses med byggnader. Detta hindrar dock inte att det ofta behövs både anläggningar och byggnader för själva platsens skötsel och bruk. Det kan gälla till exempel skydd vid hållplatser, kiosker, toaletter, små förråd och personalutrymmen. Dessa bör så långt som möjligt regleras med bestämmelser om utformning av allmän plats i detaljplanen för att tydliggöra deras inverkan på miljön.

Lokala trafikföreskrifter

Trafikregleringar är inte lämpliga att göra i en detaljplan. Detta kan istället företrädelsevis regleras genom lokala trafikföreskrifter. Det kan handla om särskilda åtgärder för hastighetsdämpning, begränsning av trafikslag eller tidsbegränsning av trafik. Även trafiksäkerhet, trygghet samt minimering av avgaser och bullerstörningar kan tillgodoses genom lokala trafikföreskrifter.

Kommunalt eller enskilt huvudmannaskap

På allmänna platser som kommunen är huvudman för ska utformningen alltid redovisas. Detta görs oftast med bestämmelser om utformning av allmän plats. En anledning är att det behöver tydliggöras för allmänheten vilken miljö och vilka funktioner detaljplanen garanterar. Bestämmelser om utformning ligger också till grund för kommunens kostnadsberäkningar för anläggande och drift av den allmänna platsen med tillhörande anordningar.

På allmänna platser med enskilt huvudmannaskap kan utformningen anges vid behov. Om kommunen ser ett behov av detaljreglering av utformningen är det lämpligare att kommunen är huvudman.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 30 §

Tillämpning av planbestämmelser om utformning av allmän plats

I områden med kommunalt huvudmannaskap är det kommunen som ansvarar för att de allmänna platserna iordningställs efterhand som detaljplanen byggs ut. Det är också kommunen som ansvarar för den skötsel och det underhåll som krävs i dessa områden. Detta innebär att kommunen ansvarar för utbyggnad, skötsel och underhåll av utformningsåtgärder på allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap.

Plan- och bygglag (2010:900) 6 kap 18 §

Plan- och bygglag (2010:900) 6 kap 21 §

På allmänna platser med enskilt huvudmannaskap är det normalt en samfällighetsförening, oftast bestående av fastighetsägarna inom detaljplanen, som är huvudman och som avgör hur den allmänna platsen ordnas, upplåts och underhålls. En enskild huvudman har inte motsvarande skyldighet som kommunen att iordningställa den allmänna platsen. Det är den enskilde huvudmannen själv som avgör i vilken takt och på vilket sätt detta ska göras. Detta innebär att kommunen inte har möjlighet att kontrollera genomförandet av utformningsbestämmelser på allmänna platser med enskilt huvudmannaskap.

Beteckningar och bestämmelser

Egenskapsbestämmelse om utformning av allmän plats anges på plankartan med det preciserade ändamålet eller utformningen uttryckt i klartext eller som förkortning med gemener. Om det finns flera olika utformningsbestämmelser som ska betecknas med samma ord bör beteckningarna kompletteras med index i form av en nedsänkt siffra för att planbestämmelserna ska kunna särskiljas från varandra. Om bestämmelsen gäller inom hela planområdet behöver ingen beteckning anges på plankartan. Bestämmelsen behöver då endast anges bland planbestämmelserna.

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 6.1

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 6.2

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 1.2.1

Lagstödet för planbestämmelsen bör redovisas i anslutning till planbestämmelserna på detaljplanen. Lagstödet för bestämmelser om utformning av allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap är PBL 4 kap 5 § punkt 2 och för allmänna platser med enskilt huvudmannaskap 4 kap 8 § punkt 2.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 8 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 1.1.3

Exempel

I exempel nedan symboliserar nummertecknet, #, nedsänkta indexsiffror.

Beteckning Bestämmelse
kiosk Kiosk (4 kap. 5 § p. 2)
lek# Lekplats (4 kap. 5 §)
lek# Naturlekplats (4 kap. 5 § p. 2)
hpl Hållplats med väderskydd (4 kap. 5 § p 2)
parkering Parkeringsplats (4 kap. 5 § p. 2)
damm Damm (4 kap. 5 § p. 2)
scen Scen (4 kap. 5 § p. 2)
gång Gångväg (4 kap. 5 § p. 2)
tunnel Gångväg (4 kap. 5 § p. 2)
kaj Kajpromenad (4 kap. 5 § p. 2)
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen