Skydd mot störningar

Kommunen kan i en detaljplan reglera skydd mot de risker som kan uppstå inom planområdet, åtgärder mot störningar som uppkommer utanför planområdet samt högsta tillåtna nivåer på vissa störningar. Sådana bestämmelser betecknas på plankartan med typen av skyddsåtgärd uttryckt i klartext eller som förkortning.

Med bestämmelser om skydd mot störningar på allmän plats kan kommunen reglera skydd mot risker som kan uppstå på grund av verksamheter som planen tillåter inom planområdet samt mot störningar som uppkommer utanför planområdet. Det kan till exempel handla om områden eller åtgärder för att ta om hand höga vattenflöden, skyddsvallar, erosionsskydd, avåkningsskydd och plank.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 8 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 6.9

Bestämmelser om skyddsåtgärder bör endast användas för att göra den angivna markanvändningen lämplig samt möjliggöra lokaliseringen av bebyggelse inom planområdet. Genom att placera sådana skydd på allmän plats med kommunalt huvudmannaskap får kommunen kontroll över genomförandet.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 8 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 6.9

Det är också möjligt att reglera skydd mot störningar på allmän plats som en egen användning.

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 3:10

Tillämpning av bestämmelser om skydd mot störningar

I områden med kommunalt huvudmannaskap är det kommunen som ansvarar för att de allmänna platserna iordningställs efterhand som detaljplanen byggs ut. Det är också kommunen som ansvarar för den skötsel och det underhåll som krävs i dessa områden. Detta innebär att kommunen ansvarar för utbyggnad, skötsel och underhåll av skyddsåtgärder på allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap.

Plan- och bygglag (2010:900) 6 kap 18 §

Plan- och bygglag (2010:900) 6 kap 21 §

På allmänna platser med enskilt huvudmannaskap är det normalt en samfällighetsförening, oftast bestående av fastighetsägarna inom detaljplanen, som är huvudman och som avgör hur den allmänna platsen ordnas, upplåts och underhålls. En enskild huvudman har inte motsvarande skyldighet som kommunen att iordningställa den allmänna platsen. Det är den enskilde huvudmannen själv som avgör i vilken takt och på vilket sätt detta ska göras. Detta innebär att kommunen inte har möjlighet att kontrollera genomförandet av skyddsåtgärder på allmän plats. Det är därför inte lämpligt att reglera skyddsåtgärder som krävs för att göra den angivna markanvändningen lämplig på allmänna platser med enskilt huvudmannaskap.

Bestämmelser om åtgärder som förebygger omgivningsbuller som placeras på allmän plats med enskilt huvudmannaskap kan dock kombineras med en administrativ bestämmelse om villkor för lov eller startbesked för att säkerställa att skyddsåtgärden kommer till stånd. Ett sådant villkor innebär att lov eller startbesked för det som ska skyddas endast får ges under förutsättning att skyddsåtgärderna är utförda. Villkor för lov eller starbesked kan dock endas bestämmas för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning. Villkor som förutsätter att åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits kan avse åtgärder på andra fastigheter än den som lovet eller startbeskedet avser. När den här typen av bestämmelse används är det viktigt att kommunen har gjort bedömningen att de åtgärder villkoren avser kommer att kunna genomföras. Detta eftersom den enskilde fastighetsägaren som är beroende av de villkorade åtgärderna annars inte kan utnyttja sin byggrätt. Det är också viktigt att klarlägga hur drift och underhåll av det som åtgärden avser ska skötas. (jfr prop. 2013/14:128 sid. 47 ff)

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 14 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 8:1

Beteckningar och bestämmelser

Egenskapsbestämmelser om skydd mot störningar anges på plankartan med typen av skyddsåtgärd uttryckt i klartext eller med en förkortning. Om det finns flera olika skyddsbestämmelser som ska betecknas med samma ord bör beteckningarna kompletteras med index i form av en nedsänkt siffra för att planbestämmelserna ska kunna särskiljas från varandra.

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 6.9

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 1.2.1

Lagstödet för planbestämmelsen bör redovisas i anslutning till planbestämmelserna på detaljplanen. Lagstödet för bestämmelser om skydd mot störningar för allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap är PBL 4 kap 5 § punkt 2 och för allmänna platser med enskilt huvudmannaskap 4 kap 8 § punkt 2.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 8 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 1.1.3

Exempel

I exempel nedan symboliserar nummertecknet, #, nedsänkta indexsiffror.

Beteckning Bestämmelse
dike Svackdike (4 kap 5 § p. 2)
vall# Bullervall med en höjd av 2 meter över anslutande marknivå (4 kap 5 § p. 2) eller (4 kap 8§ p.2)
vall# Skyddsvall med en höjd av 2 meter över anslutande marknivå (4 kap 5 § p. 2)
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen