Skydd av kulturvärden

Kommunen kan i detaljplan skydda allmänna platser som är särskilt värdefulla. Bestämmelser om skydd av kulturvärden på allmän plats betecknas på plankartan med q-skydd.

Allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Detta krav gäller oavsett om det finns bestämmelser om detta i detaljplan eller inte. Utöver detta förvanskningsförbud kan kommunen i en detaljplan ange bestämmelser som kan ge ytterligare skydd av kulturvärden.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Bestämmelser om skydd av kulturvärden kan användas för att skydda särskilt värdefulla miljöer på allmänna platser. Det rör sig framförallt om parker, gator eller torg. Skyddet kan avse utformningen av markbeläggningar och planteringar som till exempel alléer. Det kan även avse olika typer av byggnadsverk som till exempel stolpar, skyltar, trappor, statyer, murar, portar och grindar. Däremot går det inte att skydda lösa föremål som till exempel parkbänkar. I vissa fall kan det även handla om byggnader på allmänna platser som till exempel kiosker eller paviljonger. (jfr prop. 1985/86:1 sid 582)

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 6:6

Bestämmelser om skydd av kulturvärden kan användas för att ställa krav på att befintligt material ska bevaras. Vid användningen av frasen "ska bevaras" i en planbestämmelse menas att något, till exempel en speciell markbeläggning, ska finns kvar. En sådan bestämmelse innebär alltså att markbeläggningen inte får tas bort, eller förändras. Planbestämmelsen innebär därför också ett indirekt krav på underhåll för att markbeläggningen ska ha kvar sina värden. Bestämmelsen kan även användas för att ställs krav på att en viss utformning ska bibehållas om det medför höga kostnader för underhåll eller ett speciellt utförande. Då används formuleringen "ska bibehållas till sin utformning" som innebär att markbeläggningen i sig kan vara möjlig att ersätta, men den nya markbeläggningen ska ges samma utformning som den ursprungliga.

Bestämmelser om skydd av kulturvärden bör alltid preciseras så att det tydligt framgår vad som avses med skyddet.

Här kan du läsa mer om skydd av kulturvärden.

Det går endast att skydda det som är befintligt

En bestämmelse om skydd av kulturvärden kan enbart användas för befintliga miljöer på allmänna platser. Bestämmelsen kan alltså inte användas för att reglera tillkommande miljöer, återställa miljöer till ursprungligt skick eller för särskilt värdefulla byggnadsverk som ska flyttas till en allmän plats.

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 6:6

Motivera i planbeskrivningen

Bestämmelser om skydd av kulturvärden måste tydligt ange vilka karaktärsdrag eller värden det är som ska bevaras eller bibehållas till sin utformning. Av planens syfte bör det framgå varför detaljplanen innehåller bestämmelser om skydd av kulturvärden och huvuddragen i skyddet.

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 1.1.2

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 32 §

I planbeskrivningen behöver kommunen också redovisa de överväganden och slutsatser som har gjorts i planarbetet och som har lett till planbestämmelsernas utformning. Motiveringen till bestämmelserna kan utgå från inventeringar och kulturmiljöprogram som kommunen tagit fram. Texten kan kompletteras med foton på detaljer som anses vara särskilt värdefulla, förtydligande kartskisser och planritningar samt illustrationer.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 33 §

Ersättning

För allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap ska kommunen ansvara för underhållet. Kommunen har rätt att lösa in och är alltid skyldig att på fastighetsägarens begäran lösa in mark som ska användas som allmän plats där kommunen är huvudman. Vid införande av bestämmelser om skydd av kulturvärden på allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap bör det därför inte bli aktuellt med ersättning.

Plan- och bygglag (2010:900) 6 kap 21 §

Plan- och bygglag (2010:900) 6 kap 13 §

Plan- och bygglag (2010:900) 14 kap 14 §

Plan- och bygglag (2010:900) 14 kap 10 §

Om kommunen inför bestämmelser om skydd av kulturvärden på en allmän plats med enskilt huvudmannaskap kan detta leda till att berörda fastighetsägare kan få rätt till ersättning för skada som uppstår. Detta gäller dock endast om bestämmelsen innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras.

Plan- och bygglag (2010:900) 14 kap 10 §

Här kan du läsa mer om ersättning och inlösen.

Tillämpning av planbestämmelser om skydd av kulturvärden

I områden med kommunalt huvudmannaskap är det kommunen som ansvarar för att de allmänna platserna underhålls i enlighet med planbestämmelserna.

Plan- och bygglag (2010:900) 6 kap 21 §

På allmänna platser med enskilt huvudmannaskap är det normalt en samfällighetsförening, oftast bestående av fastighetsägarna inom detaljplanen, som är huvudman och som ansvarar för att den allmänna platsen underhålls så att bestämmelsen om skydd av kulturvärden följs. Om inte en samfällighetsförening har bildats är fastighetsägarna gemensamt ansvariga för de åtaganden som bestämmelsen innebär.

I bygglovsskedet prövas bestämmelser om skydd av kulturvärden för åtgärder som kräver lov. För att byggnadsnämnden i lovskedet ska kunna avgöra om åtgärden uppfyller bestämmelsen krävs att sökanden lämnar in de handlingar som behövs. En ansökan om lov ska innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva ansökan. När det gäller särskilt värdefulla allmänna platser kan det behövas en redogörelse för hur kulturvärdena avses bli hanterade. Redogörelsen kan till exempel beskriva varför en viss metod ska användas och vilka konsekvenser det får.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 21 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 30 §

Även sådant som inte kräver lov ska genomföras så att de inte strider mot planen. Om det finns bestämmelser om skydd av kulturvärden på allmän plats så ansvarar huvudmannen för att dessa följs.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Beteckningar och bestämmelser

Egenskapsbestämmelser om skydd av kulturvärden på allmän plats betecknas med q-skydd.

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 6:6

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 6.1

Om det finns flera olika bestämmelser för skydd av kulturvärden bör varje q-skydd kompletteras med index i form av en nedsänkt siffra för att planbestämmelserna ska kunna särskiljas från varandra. I listan med planbestämmelser behöver skydd av kulturvärden redovisas under en egen tydlig rubrik.

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 6.1

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 1.2.1

Lagstödet för planbestämmelsen bör redovisas i anslutning till planbestämmelserna på detaljplanen. Lagstödet för bestämmelser om skydd av kulturvärden på allmänna platser är både PBL 4 kap 8 § och PBL 4 kap 16 § punkt 3.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 1.1.3

Exempel

I exempel nedan symboliserar nummertecknet, #, nedsänkta indexsiffror.

Beteckning Bestämmelse
q-skydd # Bredgatans stensättning och stödmur ska bevaras (4 kap 8 § och 4 kap. 16 § p. 3)
q-skydd # Smidesräckena längs med kajpromenaden ska bibehållas till sin utformning (4 kap 8 § och 4 kap. 16 § p. 3)
q-skydd # Befintliga vattenhoar i granit på torget ska bevaras (4 kap 8 § och 4 kap. 16 § p. 3)
q-skydd # Träbron över Kvarnbäcken ska bibehållas till sin utformning (4 kap 8 § och 4 kap. 16 § p. 3)
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen