Utformning

Kommunen kan i detaljplan reglera delar på byggnadsverk, fasadutsmyckningar, material och färgsättning samt typer av byggnader. Bestämmelser om utformning kan användas om det finns särskilda skäl att ta hänsyn till, som förhållanden på platsen eller i omgivningen. Bestämmelser om utformning betecknas på plankartan med f.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.5

Bestämmelser om utformning reglerar delar på byggnadsverk, fasadutsmyckningar, material och kulörer på byggnadsverk samt typer av byggnader, både vad gäller nybyggnad, tillbyggnad och annan ändring. Utformningen kan handla om att ta tillvara specifika förutsättningar eller traditioner på platsen. Bestämmelserna kan också vara kopplade till planens syfte om detta anger att området ska ha ett visst uttryck.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 30 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.5

Varför använda utformningsbestämmelser

Bestämmelser om utformning bör tillämpas endast om det finns särskilda skäl att ta hänsyn till förhållanden på platsen eller i omgivningen. Särskilda förhållanden att ta hänsyn till är i första hand natur- och kulturvärden eller anpassning till terrängen.

Utformningsbestämmelser kan också användas om det finns en ambition om en speciell karaktär eller arkitektoniskt uttryck. Sådana bestämmelser måste alltid vara väl underbyggda och ha ett tydligt stöd i planens syfte. Bland annat kan det vara att det finns stöd i översiktsplanen, gestaltningsprogram eller andra politiska beslut om en viss utformning av ett område. Sådana bestämmelser bör även förklaras och motiveras tydligt i planbeskrivningen.

Vad kan regleras med utformningsbestämmelser

Med utformningsbestämmelser kan kommunen reglera delar på byggnadsverk som exempelvis takutformning, takkupor, fönstersättning, burspråk, verandor och balkonger. Kommunen kan också reglera material och färgsättning på till exempel fasad, tak eller på specifika byggnadsdelar. Det går även att reglera fasadutsmyckning.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.5

Kommunen kan med utformningsbestämmelser reglera vilken typ av bebyggelse som får finnas över eller under mark, det kan till exempel vara flerbostadshus, en- och tvåbostadshus eller underjordiska byggnader. Det kan också handla om att byggnader ska vara friliggande eller sammanbyggda så som parhus, kedjehus och radhus. Om marken är starkt sluttande och det av olika skäl inte är lämpligt att tillåta större schaktningar eller utfyllnader kan kommunen anse att markområdet bäst utnyttjas om bostadshusen utformas som suterränghus.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.5

Utformning av tomter

Enligt plan- och bygglagen kan kommunen i detaljplan reglera utformning av tomter. Utformningsbestämmelser kan då användas. Det går till exempel att slå vakt om befintliga mark- och naturförhållanden som behöver bibehållas. Det kan handla om en träddunge eller berg i dagen som ska finnas kvar för att skapa en bra lekmiljö eller bibehållande av vegetation för att motverka ras, skred och erosion. Det går också att utforma tomten för att ge förutsättningar för olika typer av ekosystemtjänster.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Utformningsbestämmelser eller skydd av kulturvärden och varsamhetsbestämmelser

När det handlar om att skydda utformning av bebyggelse i befintliga kulturhistoriskt värdefulla områden ska bestämmelser om skydd av kulturvärden eller varsamhetsbestämmelser användas.

Tillämpning av planbestämmelse om utformning

Bestämmelser om utformning prövas i bygglovsskedet för byggnadsverk eller åtgärder som kräver lov. För att byggnadsnämnden i lovskedet ska kunna avgöra om åtgärden uppfyller bestämmelsen krävs att sökanden lämnar in de handlingar som behövs för prövningen. En åtgärd behöver alltså uppfylla utformningsbestämmelsen för att nämnden ska bevilja bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 30 §

En del av det som kan regleras med utformningsbestämmelser är inte lovpliktigt. Däremot så måste sådana åtgärder ändå följa planen. Om det exempelvis finns planbestämmelser om färg eller material på fasader eller tak så måste byggherren följa dessa även om de omfattas av lovbefrielse enligt lagen. Det är byggherren som ansvarar för att utformningsbestämmelser för åtgärder som inte kräver lov följs. Byggnadsnämnden har ingen möjlighet att i förväg pröva att sådana åtgärder utförs i enlighet med bestämmelserna om inte den som avser att utföra åtgärden själv väljer att få åtgärden prövad. Om sådana åtgärder inte följer utformningsbestämmelserna i detaljplan så är det möjligt för byggnadsnämnden att i efterhand ingripa med tillsyn enligt PBL. Kommunen kan även införa lovplikt i planen för vissa åtgärder som i PBL är lovbefriade.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5-5a §§

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6a §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 14 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Här kan du läsa mer om bygglov för ändring av byggnaders yttre utseende.

Här kan du läsa mer om bygglovsbefriade ändringar av en byggnads yttre utseende.

Här kan du läsa mer om att ändra lovplikten genom detaljplan.

Beteckningar och bestämmelser

Egenskapsbestämmelser om utformning anges med f på plankartan. Om det finns flera olika bestämmelser för utformning bör varje f kompletteras med index i form av en nedsänkt siffra för att planbestämmelserna ska kunna särskiljas från varandra. Om bestämmelsen gäller inom hela planområdet behöver ingen beteckning anges på plankartan. Bestämmelsen behöver då endast anges bland planbestämmelserna.

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.1

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.5

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 1.2.1

Lagstödet för planbestämmelsen bör redovisas i anslutning till planbestämmelserna på detaljplanen. Lagstödet för bestämmelser om utformning är PBL 4 kap. 16 p. 1 §.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Exempel

I exempel nedan symboliserar nummertecknet, #, nedsänkta indexsiffror.

Beteckning Bestämmelse
f# Endast radhus (4 kap 16 § p. 1)
f# Byggnad under mark (4 kap 16 § p. 1)
f# Balkong eller burspråk får maximalt sticka ut 1 meter från fasad (4 kap. 16 § p. 1)
f# Balkonger får inte uppföras på fasad mot öster (4 kap. 16 § p. 1)
f# Tak ska vara av svart plåt (4 kap. 16 § p. 1)
f# Entrévåning ska vara förhöjd jämfört med ovanliggande våningar (4 kap. 16 § p. 1 )
f# Fasaderna ska utformas i ljusa kulörter (4 kap. 16 § p. 1)
f# Sockelvåning ska vara tydligt markerad (4 kap. 16 § p. 1)
f# Träddungen ska finnas kvar
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej