Skydd mot störningar

Kommunen kan i en detaljplan reglera skyddsåtgärder för att motverka risker och störningar och även ange högsta tillåtna nivåer för vissa störningar. Sådana bestämmelser betecknas på plankartan med m.

Med bestämmelser om skydd mot störning kan kommunen reglera möjligheten att uppföra skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar, olyckor, översvämning och erosion. Även skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen kan regleras. Syftet med dessa bestämmelser är att med detaljplanen skapa förutsättningar för att den angivna markanvändningen och lokaliseringen av bebyggelse och byggnadsverk inom planområdet blir lämplig. Även högsta tillåtna nivåer på störningar kan regleras för att bevara sådana förutsättningar som är viktiga för att markanvändning och lokalisering av bebyggelse och byggnadsverk ska vara fortsatt lämplig.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 12 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.13

Störningar kan hanteras på olika sätt. Om det är möjligt så bör störningen avlägsnas eller mildras vid källan, till exempel genom överenskommelser. Om detta inte är möjligt så kan kommunen i detaljplan till exempel reglera markanvändning, placering, utformning, utförande av byggnader eller bestämmelser om mark och vegetation. Om dessa regleringar inte är tillräckliga kan även bestämmelser om skydd mot störningar användas.

Här kan du läsa mer om planbestämmelser för hälso- och säkerhetsåtgärder.

Skyddsåtgärder enligt 4 kap 12 § punkt 1 och 2

Skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar, olyckor, översvämning och erosion

Kommunen kan i detaljplan reglera skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion. Detta innebär att kommunen säkerställer möjligheten att vidta skyddsåtgärder som kan vara nödvändiga för att detaljplanen ska kunna antas. Detta med hänsyn till det allmänna kravet i plan- och bygglagens andra kapitel på att bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 12 §

Dessa bestämmelser används för att säkerställa att det är möjligt att vidta skyddsåtgärder som är nödvändiga för att ett markområde ska bli lämpligt att bebygga. Det kan till exempel handla om skyddsvallar, erosionsskydd, avåkningsskydd, plank, förbud mot eller krav på avschaktning och stödfyllning. Skyddsåtgärder mot översvämning och erosion kan vara ett sätt för kommunen att i detaljplan hantera det ökade behovet av klimatanpassning.

Skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen

I detaljplanen får kommunen föra in bestämmelser om skyddsåtgärder mot störningar från omgivningen. Det kan handla om skyddsåtgärder mot störningar, som till exempel buller, ljus, vibrationer eller liknande, och som behövs med hänsyn till kraven på hälsoskydd, säkerhet och goda yttre miljöförhållanden. Exempel på skyddsåtgärder kan vara vallar och plank.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 12 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.13

Det är endast möjligt att placera störningsskydd inom planområdet och det är den markanvändning som ska tillåtas genom planen som ska skyddas mot störningar. Bestämmelser om skyddsåtgärder för att motverka störningar kan alltså endast användas för att möjliggöra skydd för störningar från omgivningen. Om bestämmelser som ska motverka störningar behövs i anslutning till en störande verksamhet inom planområdet används istället bestämmelser om placering, utformning eller utförande.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 12 §

Komplettera med villkor för lov eller startbesked

För att säkerställa att bestämmelser om skyddsåtgärder kommer till stånd behöver de kompletteras med administrativa bestämmelser om villkor för lov eller startbesked. Ett sådant villkor innebär att lov eller startbesked för det som ska skyddas endast får ges under förutsättning att skyddsåtgärderna är utförda.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 14 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.13

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 8.1

Ett villkor om att en skydds- eller säkerhetsåtgärd måste vidtas får, bortsett från när det gäller omgivningsbuller, endast omfatta åtgärder som kan vidtas på den egna tomten och som syftar till att göra den egna tomten lämplig.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 14 §

Endast villkor vid väsentlig ändring av markanvändningen

Villkor för lov eller starbesked kan endas bestämmas för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning och är därmed främst tillämpliga för ny bebyggelse eller då användningen ändras. I en plan som i huvudsak reglerar befintliga förhållanden får planbestämmelser om skyddsåtgärder därför inte någon större verkan då de sällan går att villkora.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 14 §

Villkor för att förebygga olägenheter från omgivningsbuller

Villkor som förutsätter att åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits kan utöver anordningar på den egna tomten även avse åtgärder på andra fastigheter. Villkor för att förebygga störningar från omgivningsbuller begränsas inte heller till att åtgärder ska utföras inom planområdet. När den här typen av bestämmelse används är det viktigt att kommunen har gjort bedömningen att de åtgärder villkoren avser kommer att kunna genomföras. Detta eftersom den enskilde fastighetsägaren som är beroende av de villkorade åtgärderna annars inte kan utnyttja sin byggrätt. Det är också viktigt att klarlägga hur drift och underhåll av det som åtgärden avser ska skötas. (jfr prop. 2013/14:128 sid. 47 ff)

Precisera bestämmelserna för att få önskad effekt

En förutsättning för att det i en detaljplan ska gå att medge bebyggelse med skyddsåtgärder kopplade till villkor för lov eller förhandsbesked är att det redan vi detaljplanläggningen kan visas att marken med den förslagna skydds- eller säkerhetsåtgärden blir lämplig att bebygga. Åtgärderna som ska regleras behöver därför vara så preciserade och effektbeskrivna att det står klart att de är genomförbara och får önskad effekt. (jfr. prop 2009/10:170 sid 209)

En bestämmelse om en skyddsåtgärd kan reglera vad skyddet ska uppnå och på vilken plats detta ska uppnås, alltså exempelvis hur mycket en viss anordning ska dämpa buller och vilken plats som ska skyddas. Planbestämmelsen kan också placera en skyddsåtgärd till en viss plats, och bestämma anordningens utformning. Om en viss teknisk lösning eller ett visst material behövs kan detta regleras i bestämmelsen även om detta så långt det är möjligt bör undvikas.

Tillämpning av planbestämmelser om skyddsåtgärder

I plan- och bygglagen finns en inbyggd rätt till pågående användning. Befintlig bebyggelse får finnas kvar i strid mot bestämmelser i en ny detaljplan. Det går därför inte att kräva omedelbar efterlevnad av en planbestämmelse så fort beslutet att anta planen vunnit laga kraft. Krav på att planen följs kan ställas först då någon förändring ska ske, till exempel när någon ansöker om lov.

Bestämmelser om skydd mot störningar som reglerar skyddsåtgärder behöver villkoras för att byggnadsnämnden ska kunna kontrollera att åtgärden blir utförd. Villkoret krävs för att säkerställa att skyddsåtgärderna genomförs innan det som ska skyddas får lov eller startbesked. Innan bygglov eller startbesked lämnas kontrolleras att åtgärden är utförd så att villkoret är uppfyllt. För att byggnadsnämnden i lovskedet ska kunna avgöra om åtgärden uppfyller bestämmelsen krävs att sökanden lämnar in de handlingar som behövs för att kunna avgöra om villkoret är uppfyllt.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 14 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 30 §

Andra typer av bestämmelser kan reglera skydd

Skydd kan också åstadkommas genom regleringar av byggnadstekniska åtgärder. Detta regleras då med bestämmelser om utförande och kräver inte komplettering med bestämmelser om villkor för lov eller starbesked eftersom bestämmelser om utförande tas om hand i bygglovet eller i startbeskedet. Bestämmelser om utformning av tomten och bestämmelser om mark och vegetation kan användas för att göra marken lämplig ur hälso- och säkerhetssynpunkt. Det kan till exempel handla om att vegetation ska finnas kvar för att motverka ras, skred och erosion eller markhöjder för avrinning. Även bestämmelser om placering av bebyggelsen eller begränsningar av markens utnyttjande med mera kan användas för att skapa skydd.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 10 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 11 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.2

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.4

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.8

Ibland bättre att reglera som allmän plats

Ofta kan det vara lämpligt att kommunen ansvarar för att en skyddsåtgärd genomförs istället för att ansvaret läggs på privata fastighetsägare. Detta kan göras genom att en skyddsåtgärd placeras inom allmän plats med kommunalt huvudmannaskap. Kommunen är skyldig att anlägga den allmänna platsen i den takt detaljplanen genomförs vilket innebär att skyddet behöver uppföras när planen genomförs. Skyddsåtgärder på allmän plats kan användas då det inte räcker med en skyddsåtgärd på en enskild tomt utan skyddsåtgärden behöver genomföras i ett större sammanhang. Det kan också användas i befintliga miljöer där det inte är möjligt att villkora lov eller startbesked.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 6 kap 18 §

Högsta tillåtna nivåer på störning enligt 4 kap 12 § punkt 3

Om det finns särskilda skäl får kommunen i detaljplan bestämma högsta tillåtna värden för störningar genom luftföroreningar, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av miljöbalkens nionde kapitel. En förutsättning för en sådan reglering är att störningarna ska ha en viss varaktighet. Bestämmelserna används för att garantera att en lokalisering som prövats lämpligt även fortsatt blir lämplig.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 12 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.13

Möjligheterna att införa högsta tillåtna värden är begränsade eftersom det krävs särskilda skäl för regleringen. Sådana skäl kan vara att detaljplanen avser särskilt störningskänslig verksamhet, till exempel vissa typer av vårdinrättningar, en skola för särskilt känsliga personer eller ett laboratorium för störningskänslig verksamhet. Den här typen av bestämmelser är alltså inte generellt sett avsedd att användas vid planläggning av exempelvis bostäder. Ett särskilt skäl kan också vara att detaljplaneområdets lokalisering innebär att kommunen behöver ange en gränsnivå för den framtida miljöbelastning som i ett visst avseende kan tillåtas för planområdet. Vid planläggningen där bestämmelser om högsta nivåer används bör kommunen också överväga behovet av att reglera placering, utförande eller skyddsåtgärder. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 164 f och 584 f)

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 12 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.13

En bestämmelse om högsta tillåtna nivåer riktar sig mot och ställer krav på den verksamhet som är störande. Till skillnad från andra regleringar i en detaljplan kan bestämmelser om störningsnivåer riktas både mot verksamheter inom och utanför planområdet. Bestämmelserna kan reglera vilka nivåer som får nå planområdet eller den störningskänsliga verksamheten.

Vid planläggningen måste hänsyn tas till givna tillstånd enligt miljöbalken, och den verksamhet som potentiellt kan komma att bedrivas på en viss plats enligt befintliga tillstånd. Bestämmelser om högsta tillåtna värden för störningar är alltså inte tänkta att användas för att minska befintliga störningar. Det är endast möjligt att reglera bort möjligheten att ge tillstånd till en ökad störning jämfört med vad ett tillstånd tillåter. Om en detaljplan innehåller bestämmelser med högsta tillåtna störningsnivåer, får nya verksamheter som orsakar störningar över denna nivå inte komma till stånd. Pågående verksamheter påverkas endast på så sätt att nya tillstånd inte kan ges för störningar som överskrider det bestämmelsen medger. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 585 ff)

Bestämmelser om högsta tillåtna nivåer på störningar bör inte användas om samma nivåer på störningar redan generellt är reglerad i annan lagstiftning för den verksamhet som avses.

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.13

Tillämpning av planbestämmelser om högsta nivå på störning

Bestämmelser om högsta nivå på störning riktar sig inte till den som ska bygga den störningskänsliga verksamheten utan till den som ger upphov till störningen. Den här typen av bestämmelser prövas därför inte i lovet för den särskilt störningskänsliga verksamheten. Bygglovet för den särskilt störningskänslig verksamheten är alltså oberoende av en sådan planbestämmelse.

Planbestämmelserna kan istället tillämpas vid tillstånds- eller dispensprövning enligt miljöbalken för den verksamhet som ger upphov till störningen. Enligt miljöbalken får ett tillstånd eller en dispens inte ges i strid mot en detaljplan. Det innebär att ett tillstånd för miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet inte får strida mot en bestämmelse om högsta nivå på störning. Små avvikelser får dock göras, om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas. Det är den myndighet som prövar tillståndsfrågan som avgör om en verksamhet är förenlig med detaljplanen men yttrande kan inhämtas från kommunen i frågan.

Miljöbalk (1998:808) 2 kap 6 §

Undvik att reglera nivåer på störningar

Även om det i undantagsfall är möjligt att reglera högsta tillåtna nivåer på störningar är en sådan reglering oftast inte lämplig. Riktvärden eller nivåer för till exempel buller, skyddsavstånd, luftföroreningar med mera anger värden som behöver klaras inom planområdet. Det är utifrån dessa värden som detaljplanen utformas med de regleringar som behövs för att marken ska bli lämplig för den planerade användningen. För att riktvärden och nivåer ska klaras kan flera olika typer av planbestämmelser användas, som till exempel användning, placering, utformning, utförande och skydd mot störningar.

Beteckningar och bestämmelser

Egenskapsbestämmelser om skydd mot störningar anges på plankartan med m. Om det finns flera olika bestämmelser för skydd mot störningar bör m kompletteras med index i form av en nedsänkt siffra för att planbestämmelserna ska kunna särskiljas från varandra. Om bestämmelsen gäller inom hela planområdet behöver ingen beteckning anges på plankartan. Bestämmelsen behöver då endast anges bland planbestämmelserna.

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.1

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.13

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 1.2.1

Lagstödet för planbestämmelsen bör redovisas i anslutning till planbestämmelserna på detaljplanen. Lagstödet för bestämmelser om skydd mot störningar är PBL 4 kap 12 §.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 12 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 1.1.3

Exempel

I exempel nedan symboliserar nummertecknet, #, nedsänkta indexsiffror.

Beteckning Bestämmelse
m# Stödmur med en längd på 10 meter (4 kap 12 § p. 1)
m# Vall med en höjd av 3 meter över anslutande marknivå och en längd på 15 meter (PBL 4 kap 12 § 1)
m# Avåkningsskydd längs hela vägens sträckning (PBL 4 kap 12 § 1)
m# Skärm med en höjd av 3,5 meter och över anslutande marknivå ska finnas längs hela gatans sträckning fram till bostadsbyggnadens fasad (PBL 4 kap 12 § 2)
Om särskilda skäl föreligger:  
m# Högsta tillåtna bullernivå från omgivande verksamheter får vara X dBA vid plangräns (PBL 4 kap 12 § 3)
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej