Prövning av marklov inom områdesbestämmelser

Vid prövning av marklov inom områdesbestämmelser ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden följer de områdesbestämmelser som gäller för området. Utöver det ska även vissa andra krav i plan- och bygglagen, PBL, prövas.

I områdesbestämmelser kan kommunen införa bestämmelser om att marklov krävs för schaktning, fyllning, trädfällning och skogsplantering. Det får enbart ske inom ett område som är avsett för bebyggelse eller ligger i närheten av en befintlig eller planerad anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 13 §

Här kan du läsa mer om vad som kräver marklov.

Marklov ska ges för åtgärder inom områdesbestämmelser som uppfyller ett antal förutsättningar.

Inom områdesbestämmelser ska marklov ges om åtgärden

  • inte strider mot områdesbestämmelserna,
  • inte hindrar eller gör det svårt att använda området för bebyggelse,
  • inte medför olägenheter vid användningen av anläggningar som har krav på skydds- eller säkerhetsområden,
  • inte medför störningar eller betydande olägenhet för omgivningen,
  • uppfyller kraven i 2 kap. PBL i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelserna
  • uppfyller kraven på tomter, allmänna platser och andra områden i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelserna

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 35 §

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 2,3,6,10,11 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 9-12 §§

Marklov får ges för åtgärder som avviker från områdesbestämmelserna om avvikelsen är liten och förenlig med områdesbestämmelsernas syfte. Byggnadsnämnden ska avslå en ansökan om marklov om en eller flera av dessa förutsättningar inte är uppfyllda.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 35 §

Prövning mot områdesbestämmelser

Vid prövning av marklov inom områdesbestämmelser ska den åtgärd som marklovet avser följa de områdebestämmelser som gäller för området. I områdesbestämmelser för bebyggelse och för skyddsområden kan det finnas bestämmelser om vegetationen samt om markytans utformning och höjdläge. Det kan till exempel vara att vegetation ska bevaras eftersom den är viktig som avskärmning. Det kan även vara att det behöver vara öppet kring vindkraftverk eller solfångare och att därför får inte skogsplantering ske. Om det inte finns några bestämmelser om markens anordnande överensstämmer åtgärden med områdesbestämmelserna. Om en åtgärd avviker från områdesbestämmelserna kan byggnadsnämnden trots det ge marklov om avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 35 §

Liten avvikelse

Om en åtgärd avviker från områdesbestämmelserna kan byggnadsnämnden trots det ge marklov om avvikelsen är liten och förenlig med områdesbestämmelsernas syfte. Om en avvikelse ska betraktas som liten beror på förhållandena i det enskilda fallet. Avvikelsens art och storlek måste relateras till skalan och karaktären hos miljön. En liten avvikelse kan till exempel innebära en storleksmässigt större avvikelse i en industri- eller hamnmiljö än i en villamiljö. Frågan om en avvikelse är liten måste alltid bedömas från fall till fall. Vid prövningen av en avvikelse ska inte någon sammantagen bedömning av den aktuella avvikelsen och tidigare beslutade små avvikelser göras. (jfr prop. 1989/90:37 sid. 56)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 35 §

Områdesbestämmelsernas syfte bör framgå av dess handlingar. En tydlig beskrivning av syftet underlättar bedömningen om åtgärden är förenlig med områdesbestämmelsernas syfte.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 35 §

Prövning av trädfällning eller skogplantering inom områdesbestämmelser

Det krävs marklov för trädfällning och skogsplantering om kommunen har infört en utökad lovplikt för det i områdesbestämmelser. Vid prövning av marklov för trädfällning eller skogsplantering ska åtgärden uppfylla samma förutsättningar som andra markåtgärder. En utökad lovplikt i områdesbestämmelser innebär inte ett förbud mot att fälla träd eller plantera skog. Om områdesbestämmelserna innehåller bestämmelser av förbudskaraktär, till exempel att träden ska bevaras, är åtgärden planstridig.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 12 §

Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i ett mål prövat om byggnadsnämnden hade stöd för att bevilja marklov för trädfällning inom detaljplan. Av planbestämmelserna framgick att träd ska bevaras och att det krävs marklov för att fälla träd med större diameter än 20 cm. Det framgick dock av planbeskrivning och gestaltningsprogram att ett stort antal träd måste fällas för att genomföra den avsedda bebyggelsen. Domstolen ansåg att detta inte innebar att man kunde frångå planbestämmelsen eftersom sådana handlingar inte är juridiskt bindande. MÖD ansåg att en så omfattande trädfällning inte överensstämmer med detaljplanen. Åtgärderna som ansökan om marklov avsåg var alltså planstridiga. Eftersom nämnden ansåg att marklovet var planenligt hade den inte prövat om åtgärden kunde ses som en liten avvikelse. Berörda sakägare hade inte heller fått tillfälle att yttra sig. Domstolen återförvisade därför ärendet till byggnadsnämnden för fortsatt handläggning. (MÖD 2016-10-20 mål nr P 3858-16)

Hindrar eller försvårar användningen av området för bebyggelse

Vid prövning av en ansökan om marklov ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden hindrar eller gör det svårt att använda området för bebyggelse. Om åtgärden gör det ska marklov inte ges. Det kan exempelvis vara om marken schaktas djupare eller fylls upp till en större höjd än den markhöjd som framgår av områdesbestämmelserna. Särskilt om det sker på mark som ska bli väg kan det försvåra plangenomförandet. För mark som gränsar till blivande väg är det angeläget att det inte sker schaktning eller fyllning som avsevärt försvårar att vägen läggs ut i fastställt höjdläge. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 298-299)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 35 §

Om syftet med områdesbestämmelsen är att värna markens användning inför planläggning av framtida bebyggelse, kan det exempelvis vara angeläget att skogsbeståndet inte avverkas eller att nivåskillnader inte jämnas ut förrän detta har prövats genom planläggning. Det är olämpligt att avverka skog som om det är motiverat att området ska planläggas som park. Det kan även vara olämpligt att avverka skog som har inverkan på avrinnings- och grundvattenförhallanden med mera. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 299)

Olägenhet för anläggningar med krav på skydds- eller säkerhetsområden

Vid prövning av en ansökan om marklov ska byggnadsnämnden bedöma om åtgärden innebär en olägenhet för användningen av anläggningar som har krav på skydds- eller säkerhetsavstånd. Det gäller anläggningar för totalförsvaret, statliga och andra flygplatser för allmänt bruk, kärnreaktorer och andra kärnenergianläggningar men även andra anläggningar som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde. För att kunna göra denna bedömning bör ansökan om marklov remitteras till anläggningens huvudman. Om åtgärden innebär en olägenhet för användningen av en sådan anläggning ska marklov inte ges. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 27)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 35 §

Störning och betydande olägenhet

Vid prövning av en ansökan om marklov ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden innebär störning eller betydande olägenhet för omgivningen. Störningar för omgivningen kan exempelvis vara att fyllning eller schaktning medför sättningsskador på mark eller byggnader i omgivningen. Det kan även vara att markåtgärden påverkar dagvattenflöden eller ökar risken för översvämning. Olägenheter för omgivningen kan exempelvis uppkomma om åtgärden innebär skuggning eller förlorad utsikt med anledning av uppfyllnaden eller schakten. Om den aktuella åtgärden innebär störning eller betydande olägenhet för omgivningen ska marklov inte ges.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 35 §

Prövning mot kraven i 2 kap. PBL

Vid prövning av marklov inom områdesbestämmelser ska åtgärden uppfylla vissa krav i 2 kap. PBL. I områdesbestämmelserna kan delar av kraven redan vara prövade. I sådana fall ska prövningen av marklov bara ske i de delar som inte redan har prövats i områdesbestämmelserna.

Följande krav i 2 kap. PBL ska uppfyllas:

  • Lokalisering
  • Skydd och varsamhet
  • Miljökvalitetsnormer

Lokalisering

Vid prövning av marklov ska byggnadsnämnden pröva att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i miljöbalken ska tillämpas.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 2 §

Byggnadsnämnden ska även pröva att åtgärden tar hänsyn till följande intressen:

  • en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder
  • en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper
  • en långsiktig god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt
  • en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens
  • bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 3 §

Skydd och varsamhet

Vid prövning av en ansökan om marklov ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden uppfyller kraven på att bebyggelseområdens särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska skyddas. Det ska även prövas om ändringar och tillägg i bebyggelsen uppfyller kraven på varsamhet så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Vegetation och markytans höjdläge kan vara av väsentlig betydelse inom många kulturmiljöer.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 35 §

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Här kan du läsa mer om kulturvärden vid marklov.

Miljökvalitetsnormer

Vid prövning av marklov ska de miljökvalitetsnormer som framgår av miljöbalken eller dess föreskrifter följas.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 10 §

Samordning med annan lagstiftning

Vid prövning av marklov ska prövningen samordnas med prövning enligt annan lagstiftning i vissa fall.
Det gäller om åtgärden avser användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt någon annan lag. Det kan exempelvis vara om en åtgärd även kräver strandskyddsdispens enligt miljöbalken, så som grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar eller anordningar eller åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Prövningen av marklovet ska samordnas med den andra prövningen om det kan ske på ett lämpligt sätt.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 11 §

Anordnande av tomter, allmänna platser med mera

Vid prövning av marklov inom områdesbestämmelser ska byggnadsnämnden pröva om kraven på tomter, allmänna platser och andra områden för andra anläggningar än byggnader uppfylls.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 35 §

En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att

  • naturförutsättningarna så långt som möjligt tas tillvara
  • betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer
  • det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång på tomten samt medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon
  • det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon
  • personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt
  • risken för olycksfall begränsas
  • det finns tillräckligt stor friyta för lek och utevistelse om tomten ska bebyggas med bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller liknande.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 9 §

Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering ska man i första hand ordna friyta. För en tomt som redan är bebyggd ska kraven på utrymme för parkering, lastning och lossning samt på kraven på friyta uppfyllas i skälig utsträckning.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 9-10 §§

Vid en ändring av en byggnad gäller kraven som för en obebyggd tomt även för en bebyggd tomt. Det kan exempelvis vara en tillbyggnad, inredning av ytterligare bostad eller takkupor. Kraven ska då uppfyllas i skälig utsträckning med hänsyn till kostnader för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 11 §

Det som gäller för tomter ska i skälig utsträckning tillämpas på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader. Att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området gäller dock alltid.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 12 §

Naturförutsättningarna så långt som möjligt tas tillvara

Att en tomt ska ordnas på ett sådant sätt så att naturförutsättningarna så långt möjligt tas tillvara innebär bland annat att tomtens förutsättningar i fråga om topografi, växtlighet och markens beskaffenhet ska beaktas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 517)

I en dom har MÖD prövat om naturförutsättningarna på tomten togs tillvara vid en fyllning av marken i samband med nybyggnad av ett enbostadshus. Byggnaden placerades på tomtens högsta punkt. Placeringen i kombination av den valda byggnadstypen förutsatte omfattande markuppfyllnader både under och omkring byggnaden. Utfyllnaderna innebar relativt höga och branta slänter. MÖD ansåg att åtgärden inte beaktade tomtens naturförutsättningar i tillräcklig utsträckning och att åtgärden medförde onödiga ingrepp i terrängen. MÖD ansåg även att utredningen i målet inte visade att det var omöjligt att anpassa tillkommande bebyggelse till tomtens naturförutsättningar och samtidigt utnyttja byggrätten i detaljplanen. MÖD ansåg därför att både ansökan om bygglov och marklov skulle avslås. (MÖD 2018-03-19 mål nr P 10184-17)

Prövning av markåtgärder i samband med bygglov

Schaktning och fyllning som görs i samband med en byggåtgärd som kräver bygglov kräver inte ett separat marklov. Markåtgärderna ska prövas i bygglovet. Den färdiga markhöjden måste därför framgå av ritningarna till bygglovsansökan. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 708)

MÖD har i ett mål prövat om byggnadsnämnden hade stöd för att bevilja inte bara bygglov för nybyggnad av flerbostadshus med mera, utan även bevilja marklov för sänkning av marknivån. Länsstyrelsen hade i sitt beslut upphävt bygglovet, men lät det beviljade marklovet stå fast. Domstolen konstaterade emellertid att schaktning och fyllning som utgör förberedelser till byggnadsarbeten normalt inte kräver marklov, eftersom markarbetena då ska prövas i bygglovsärendet. Den sänkning av marknivån som nämnden gett marklov för utgjorde en förberedelse till den byggnation som avsågs i bygglovsansökan. Marklovet kunde därför inte anses ha någon självständig betydelse vid sidan av bygglovet. MÖD bedömde därför att även marklovet skulle upphävas och ansökan om detta avslås. (MÖD 2016-11-23 mål nr P 2238–16)

Ersättning vid nekat marklov

Om en ansökan om marklov avslås kan fastighetens ägare ha rätt till ersättning av kommunen. Rätten till ersättning gäller dock endast om det nekade marklovet gör det avsevärt svårare att fortsätta använda marken på samma sätt som tidigare inom den berörda delen av fastigheten. Fastighetens ägare har dock inte någon rätt till ersättning på grund av nekat marklov om avslaget grundas på bestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser.

Plan- och bygglag (2010:900) 14 kap 6 §

Här kan du läsa mer om ersättning vid nekat marklov.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej