På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Att höra grannar och andra berörda

Granskad: 

Vid handläggningen av en ansökan om lov och förhandsbesked ska byggnadsnämnden i vissa fall underrätta kända sakägare och organisationer som berörs av ansökan och ge dem tillfälle att yttra sig.

Byggnadsnämnden är i vissa fall skyldig att  informera grannar och andra berörda och ge dem en möjlighet att lämna synpunkter på ansökan. Deras yttranden utgör en del av det underlag som ligger till grund för byggnadsnämndens beslut. Byggnadsnämnden ska nämligen göra en avvägning mellan de olika enskilda intressena.

Det finns anledning att betona vikten av att reglerna om att höra grannar följs. Om reglerna inte följs upphävs beslutet om det överklagas.

När ska underrättelse ske

Byggnadsnämnden ska underrätta om en ansökan om lov eller förhandsbesked avser en åtgärd som:

  • innebär en avvikelse från en detaljplan,
  • innebär en avvikelse från områdesbestämmelser,
  • ska utföras i ett område som omfattas av områdesbestämmelser och åtgärden inte är reglerad i dem,
  • ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser och åtgärden inte innebär att byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial och inte heller att byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt eller
  • ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser och åtgärden inte innebär att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad.

Ingen underrättelse behövs dock om det är uppenbart att lov inte kan ges.

25 §
  Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som
   1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
   2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.

Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.

Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) .

Vilka ska underrättas

Underrättelse ska lämnas till:

  • de kända sakägare och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs
  • de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte finns, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen.

11 §
  I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
   1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
   2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
   3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
   4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.

Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.

För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .

11a §
  Inom ramen för samrådet enligt 11 § ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.

Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.

Kraven enligt första och andra styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2020:76) .

11b §
  Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för samrådet enligt 11 § även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i
6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.

Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med läns-
styrelsen. Lag (2020:76) .

11c §
  Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).

För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .

11d §
  En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
   1. vilket område detaljplanen avser,
   2. om förslaget avviker från översiktsplanen,
   3. var förslaget finns tillgängligt och hur lång samrådstiden är,
   4. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden, och
   5. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2020:76) .

11e §
  Under samrådstiden ska kommunen hålla planförslaget tillgängligt för alla som vill ta del av det. Kommunen ska också se till att det underlag som avses i 8-10 §§ finns tillgängligt liksom det planeringsunderlag i övrigt som kommunen anser har betydelse för bedömningen av förslaget. Lag (2020:76) .

Till kända sakägare räknas grannar med gemensam tomtgräns, så kallade rågrannar samt grannar på andra sidan mindre gator och vägar. Det vill säga sådana grannar som är ägare till fastigheter eller innehavare av någon annan särskild rätt än hyresrätt i fastigheter och vilkas rättigheter är inskrivna i fastighetsregistret. Observera att vid underrättelse till grannar ska samtliga lagfarna ägare till en fastighet underrättas, till exempel bägge makarna. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 610)

Byggnadsnämndens ansvar

Byggnadsnämnden ansvarar för att alla berörda hörs. I vissa fall har sökanden själv inhämtat yttranden från grannar och bifogat dessa till ansökan. Om det har skett ska byggnadsnämnden ändå höra de berörda. Detta eftersom det är olämpligt att sökanden själv hör berörda, bland annat av följande skäl:

  • Det är svårt för sökanden att avgöra vilka som är berörda.
  • Grannarna kan känna press att skriva på utan att hinna sätta sig in vad den sökta åtgärden innebär för dem.
  • Om sökanden själv hört grannarna kan inte nämnden veta om grannarna har fått se samma ritningar som sedan bifogas bygglovsansökan.
  • Om åtgärden innebär en planavvikelse är det viktigt att de berörda får vetskap om vad avvikelsen är, denna information är svår för sökanden att känna till och förmedla.
  • Om de berörda är negativa till åtgärden är det viktigt att nämnden får ta del av dessa synpunkter direkt och inte via den sökanden.

Hur ska underrättelsen gå till

I plan- och bygglagen anges inte hur en underrättelse ska ske utan byggnadsnämnden bestämmer själv i varje enskilt fall hur man vill distribuera underrättelsen. Underrättelse till de boende som berörs och till kända sakägare och hyresgästorganisationer sker oftast med brev. Utskick av underrättelser kan bestyrkas genom att en tjänsteanteckning görs på en sändlista. Plan- och bygglagen ställer alltså inte krav på rekommenderat brev. Det kan dock finnas anledning att i vissa fall överväga att sända underrättelsen med rekommenderat brev. (Didón m.fl. (okt 2015). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 9:25)

Om ett stort antal personer ska underrättas får nämnden, i stället för att skicka den, kungöra underrättelsen genom att:

  • anslå den på kommunens anslagstavla och
  • föra in den i en ortstidning, eller
  • sprida ett informationsblad om kungörelsen till de boende som är berörda, om det stora antalet mottagare av underrättelsen är boende.

25 §
  Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som
   1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
   2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.

Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.

Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) .

11 §
  I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
   1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
   2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
   3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
   4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.

Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.

För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .

11a §
  Inom ramen för samrådet enligt 11 § ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.

Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.

Kraven enligt första och andra styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2020:76) .

11b §
  Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för samrådet enligt 11 § även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i
6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.

Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med läns-
styrelsen. Lag (2020:76) .

11c §
  Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).

För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .

11d §
  En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
   1. vilket område detaljplanen avser,
   2. om förslaget avviker från översiktsplanen,
   3. var förslaget finns tillgängligt och hur lång samrådstiden är,
   4. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden, och
   5. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2020:76) .

11e §
  Under samrådstiden ska kommunen hålla planförslaget tillgängligt för alla som vill ta del av det. Kommunen ska också se till att det underlag som avses i 8-10 §§ finns tillgängligt liksom det planeringsunderlag i övrigt som kommunen anser har betydelse för bedömningen av förslaget. Lag (2020:76) .

35 §
  Om ett meddelande enligt 20, 24 eller 29 § ska skickas till ett stort antal personer som inte är samfälligheter eller bostadsrättshavare, och det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem, får kommunen
   1. om meddelandet är ett sådant som avses i 20 §, låta bli att skicka det enligt 20 § 1, och
   2. om meddelandet är ett sådant som avses i 24 eller 29 §, i stället för att skicka det, kungöra meddelandet genom att anslå det på kommunens anslagstavla och
      a) föra in det i en ortstidning, eller
      b) sprida ett informationsblad om kungörelsen till de boende som är berörda, om det stora antalet mottagare av meddelandet är boende.

Om kungörelsen avser ett meddelande enligt 29 §, ska det av kungörelsen framgå vilket beslut som meddelandet avser, när beslutet tillkännagavs och vad den måste göra som vill överklaga beslutet. Om kungörelsen förs in i en ortstidning, ska det ske samma dag som beslutet tillkännages.

Kungörelsen bör innehålla en kortfattad upplysning om den sökta åtgärden och en uppgift om var ansökningshandlingarna finns tillgängliga. När det gäller byggnadsåtgärder som innebär planavvikelser bör det framgå i vilket avseende åtgärden avviker från planen. Vidare bör det anges när och till vem eventuella yttranden ska lämnas in. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 731)

Kommunen bör dokumentera hur underrättelsen sker och vilka man avser att nå med den. Detta kan när det gäller spridning av informationsblad göras till exempel genom anteckningar på en karta som läggs i akten om när, på vilket sätt och inom vilket område informationsbladet spritts. Det finns inte föreskrivet när anslaget på kommunens anslagstavla ska sättas upp eller när informationsbladet ska spridas. (jfr prop. 1989/90:37 sid. 63)

De som underrättats ska även få tillfälle att yttra sig. Av lagstiftningen framgår dock inte hur lång svarsfrist som krävs för att kommunikationsskyldigheten ska anses vara uppfylld. Det åligger därför byggnadsnämnden att i varje enskilt fall bestämma när ett yttrande senast ska ha kommit in till byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden bör helst avstå från att fatta beslut samma dag som en angiven tidsfrist löper ut. (JO-beslut 2001/02:JO1 sid. 347)

I äldre planer finns ibland bestämmelser som anger att lov till en viss åtgärd får ges under förutsättning att berörda grannar har blivit hörda eller har lämnat sitt medgivande till åtgärden eller att någon annan myndighet, t.ex. Riksantikvarieämbetet, har tillstyrkt. En sådan bestämmelse gäller så länge planen inte ändras eller upphävs. (PBL Övergångsbestämmelserna punkt 5)

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen