På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Motivering av beslut

Granskad: 

Beslut i ett ärende ska i de allra flesta fall motiveras. Huvudsyftet med motiveringsskyldigheten är att alla ärenden ska få en omsorgsfull och saklig prövning och att skälen för beslutet tydligt ska framgå. En beslutsmotivering gör att både sökanden och andra parter kan förstå varför ett visst beslut har tagits.

Det finns inga bestämmelser om motivering av beslut i plan- och bygglagen, PBL. För beslut som fattas med stöd av PBL gäller dock bestämmelserna om motiveringsskyldighet i förvaltningslagen.

32 §
  Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.

En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
   1. beslutet gäller anställning av någon,
   2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
   3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
   4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.

Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.

Det bör tydligt framgå av beslutet vad som är motivering. Motiveringen bör finnas under en egen rubrik som till exempel skäl till beslut eller motivering.

Beslut ska oftast motiveras

Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. Det innebär att beslut om bygglov, marklov och rivningslov ska motiveras. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis i vissa fall.

32 §
  Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.

En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
   1. beslutet gäller anställning av någon,
   2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
   3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
   4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.

Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.

Om ansökan avslås

Om byggnadsnämnden helt eller delvis avslår en ansökan gäller motiveringsskyldighet eftersom beslutet går sökanden emot. (jfr JO-protokoll 2015-07-02, dnr 1831-2015)

Om ansökan beviljas

Om en ansökan beviljas föreligger motiveringsskyldighet om beslutet går andra parter emot. Andra parter kan till exempel vara sakägare. (jfr JO-protokoll 2015-07-02, dnr 1831-2015)

Om nämnden beviljar en ansökan men beslutet förenas med villkor gäller också motiveringsskyldigheten, eftersom villkoren kan gå sökanden emot. (jfr JO-protokoll 2015-07-02, dnr 1831-2015)

Avvisning och avskrivning

Beslutsmotivering krävs även för beslut om avvisning och avskrivning. (jfr prop. 1971:30 sid. 492)

Omprövning

Vid omprövning av beslut kan myndigheten i sitt nya beslut inrikta sig på det som kommit fram i samband med omprövningen om ursprungsbeslutet är väl motiverat. Finns det ingen ordentlig motivering i det ursprungliga beslutet bör motiveringen förbättras i det nya beslutet. (jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 242)

I vissa fall behöver beslut inte motiveras

Grundregeln är att beslut i ärenden ska motiveras men i vissa fall får beslutsskälen utelämnas. Om skälen utelämnats ska myndigheten om möjligt i efterhand upplysa om skälen om enskild begär det eller om det behövs för att personen ska kunna ta tillvara sin rätt.

32 §
  Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.

En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
   1. beslutet gäller anställning av någon,
   2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
   3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
   4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.

Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.

Det kan i vissa fall vara bra att motivera sådana beslut där beslutsskälen får utelämnas.

Beslutsskäl kan helt eller delvis utelämnas bland annat om det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande. Ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.

32 §
  Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.

En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
   1. beslutet gäller anställning av någon,
   2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
   3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
   4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.

Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.

Uppenbart obehövligt

Det finns en möjlighet för myndigheter att helt eller delvis utelämna skälen om det är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen. Orden uppenbart obehövligt visar att lagstiftaren avsett att undantaget bara ska komma till användning i undantagsfall. (jfr JO-beslut 2014-12-03, dnr 4248-2014)

32 §
  Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.

En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
   1. beslutet gäller anställning av någon,
   2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
   3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
   4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.

Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.

Nödvändigt av vissa skäl

Beslutsskäl kan även utelämnas om det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något jämförbart förhållande. Denna typ av situationer borde dock vara mycket ovanliga i ärenden om lov.

32 §
  Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.

En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
   1. beslutet gäller anställning av någon,
   2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
   3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
   4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.

Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.

Brådskande ärenden

Beslutsskäl kan även utelämnas om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart. Så brådskande ärenden är mycket ovanliga i byggnadsnämnden. Undantaget i förvaltningslagen är avsett för exempelvis ärenden inom socialtjänsten.

32 §
  Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.

En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
   1. beslutet gäller anställning av någon,
   2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
   3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
   4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.

Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.

Beslut som överklagas genom laglighetsprövning

Motiveringsskyldigheten gäller inte för beslut som enbart kan överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning, till exempel beslut om byggnadsnämndens taxor.

1 §
  Följande beslut enligt denna lag får överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725):
   1. kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan,
   2. kommunfullmäktiges beslut om planeringsstrategi för översiktsplanering,
   3. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser,
   4. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att fatta beslut om skyldighet för fastighetsägare att betala kostnader för gator och andra allmänna platser eller att fatta beslut om villkoren för sådan betalning,
   5. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser,
   6. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut om grunderna för skyldighet att betala kostnader för gator och andra allmänna platser och om generella villkor för sådan betalning,
   7. kommunfullmäktiges beslut om taxa i ärenden hos byggnadsnämnden,
   8. kommunens beslut om riktlinjer för exploateringsavtal,
   9. regionfullmäktiges beslut om regionplan, och
   10. regionfullmäktiges beslut om aktualitetsprövning av regionplan. Lag (2020:76) .

2 §
  Vid handläggning av sådana ärenden hos myndigheter i kommuner och regioner där besluten kan laglighetsprövas genom att överklagas enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725) tillämpas inte 9 § andra stycket, 10-12, 16-20 och 23-49 §§. Lag (2019:981) .

Varför beslut ska motiveras

Det är viktigt att öppet redovisa skälen för beslutet för att det ska vara möjligt att förstå hur relevanta fakta har tolkats och värderats. Beslutsmotiveringen bidrar bland annat till att både sökanden och andra parter förstår varför ett visst beslut har tagits.

Plan- och bygglagen är en lagstiftning där många bestämmelser kan tolkas på olika sätt. Lagstiftningen innebär också att det görs bedömningar i de flesta ärenden. Därför är det särskilt viktigt att det framgår av beslutet hur bedömningarna har gått till och vilka faktorer som har avgjort ärendet. Att besluten motiveras är också viktigt eftersom beslut om bygglov, marklov och rivningslov kan få stora ekonomiska men även praktiska och känslomässiga konsekvenser och kan påverka många människor och under långt tid.

Det kan vara både tidskrävande och svårt att motivera beslut. Men väl motiverade beslut underlättar för många olika parter och under många år framöver. Väl motiverade beslut kan göra att överklaganden undviks och att överklagade ärenden kan handläggas snabbare.

Om kommunens beslut är oklart kan sökanden och parterna behöva kontakta kommunen för ett förtydligande. Ett sådant förtydligande kan dock vara tidskrävande och svårt att göra i efterhand och av någon annan än den som tagit beslutet.

För en säkrare och tydligare rättstillämpning

Motiveringsskyldigheten bidrar till en säkrare och tydligare rättstillämpning. Enligt regeringsformen ska den som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ta hänsyn till allas likhet inför lagen samt vara saklig och opartisk. Väl underbyggda beslut är därför viktiga för allmänhetens tilltro till myndigheternas kompetens och objektivitet. Kravet på att beslut måste motiveras främjar en noggrann och saklig prövning. Om beslutsfattaren är tvungen att motivera beslutet kan det övertyga parten om att beslutet är korrekt eller ge underlag för överklagande. (jfr prop. 2016/17:180 sid 188) (jfr JO-protokoll 2015-07-02, dnr 1831-2015)

9 §
  Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408) .

För att sökanden ska förstå

För sökanden är det viktigt att byggnadsnämnden redovisar hur den har kommit fram till sitt beslut. Detta är särskilt viktigt om beslutet är negativt för sökanden. Endast om skälen redovisas öppet har den som beslutet rör möjlighet att förstå varför myndigheten har beslutat på ett visst sätt och hur gällande bestämmelser har tillämpats. Vid ett avslag kan en upplysande motivering antingen övertyga sökanden om att beslutet är riktigt eller ge denne argument för ett överklagande. Även möjligheten att få rätt vid ett överklagande kan lättare bedömas av sökanden om ett beslut är väl motiverat. (jfr JO-beslut 2013-02-06, dnr 5756-2012)

För att andra parter ska förstå

Väl motiverade beslut gör även att andra parter än sökanden förstår varför ett visst beslut har tagits. Ett beslut som är positivt för sökanden kan vara negativt för andra parter som till exempel grannar. Därför är det viktigt att även positiva beslut motiveras. Om alla berörda parter förstår varför och på vilka grunder ett beslut har tagits ökar förståelsen för själva beslutet och risken för ett överklagande kan minska. Den enskilde kan då lättare ta ställning till om beslutet ska överklagas eller inte. Väl motiverade beslut gör det lättare att bedöma om det är möjligt att få rätt vid ett överklagande.

För att underlätta vid överklagande

Att beslut är väl motiverade underlättar även för länsstyrelsen och domstolarna om ett ärende blir överklagat. Handläggningstiden för överklagandet kan minska och risken att beslutet skickas tillbaka till byggnadsnämnden på grund av att motivering saknas minimeras. Om beslutet är väl motiverat kan länsstyrelsen eller domstolen hänvisa till det i de fall de håller med, vilket sparar tid för dem. (jfr JO-protokoll 2013-11-25, dnr 4789-2013)

För länsstyrelsen och domstolarna är det viktigt att det av beslutsmotiveringen framgår vad nämnden har prövat i ärendet och nämndens bedömning i prövningen.

För att underlätta för bygglov i framtiden

Vid bygglovsprövning inom detaljplan ska bland annat utgångslägets planenlighet prövas. Då är det nödvändigt att veta om någon avvikelse har medgivits vid tidigare bygglovsprövningar. Om det inte framgår av ett bygglovsbeslut om en avvikelse har medgivits och skälen för det, blir handläggningen av framtida bygglov på samma fastighet besvärliga och i vissa fall kan bygglov inte beviljas.

Motiveringens omfattning

Motiveringen kan ofta vara kortfattad. Hur utförlig en motivering ska vara beror på ärendet. Om ärendet är okomplicerat kan det räcka med några korta meningar medan det för svårare ärenden krävs en mer detaljerad utformning av skälen. Hur omfattande motiveringen måste vara beror också på vad som är känt för parten. Det går till exempel bara att hänvisa till handlingar i beslutet om handlingarna redan har kommunicerats med parten. Om ett negativt beslut ska fattas kan motiveringen, trots tidigare kommunicering, ändå behöva vara mer utförlig. (jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 237 och 239)

Motiveringens formulering

Motiveringen bör både vara juridiskt och språkligt korrekt och samtidigt begriplig för mottagaren. Om beslutsfattaren använder beslutsmallar med färdiga förslag på formuleringar är det viktigt att de är korrekta och att de ses över med jämna mellanrum och uppdateras när det behövs. Om mallen är fel kan det få konsekvenser i många ärenden.

Motiveringens innehåll

Beslut ska innehålla en klargörande motivering, det vill säga det som har legat till grund för beslutet.

32 §
  Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.

En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
   1. beslutet gäller anställning av någon,
   2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
   3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
   4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.

Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.

Beslutet behöver inte innehålla detaljerade redogörelser för sakförhållanden i ärendet och vidlyftiga resonemang om hur dessa förhållanden bedömts rättsligen. Det är det viktigaste som ska komma fram i motiveringen och det ska presenteras på ett sådant sätt att det blir begripligt för den enskilde.  (jfr prop. 2016/17:180 sid 321)

För att motiveringen ska bli tydlig är det lämpligt att dela in motiveringen i olika delar, gärna med underrubriker.

Fokusera på huvudskälen

Det är alltså huvudskälen som myndigheten är skyldig att redovisa i sitt beslut. Det kan vara faktabedömning, rättstillämpning och andra bedömningar om till exempel gestaltning, estetik eller olägenhet. Även om förvaltningsmyndigheternas beslut inte behöver efterlikna domstolarnas domar, måste besluten göra det begripligt för parten vilka faktiska förhållanden som är avgörande, vilka rättsregler som är tillämpliga och hur myndigheten har resonerat på de punkter där meningarna kan gå isär. (jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 237)

Det är de avgörande faktorerna som ska anges i motiveringen. Det är viktigt att understryka att det inte räcker som motivering att bara återge tillämpliga bestämmelser. Det är inte heller tillräckligt att formulera om en lagbestämmelse. Motiveringen måste i stället på ett konkret plan beskriva vilka värderingar, överväganden och bedömningar som nämnden har gjort av de faktiska omständigheterna i ärendet med utgångspunkt från rättsläget. (jfr JO-protokoll 2015-07-02, dnr 1831-2015)

Relevanta rättsregler

Ett grundläggande krav på motiveringen är att den ska innehålla de rättsregler som ligger till grund för beslutet. Detta har betydelse inte minst för att en part ska kunna se att nämnden inte ägnat sig åt allmänt tyckande. (jfr JO-beslut 2003-11-26, dnr 2797-2002, jfr JO-protokoll 1999-04-22, dnr 849-1999)

För att göra det tydligt kan både numret på paragrafen samt författningens namn och nummer i SFS anges. Myndigheten ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Om innehållet i rättsregeln behöver förklaras bör det utformas på ett sådant sätt att läsaren inte behöver ha juridiska förkunskaper. Därför är det i de flesta fall mindre lämpligt att skriva av författningstexten ordagrant. Rättsreglerna ska appliceras på själva ärendet. (jfr JO-beslut 2003-11-26, dnr 2797-2002, jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 238)

Avvikelse från detaljplan

En av de förutsättningar som måste vara uppfylld för att en ansökan om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan ska bifallas är, att den sökta åtgärden inte strider mot detaljplanen. Det finns trots det visst utrymme för att lämna bygglov även om åtgärden avviker från detaljplanen. Om den sökta åtgärden inte stämmer med detaljplanen ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden kan bedömas utgöra en sådan avvikelse som kan godtas. Denna bedömning utgör en del av nämndens motivering och måste framgå av beslutet. I skälen för beslutet ska det framgå varför nämnden anser att den kan bevilja bygglov för en åtgärd som strider mot detaljplanen.

Hänvisning till utredningar

Det är inte tillräckligt att i ett beslut hänvisa till en utredning utan att närmare precisera vad den består i. Om det finns till exempel en geoteknisk utredning eller bullerutredning bör motiveringen kortfattat beskriva slutsatserna i utredningen om den är en del av skälen till beslutet.

Exempel på motiveringar

Av beslut om lov bör det framgå vad nämnden har prövat i ärendet och nämndens bedömning i prövningen.

Bygglov inom detaljplan

För bygglov inom detaljplan kan exempelvis följande rubriker användas i motiveringen:

  • Planenlighet,
  • Placering och utformning,
  • Hantering av avfall,
  • Omgivningspåverkan,
  • Lämplighet för sitt ändamål,
  • God färg-, form- och materialverkan,
  • Tillgänglighet och användbarhet,
  • Anordning av tomter, allmänna platser med mera,
  • Förvanskning och varsamhet

Nedan finns exempel på hur formuleringar kan se ut i enskilda ärenden. Motiveringen måste alltid anpassas till det aktuella ärendet. Det är i de allra flesta fall inte nödvändigt att ta upp alla prövningsgrunder i motiveringen. Det är det viktigaste som ska komma fram.

Exempel 1

Planenlighet
Utgångsläget och åtgärden överensstämmer med detaljplanen. (9 kap 30 § PBL)

Exempel 2

Planenlighet
Utgångsläget överensstämmer med detaljplanen. Åtgärden avviker från detaljplanen avseende byggnadsarea. Fastigheten får bebyggas med maximalt 150 kvm. Efter tillbyggnaden kommer byggnaden att överskrida byggrätten med 10 kvm, det vill säga 7 % mer än planen tillåter. Avvikelsen bedöms vara liten och förenlig med detaljplanens syfte. (9 kap 30, 31 b §§ PBL)

Exempel 3

Planenlighet
Åtgärden, det vill säga tillbyggnad, överensstämmer med detaljplanen. Utgångsläget överensstämmer dock inte med detaljplanen då befintlig byggnad från 1938 är placerad till hälften på mark som inte får bebyggas. Planavvikelsen har uppstått i samband med antagandet av den nu gällande detaljplanen 2012. Enligt plan- och bygglagen 9 kap 30 a § kan byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte. I det aktuella ärendet är utgångslägets planavvikelse dock så omfattande och i direkt strid med detaljplanens syfte att en sådan förklaring inte är möjlig. Byggnadsnämnden bedömer därför att bygglovet inte ska ges för åtgärden. (9 kap 30 § PBL)

Exempel 4

Placering och utformning
Åtgärden, att uppföra ett flerbostadshus på en lucktomt i kvartersstrukturen, uppfyller kravet på lämplig placering genom fasadens linjering med kringliggande byggnader. Byggnaden har en lämplig utformning då den med sin volym och arkitektur varsamt knyter an till omgivande bebyggelse på platsen. Byggnaden tar hänsyn till kulturvärdena på platsen och bidrar till en god helhetsverkan. (2 kap 6 § PBL)

Exempel 5

Omgivningspåverkan
Eftersom fastigheten är placerad i en tätbebyggd kvartersstruktur är olägenheter för grannfastigheter i fråga om viss insyn och skuggning inte större än att de får tålas i en stadsmiljö. Byggnaden anses därför inte innebära någon betydande olägenhet. (2 kap 9 § PBL)

Exempel 6

Lämplighet för sitt ändamål
Den föreslagna nya bostaden på vinden innehåller inte något avskilt utrymme eller inredning och utrustning för matlagning. Byggnadsnämnden anser därför att åtgärden inte är lämplig för sitt ändamål. (8 kap 1 § PBL)

Exempel 7

God färg-, form- och materialverkan
Byggnaden ska uppföras i gult tegel med tak i svart bandplåt vilket väl passar in i omgivande bebyggelse. (8 kap 1 § PBL)

Exempel 8

Tillgänglighet och användbarhet
Det finns inte något tillgängligt hygienrum på bostadshusets entréplan. Byggnadsnämnden anser därför att åtgärden inte uppfyller kravet på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. (8 kap 1 §)

Exempel 9

Anordning av tomt
Enligt plan- och bygglagen ska det på en obebyggd tomt som ska bebyggas med förskola finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. I det aktuella ärendet löses detta krav genom en uteplats på 20 kvm i anslutning till förskolan. Byggnadsnämnden anser att kravet på hur tomter ska ordnas inte är uppfyllt eftersom denna uteplats inte bedöms vara tillräckligt stor för en förskola med ca 100 barn. (8 kap 9 § PBL)

Exempel 10

Förvanskning och varsamhet
Tillbyggnaden utformas i samma stil och material som den ursprungliga byggnaden och underordnar sig i skala och karaktär. De kvaliteter som gör byggnaden särskilt värdefull påverkas inte negativt.
Åtgärden bedöms utföras varsamt och byggnaden förvanskas inte. (8 kap 13 §, 17 § PBL)

Bygglov utanför detaljplan

För bygglov utanför detaljplan kan exempelvis följande rubriker användas i motiveringen:

  • Områdesbestämmelser,
  • Detaljplanekravet,
  • Lokalisering,
  • Placering och utformning,
  • Omgivningspåverkan,
  • Lämplighet för sitt ändamål,
  • God färg-, form- och materialverkan,
  • Tillgänglighet och användbarhet,
  • Anordning av tomter, allmänna platser med mera,
  • Förvanskning och varsamhet

Nedan finns exempel på hur formuleringar kan se ut i enskilda ärenden. Motiveringen måste alltid anpassas till det aktuella ärendet. Det är i de allra flesta fall inte nödvändigt att ta upp alla prövningsgrunder i motiveringen. Det är det viktigaste som ska komma fram.

Exempel 1

Områdesbestämmelser
Åtgärden bedöms överensstämma med områdesbestämmelserna. (9 kap 31 § PBL)

Exempel 2

Detaljplanekravet
Åtgärden som ansökan gäller är uppförande av ett enbostadshus. Byggnaden bedöms inte få någon betydande inverkan på omgivningen eftersom den placeras på en lucktomt som är över 3000 kvm stor. De två bebyggda bostadsfastigheterna som den ligger mellan har också stora tomter. Det har endast byggts ett nytt hus i området de senaste tio åren och det är alltså inte någon stor efterfrågan att bygga i området. Den sökta åtgärden bedöms därför inte vara sådan att markens lämplighet behöver prövas med detaljplan. (4 kap 2 § PBL)

Exempel 3

Lokalisering
Enligt översiktsplanen ska området som ansökan gäller användas för industriändamål i framtiden. Avsikten är att norra industriområdet ska växa österut längs riksvägen. Att bygga ett enbostadshus på platsen överensstämmer därmed inte med översiktsplanen. Enligt plan- och bygglagen ska markområden användas för det ändamål som området är mest lämpat för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges för sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Kommunen har behov av mer mark för industri i strategiska kommunikationslägen. Om bygglov beviljas för ett enbostadshus på den aktuella platsen hindras det planerade nya industriområdet. Även användningen av det befintliga norra industriområdet kan påverkas. (2 kap 2 §, 9 kap 31 § PBL)

Exempel 4

Lokalisering
Fastigheten är belägen längs Blåälvens västra strand. Enligt SGI:s inventering över erosionsförutsättningar har marken en sådan sammansättning att risken för skred är betydande. 500 meter norr om aktuell fastighet inträffade ett större skred 2012. Den föreslagna placeringen av hotellet enbart tio meter från strandbanken är därför olämplig med hänsyn till risken för erosion. (2 kap 5 §, 9 kap 31 § PBL)

Rivningslov

För rivningslov kan exempelvis följande rubriker användas i motiveringen:

  • Planenlighet,
  • Bevarandevärde

Nedan finns exempel på hur formuleringar kan se ut i enskilda ärenden. Motiveringen måste alltid anpassas till det aktuella ärendet. Det är i de allra flesta fall inte nödvändigt att ta upp alla prövningsgrunder i motiveringen. Det är det viktigaste som ska komma fram.

Exempel 1

Planenlighet
Byggnaden som ska rivas omfattas inte av något rivningsförbud i detaljplanen. (9 kap 34 § PBL)

Exempel 2

Planenlighet
För byggnaden som ska rivas gäller rivningsförbud i detaljplanen. Byggnadsnämnden kan därför inte bevilja ansökan om rivning av hamnmagasinet. (9 kap 34 § PBL)

Exempel 3

Bevarandevärde
Byggnaden som ansökan gäller är ett soldattorp byggt 1790. Byggnaden är mycket välbevarad och den enda i sitt slag i länet. Byggnaden har ett mycket stort kulturhistoriskt värde och bör därför bevaras. Byggnadsnämnden beviljar därför inte ansökan om rivning. (9 kap 34 § PBL)

Marklov

För marklov kan exempelvis följande rubriker användas i motiveringen:

  • Planenlighet,
  • Påverkan på områdets användning för bebyggelse,
  • Olägenhet för vissa anläggningar,
  • Störning och betydande olägenhet för omgivningen,
  • Bevarandevärden och varsamhet,
  • Anordning av tomter, allmänna platser med mera.

Nedan finns exempel på hur formuleringar kan se ut i enskilda ärenden. Motiveringen måste alltid anpassas till det aktuella ärendet. Det är i de allra flesta fall inte nödvändigt att ta upp alla prövningsgrunder i motiveringen. Det är det viktigaste som ska komma fram.

Exempel 1

Planenlighet
För fastigheten finns inga planbestämmelser om markens anordnande. Åtgärden, att höja tomtens nordöstra del med två meter, bedöms därför som planenlig. (9 kap 35 § PBL)

Exempel 2

Olägenhet för vissa anläggningar
Fastigheten ligger 700 meter från statlig flygplats. Åtgärden, att genom schaktning sänka marknivån på hela fastigheten med 60 cm, bedöms inte medföra olägenhet för flygplatsen. (9 kap 35 § PBL)

Exempel 3

Störning och betydande olägenhet för omgivningen
Fastighetsägaren vill höja den sluttande tomtens nordöstra del med två meter för att få en plan tomt att bygga på. Alla tomter längs samma sida av gatan sluttar 2-3 meter ner från gatan och de andra fastigheterna är därför bebyggda med suterränghus. Markhöjningen kommer att medföra slänter eller stödmurar på som mest två meter mot de tre grannfastigheterna. Den aktuella fastigheten kommer att skilja sig från de andra i området eftersom den inte följer den naturliga topografin. De miljömässiga värden som finns i området, i form av bebyggelse som är anpassad till naturförutsättningarna, skadas om uppfyllnaden godkänns. Markhöjningen bedöms medföra en betydande olägenhet för omgivningen. Sammantaget bedöms åtgärden inte uppfylla de förutsättningar som gäller för att marklov ska kunna ges. (9 kap 35 § PBL)

Parters argument och uppgifter

I många ärenden ska byggnadsnämnden underrätta bland annat kända sakägare och organisationer som berörs av ansökan och ge dem tillfälle att yttra sig. Det är viktigt att myndigheterna i beslutet bemöter parternas argumentation och inte lämnar den obesvarad.

Om en part riktat invändningar mot vissa sakuppgifter bör det framgå av beslutet vilka överväganden som myndigheten har gjort med anledning av de motstridiga uppgifterna. Om myndigheten avstår från att göra det kan parten få uppfattningen att hans eller hennes synpunkter inte har beaktats. (jfr JO-beslut 2014-12-03, dnr 4248-2014)

Exempel 1

Nämndens bedömning av inkomna synpunkter
Fastighetsägaren till "fastighetsbeteckning" har lämnat synpunkter på ansökan. Fastighetsägaren anser att tillbyggnaden innebär en olägenhet för honom i form av insyn i hans sovrum.

Enligt plan- och bygglagens 2 kap 9 § får byggnadsverk inte medföra en betydande olägenhet.

Byggnadsnämnden bedömer att tillbyggnaden visserligen medför viss insyn men det är en följd av att husen ligger tätt i området, och insynen bör därför kunna tålas. Med hänsyn till vad som föreskrivs i detaljplanen är den olägenhet som beskrivits av klaganden inte större än att den får accepteras. Byggnadsnämnden anser därmed att olägenheten inte är av en sådan omfattning att den är betydande i den mening som avses i PBL.

Exempel 2

Nämndens bedömning av inkomna synpunkter
Fastighetsägarna till "fastighetsbeteckning" och "fastighetsbeteckning" har getts möjlighet att lämna synpunkter på ansökan. Synpunkter har inkommit från ägaren till "fastighetsbeteckning" som motsätter sig tillbyggnaden. Fastighetsägaren anser att åtgärden är planstridig eftersom den ska uppföras närmare fastighetsgränsen än 4,5 meter.

Enligt plan- och bygglagen 9 kap 30 § punkt 2 ska en åtgärd överensstämma med den detaljplan som gäller för fastigheten för att en ansökan om bygglov ska kunna beviljas.

Byggnadsnämndens bedömning är att åtgärden är planenlig, eftersom detaljplan K3 gäller för fastigheten och denna är från 2005. I detaljplanen finns ingen bestämmelse om minsta avstånd från fastighetsgräns och det innebär att man får bygga ända fram till gränsen. I planer gjorda före 1987 finns en generell 4,5 metersregel men denna regel gäller alltså inte i detta område.

Beslut tagna i byggnadsnämnden

I lovbeslut som tas i nämnden måste det av protokollet framgå vad som är nämndens egna skäl för beslutet. Det räcker inte att protokollet innehåller eller hänvisar till en motivering som har framförts under ärendets handläggning. Nämndens skäl behöver inte sammanfalla med de skäl som handläggarna har presenterat för nämnden. Om nämnden instämmer i de skäl som anges i förvaltningens yttrande behöver nämnden inte ordagrant upprepa skälen. Nämnden kan då göra en hänvisning till tjänsteutlåtandet men det måste i så fall tydligt framgå att nämnden har gjort en egen bedömning. Detta förutsätter att innehållet i det yttrande som det hänvisas till har tagits in i protokollet eller utgör en bilaga till det. (jfr JO-protokoll 2016-01-27, dnr 5522-2015)

Exempel 1

Nämndens skäl/Skäl för beslut/Motivering
"......"

Exempel 2

Nämndens skäl/Skäl för beslut/Motivering
Byggnadsnämnden instämmer i de skäl som förvaltningen framfört i tjänsteskrivelse bilaga "x".

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen