Byggnadsnämndens hantering av överklagande

Byggnadsnämndens beslut om förhandsbesked och lov överklagas hos länsstyrelsen. Överklagandet ska dock skickas till byggnadsnämnden som avgör om omprövning ska ske och om överklagandet har kommit in i rätt tid. Därefter skickar nämnden överklagandet och handlingarna i ärendet vidare till länsstyrelsen.

När ett överklagande har kommit in till kommunen måste byggnadsnämnden handlägga det på ett visst sätt innan det kan skickas vidare till länsstyrelsen. Som första steg ska nämnden ta ställning till om beslutet ska omprövas. Om beslutet inte ska omprövas görs en rättidsprövning och om överklagandet kommit in i rätt ska det skickas vidare till länsstyrelsen.

Omprövning

Vid ett överklagande kan nämnden uppmärksammas på omständigheter som gör att det kan vara aktuellt med en omprövning av beslutet. Om nämnden inser att ett beslut är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska beslutet ändras. Det är tillräckligt att en tjänsteman läser igenom klagandens skrivelse och det överklagade beslutet. Om det då konstateras att beslutet borde varit annorlunda, måste ärendet granskas ytterligare. (jfr prop. 1985/86:80 sid. 78)

Förvaltningslag (2017:900) 38 §

Genom att byggnadsnämnden själv omprövar beslut som den finner är uppenbart oriktiga istället för att skicka ärendena vidare till överinstansen sparas både tid och resurser för såväl sökande som för nämnden och länsstyrelsen.

Om det överklagade beslutet inte ska ändras behövs inget särskilt beslut för själva omprövningen. (jfr prop. 1985/86:80 sid. 80)

Omprövningsskyldigheten gäller slutliga beslut, beslut under beredningen samt beslut som har vunnit laga kraft, det vill säga som inte längre kan överklagas. Beslutet måste vara expedierat eller på annat sätt ha blivit offentligt. Det krävs inte att någon aktivt begär en omprövning utan nämnden ska självmant beakta denna skyldighet. (jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 347)

Enligt praxis bör inte den beslutande myndigheten ompröva beslut där det finns flera parter med motstridiga intressen. (jfr prop. 1985/86:80, sid. 76)

Om den som fått ett negativt beslut vänder sig till nämnden och uttryckligen begär omprövning, ska nämnden enligt praxis alltid göra en ny prövning och fatta ett nytt beslut. Detta gäller oavsett om det tidigare beslutet ska ändras eller inte. Byggnadsnämnden behöver då inte ta ställning till om beslutet är uppenbart oriktigt enligt kravet i förvaltningslagen. (jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 349)

Omprövning bör ske före rättidsprövningen. (jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 328)

Överklagande eller begäran om omprövning

När en skrivelse kommer in till byggnadsnämnden kan det ibland vara oklart om det rör sig om ett överklagande eller en begäran om omprövning. Faktorer som talar för att klaganden ger in ett överklagande och inte begär omprövning kan vara att skrivelsen:

  • innehåller ordet överklaga,
  • är ställd till länsstyrelsen, eller
  • kommer in inom överklagandetiden.

(jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 355)

Om nämnden är osäker på vad klaganden vill är det lämpligt att kontakta klaganden för att reda ut vad som avses. Om det inte går att nå klaganden inom rimlig tid bör skrivelsen uppfattas som ett överklagande om den innehåller en begäran om ändring av ett beslut. (jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 355)

Tid för omprövning

Bedömning om ett ärende ska omprövas eller inte bör ske snabbt. Om omprövning sker i samband med ett överklagande är det viktigt att omprövningen inte drar ut på tiden vilket kan ge intryck av att själva överklagandet hindras. Om klaganden kommer in med nya uppgifter som innebär omprövning bör beslutsmyndigheten behålla ärendet endast en kort tid för att kontrollera uppgifterna. Hög arbetsbelastning är inte ett skäl för att fördröja handläggningen. (JO-beslut 2005-11-04, dnr 2305-2004)

Muntlig begäran om omprövning

Om någon muntligen begär omprövning, bör nämnden göra en tjänsteanteckning där det framgår vad begäran stöds på. Om nya uppgifter lämnas bör dessa antecknas. Om nämnden finner att nya omständigheter gör att det finns förutsättningar för att ändra beslutet ska ett nytt beslut tas. (jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 355)

Ändring av beslut

Om nämnden inser att ett beslut är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska beslutet ändras. Ändring av ett beslut ska ske om det kan ske snabbt och enkelt. Det innebär att om beslutet är fel, men det krävs ytterligare utredning för att veta hur beslutet ska kunna korrigeras, finns det ingen omprövningsskyldighet. Det är även något som JO betonat. (jfr prop. 2016/18:180 sid 240, JO-beslut 1996-03-15, dnr 800-1995, JO beslut 2006/07:JO1 sid 458 )

Förvaltningslag (2017:900) 38 §

Ytterligare en förutsättning är att ändringen kan göras utan att det blir till nackdel för enskild part. Ett gynnande beslut får inte återkallas även om beslutet är uppenbart fel. Det är inte heller tillåtet att genom ändring skärpa ett betungande beslut. (jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 350)

Förvaltningslag (2017:900) 38 §

Förbud mot ändring

När överklagandehandlingar har överlämnats till länsstyrelsen får beslutet inte ändras av byggnadsnämnden.

Förvaltningslag (2017:900) 39 §

Vad händer med ett överklagande vid omprövning och ändring av beslut

Om nämnden beslutar att ändra sitt tidigare beslut på annat sätt än klaganden begär, förfaller inte överklagandet såvida det inte ska avvisas för att det har kommit in för sent. Överklagandet omfattar då det nya beslutet och klaganden behöver inte överklaga två gånger. I vissa fall kan det nya beslutet helt ha ersatt det äldre. I andra situationer kan båda besluten anses omfattade av överklagandet. Nämnden måste göra rättidsprövning och vidarebefordra överklagandet till länsstyrelsen när det ursprungliga beslutet har ändrats. (jfr prop. 1985/86:80 sid. 45)

Förvaltningslag (2017:900) 46 §

Om nämnden inte ändrar sitt beslut, finns överklagandet kvar och ska handläggas i vanlig ordning. Nämnden behöver i dessa fall inte fatta något särskilt beslut. (jfr prop. 1985/86:80 sid. 80)

Vem hanterar omprövning och ändring av beslut

Det är kommunens delegationsordning som styr vem som ska bedöma om ett ärende ska omprövas och eventuellt ändras. Utgångspunkten är att beslut om omprövning ska ske i samma ordning som det ursprungliga beslutet. Detta innebär dock inte att myndighetens prövning av om det överhuvudtaget finns skäl att ändra beslutet måste göras på samma nivå som det överklagade beslutet. Eftersom handläggningen av överklagandet ska ske skyndsamt är det lämpligt att en tjänsteman tar ställning till om beslutet är uppenbart oriktigt eller inte. Detta gäller även om det överklagade beslutet har fattas av nämnden. (JO-protokoll 2014-06-26, dnr 2235-2014)

Ofta ger ett överklagande inte anledning till omprövning. Bedömning om omprövning ska ske kan därför i de flesta fall avgöras på tjänstemannanivå i kommunen. (jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 354)

Byggnadsnämndens rättidsprövning

När ett överklagande har lämnats in och nämnden konstaterat att beslutet inte ska omprövas ska byggnadsnämnden göra en rättidsprövning. Rättidsprövning innebär att nämnden bedömer om överklagandet har kommit in inom den överklagandetid som gäller för beslutet. Om det kommer in flera överklaganden i samma ärende ska nämnden göra en egen rättidsprövning för varje överklagande. Har överklagandet kommit in i rätt tid ska nämnden skicka vidare överklagandet till länsstyrelsen tillsammans med övriga handlingar i ärendet. Om överklagandet inte har kommit in i rätt tid, ska nämnden besluta att avvisa det.

Förvaltningslag (2017:900) 45,46 §§

Överklagandetid

Vid rättidsprövning behöver byggnadsnämnden veta när klaganden tog del av beslutet. Det innebär att nämnden måste veta vilken grupp klaganden tillhör och när beslutet delgivits och kungjorts. För dem som delgetts beslutet ska överklagandet ha kommit in inom tre veckor från det att de tog del av beslutet. För övriga ska överklagandet ha kommit in inom fyra veckor från den dag beslutet kungjordes i Post- och Inrikes Tidningar.

Förvaltningslag (2017:900) 44 §

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 16 §

Hur ska tiden räknas

Huvudregeln är att den sista dagen som ligger inom tidsgränsen för överklagandet har samma namn som den dag då tiden började räknas. Om överklagandetiden för ett beslut är tre veckor och tiden börjar räknas genom att någon delges beslutet en tisdag ska överklagandet enligt huvudregeln vara inlämnat senast på tisdagen tre veckor senare.

Lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid 1 §

Om den sista dagen för att ge in ett överklagande är en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton förlängs dock tiden till nästa vardag.

Lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid 2 §

Med allmänna helgdagar avses söndagar samt nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul även när de inte infaller på en söndag. Med allmänna helgdagar avses även långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag. Enligt en dom från Regeringsrätten har trettondedagsafton inte ansetts vara en allmän helgdag. (RÅ 2004 not 40)

Lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid 1 §

Om nämnden inte vet vilken dag klaganden fick del av beslutet bör myndigheten i allmänhet utgå från att överklagandet har kommit in i tid. En närmare utredning kan dock behöva göras, om det är troligt att tiden är överskriden. (jfr prop. 1985/86:80 sid. 74)

Nämnden ska enbart pröva tiden

Det är enbart frågan om överklagandet kommit in i rätt tid som byggnadsnämnden ska pröva. Nämnden ska inte ta ställning till om beslutet är överklagbart eller om den klagande har klaganderätt. Att avgöra sådana frågor är uteslutande en uppgift för länsstyrelsen. (jfr prop. 2016/17:180 sid. 267)

Förvaltningslag (2017:900) 45 §

Dokumentera att en rättidsprövning har skett

Om byggnadsnämnden finner att överklagandet har kommit in i rätt tid behövs inte något formellt beslut om detta. Den som gör rättidsprövningen bör dock dokumentera detta, antingen genom en tjänsteanteckning eller i form av ett följebrev till länsstyrelsen. Det är lämpligt att en kopia på detta skickas både till sökanden och till klaganden. Sökanden får på så vis reda på att ärendet är överklagat och klaganden får reda på att överklagandet har skickats vidare till länsstyrelsen.

Exempel 1

Överklagande av byggnadsnämndens beslut "datum" angående bygglov för enbostadshus på "fastighetsbeteckning".

Överklagandet, som kommit in i rätt tid, överlämnas tillsammans med övriga handlingar i ärendet till länsstyrelsen i "x" län.

"namn"
"titel"

Kopia till:
Klagande
Sökanden

Om överklagandet har skickats direkt till länsstyrelsen

Om överklagandet har kommit in till länsstyrelsen istället för till byggnadsnämnden ska länsstyrelsen vidarebefordra överklagandet till nämnden och lämna besked om vilken dag överklagandet inkom. Därefter ska nämnden göra den formella prövningen av om överklagandet kom in i tid.

Förvaltningslag (2017:900) 47 §

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 3 §

Vem kan göra rättidsprövningen

Det är alltid den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet som prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Varken plan- och bygglagen eller förvaltningslagen reglerar vem inom myndigheten som kan göra rättidsprövningen. När det i lag inte finns särskilt föreskrivet vem som ska utföra den här typen av uppgifter hos en myndighet gäller de allmänna beslutsregler som finns i till exempel byggnadsnämndens arbets- eller delegationsordning. Byggnadsnämnden ska ha en beslutad delegationsordning som beskriver vem som beslutar vid rättidsprövning. Delegationen kan vara uppdelad så, att rättidsprövning som leder till avvisningsbeslut ska tas på en högre nivå än prövningar som innebär att ärendet skickas till nästa instans. (jfr JO-protokoll 2016-01-27, dnr 5522-2015)

Avvisning av överklagande

Om ett överklagande kommer in för sent ska nämnden besluta om avvisning och inte skicka överklagandet vidare till länsstyrelsen. Beslut om avvisning ska göras som ett formellt beslut. Den som har klagat ska underrättas om beslutet och få en anvisning om hur detta beslut kan överklagas.

Förvaltningslag (2017:900) 45 §

Överklagandet ska dock inte avvisas om:

  • förseningen beror på att nämnden lämnat felaktiga uppgifter om hur man överklagar, eller
  • överklagandet inom överklagandetiden har kommit in till överinstansen, det vill säga länsstyrelsen.

Förvaltningslag (2017:900) 45 §

Det är den myndighet som har fattat det överklagade beslutet som ska ta ställning till om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om ett överklagande kommit in för sent är det nämndens uppgift att meddela ett formellt avvisningsbeslut med överklagandehänvisning. Om nämnden konstaterat att överklagan kommit in i rätt tid och lämnat över handlingarna till länsstyrelsen så är länsstyrelsen bunden av nämndens bedömning. (HFD 2011–10–21 mål nr 2750-11)

Om nämnden har lämnat över handlingarna utan något ställningstagande om överklagan har kommit in i rätt tid ska länsstyrelsen tolka det som att överklagan har kommit in i rätt tid. (HFD 2011–10–21 mål nr 2750-11)

Om nämnden har konstaterat att överklagandet har kommit in för sent men ändå felaktigt lämnar över handlingarna till länsstyrelsen, istället för att avvisa överklagandet, så har JO uttalat att överinstansen ska pröva ärendet i sak. (JO 1993/94:1)

Exempel 2

Avvisning av överklagande

Beslut
Byggnadsnämnden beslutar att avvisa det inkomna överklagandet med stöd av 45 § förvaltningslagen, eftersom det kom in för sent.

Bakgrund
Bygglov för "åtgärd" beviljades av byggnadsnämnden "datum", "nr" §, "diarienummer".
Beslutet skickades med brev till klaganden "datum".
Beslutet kungjordes i Post- och Inrikes Tidningar "datum".
Överklagandet kom in till byggnadsnämnden "datum".

Motivering
Överklagandetiden är fyra veckor från det att beslutet kungjordes i Post- och Inrikes Tidningar. Överklagandet kom in till byggnadsnämnden "antal" dagar efter överklagandetidens utgång.

Ett överklagande som kommit in för sent ska enligt 45 § förvaltningslagen avvisas.

"namn"
"titel"

Detta beslut kan överklagas hos länsstyrelsen i "x" län, se bilaga.

Överklagande av avvisning

Om byggnadsnämnden beslutar att avvisa ett överklagande får det beslutet överklagas till länsstyrelsen om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt. Bedömer länsstyrelsen att överklagandet har kommit in i rätt tid och att avvisningsbeslutet därmed var felaktigt, ska ärendet prövas i sak av länsstyrelsen. Nämnden ska då skicka överklagandet av lovbeslutet till länsstyrelsen tillsammans med övriga handlingar i ärendet.

Förvaltningslag (2017:900) 41 §

Överlämna ärendet till länsstyrelsen

Om byggnadsnämnden vid rättidsprövningen kommit fram till att överklagandet har kommit in i rätt tid ska nämnden skicka överklagandet tillsammans med handlingarna i ärendet till länsstyrelsen i det län som kommunen tillhör.

Förvaltningslag (2017:900) 46 §

Hur och vilka handlingar

När en överklagandeskrivelse överlämnas ska även samtliga handlingar i akten som tillhör det överklagade beslutet bifogas. Med akten menas fysiska eller digitala mappar som innehåller alla handlingar som förekommit i ärendet och har kommit in till nämnden, skickats ut från nämnden, upprättats av nämnden eller inhämtats av nämnden. Det innebär att alla handlingar som har förekommit i ärendet och lämnats in eller lagts till ärendet av sökande, klagande, nämnden eller någon annan från det att ärendet påbörjades hos nämnden ska skickas med tillsammans med överklagandet. Även handlingar som före nämndens beslut har reviderats eller ändrats och yttranden som avser handlingarna som ändrats ska bifogas. Alla kopior och till exempel Post-it lappar ska rensas bort. Ett utdrag ur diariet som visar alla handlingar underlättar den prövande instansens hantering.

Om akten inte skickas in digitalt, bör kommunen behålla originalhandlingarna och skicka kopior på alla handlingar. Undantaget är själva överklagandet samt eventuell fullmakt för ombud för klagande.

Överklagandehandlingar som ska lämnas till länsstyrelsen:

  • överklagandet,
  • eventuella fullmakter, och
  • beslut om rättidsprövning alternativt tjänsteanteckning eller följebrev där det framgår att rättidsprövning skett.

Exempel på handlingar som tillhör ärendet och som ska lämnas till länsstyrelsen:

  • beslutet som överklagandet gäller,
  • tjänsteyttrande/förslag till beslut från förvaltningen,
  • ansökan inklusive ritningar,
  • handlingar från underrättelse/grannehörande och påföljande kommunicering,
  • yttranden från andra nämnder, myndigheter och övriga remissinstanser,
  • tjänsteanteckningar,
  • foton, kartor och anteckningar från platsbesök,
  • den detaljplan eller de områdesbestämmelser som ärendet prövats mot,
  • förhandsbesked om ett sådant föregått bygglovet,
  • utdrag eller hänvisning till relevant del i översiktsplan,
  • utdrag från riksintressebeskrivning med karta.

Länsstyrelsernas digitala inlämningstjänst

Länsstyrelsen har en digital inlämningstjänst som är till för kommuner så att de kan överlämna överklagade kommunala beslut digitalt på ett enkelt och effektivt sätt.

Tjänsten kan än så länge användas för följande typer av ärenden inom byggnadsnämndens verksamhet:

  • bygglov/rivningslov/marklov
  • förhandsbesked,
  • förelägganden enligt plan- och bygglagen, och
  • byggsanktionsavgift

I ett formulär väljer nämnden vilken länsstyrelse som är mottagare samt vilken kommun ärendet gäller. I formuläret anges även vilken typ av ärende överklagandet gäller. Till överklagandet ska bifogas samtliga dokument som tillhör ärendet såsom överklagandeskrivelsen, nämndens beslut, rättidsprövningen, eventuella kartor, ritningar eller andra bilagor. De elektroniska dokumenten ska ha filformaten PDF, TIF eller JPG.
Länk till inlämningstjänsten finns här

Inom vilken tid ska handlingarna överlämnas

I förvaltningslagen finns inte angivet någon tid inom vilken nämnden ska överlämna handlingarna till länsstyrelsen men det allmänna kravet på skyndsamhet gäller även här. Enligt JO ska myndigheter överlämna ett överklagande till överinstansen utan dröjsmål. Handläggningstiden bör, även med hänsyn till omprövningsskyldigheten, inte överskrida en vecka. (JO-beslut 2016-05-09, dnr 1889-2015)

Förvaltningslag (2017:900) 9 §

Om ett överklagande innehåller yrkanden om inhibition eller interimistiskt förbud är det mycket viktigt att överlämnandet sker omgående eftersom det är den myndighet som ska pröva överklagandet som också prövar frågan om inhibition.

Om nämnden vill bifoga ett eget yttrande över överklagandet får inte det medföra att tiden för överlämnande till länsstyrelsen utsträcks mer än ett par dagar. (JO-beslut 2003-04-23, dnr 2567-2001)

Yttrande från byggnadsnämnden

Ibland kan det vara lämpligt att byggnadsnämnden självmant bifogar ett eget yttrande i samband med att handlingarna överlämnas till länsstyrelsen. Nämnden kan till exempel vilja förtydliga sin beslutsmotivering eller kommentera en ny omständighet som klagande tar upp. Om länsstyrelsen begär ett yttrande från nämnden ska nämnden svara.

Förvaltningslag (2017:900) 8 §

Flera överklaganden i samma ärende

Varje överklagande ska skickas vidare skyndsamhet, även om nämnden kan ha anledning att tro att det kommer in fler överklaganden i ärendet. Varje överklagande ska alltså överlämnas så fort som möjligt efter att det kommit in. Det är inte lämpligt att samla ihop alla överklaganden och överlämna dem gemensamt när överklagandetiden bedöms ha gått ut. Övriga handlingar som tillhör ärendet och som ska lämnas till länsstyrelsen behöver dock enbart skickas med första överklagandet.

Förvaltningslag (2017:900) 46 §

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej