På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Undantag i PBL för tillfälliga vårdbyggnader och vissa tillhörande åtgärder

Granskad: 

Riksdagen har genom beslut om ändring i plan- och bygglagen, PBL, gett regeringen ett bemyndigande att meddela föreskrifter om tidsbegränsade undantag från vissa bestämmelser i PBL med anledning av spridningen av en samhällsfarlig sjukdom. Regeringen har nu beslutat om en förordning med sådana undantag som gäller för tillfälliga vårdbyggnader till följd av sjukdomen covid-19. De nya reglerna gäller för åtgärder som vidtagits från och med den 15 mars 2020.

Förordningen innehåller bland annat regler om:

  • undantag från krav på bygglov, marklov och anmälan för tillfälliga vårdbyggnader och vissa tillhörande åtgärder,
  • undantag från krav på att hänsyn ska tas till vissa allmänna intressen,
  • undantag från vissa utformningskrav och tekniska egenskapskrav samt möjlighet att göra avsteg från och anpassa de utformningskrav och tekniska egenskapskrav som inte undantagits,
  • undantag från kraven på tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader, och
  • undantag från kravet på planenlighet. 

Vad är en tillfällig vårdbyggnad?

En tillfällig vårdbyggnad är en byggnad som på grund av coronaviruset behövs för hälso- och sjukvård under en begränsad tid. Det kan exempelvis vara ett fältsjukhus eller ett bårhus. Det kan även vara en byggnad som används som patientmottagning, vårdsal, personal­utrymme eller lager.

3 §
  Med tillfällig vårdbyggnad avses i denna förordning en byggnad som till följd av sjukdomen covid-19 under en begränsad tid behövs för hälso- och sjukvård, exempelvis ett fältsjukhus eller ett bårhus eller en byggnad som används som patientmottagning, vårdsal, personalutrymme eller lager.

Vad är en byggnad?

I PBL definieras vad som menas med byggnad. I definitionen finns ett antal förutsättningar som samtliga ska uppfyllas för att en konstruktion ska vara en byggnad. De förutsättningar som ska vara uppfyllda är följande.

  • Det ska vara en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar.
  • Konstruktionen ska vara varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller vara varaktigt placerad på en viss plats i vatten.
  • Konstruktionen ska vara avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

En vanlig och i detta sammanhang viktig fråga är om tält är att betrakta som byggnad. Boverket bedömer att de allra flesta tält och andra anordningar som uppförs med anledning av coronaviruset kommer att ha en varaktig konstruktion, bestå av tak och väggar och konstrueras så att människor kan uppehålla sig i dem. Avgörande för om dessa tält och andra anordningar ska betraktas som byggnader kommer därför i de allra flesta fall vara om de också har en varaktig placering. Enligt rättspraxis bör bedömningen av om det är fråga om en varaktig placering utgå från avsikten med tältet eller anordningen och hur länge de är planerade/tänkta att stå på platsen.

Det är för närvarande oklart under hur lång tid det kommer att finnas ett behov av tält och andra anordningar för vård med anledning av coronaviruset. Mot bakgrund av den rättspraxis som finns bedömer Boverket dock att mindre tält, paviljonger eller motsvarande enkelt flyttbara konstruktioner för enkla vårdändamål som uppförs med anledning av coronaviruset och som står uppställda under 2-3 månader inte är att betrakta som byggnader. De kräver därför inte bygglov enligt huvudregeln i PBL och omfattas därmed inte av undantagen i den nya förordningen.

Mer omfattande och avancerade konstruktioner, som exempelvis tält med hela vårdavdelningar eller fältsjukhus, uppförs sannolikt inte för så korta perioder som några månader och har även ett annat syfte än mindre och enklare anordningar. De bör därför normalt sett betraktas som byggnader och kräver därmed bygglov enligt huvudregeln i PBL. För att de ska få uppföras utan bygglov måste de alltså uppfylla de förutsättningar för undantag som gäller för tillfälliga vårdbyggnader i den nya förordningen.

Byggnaden behövs för hälso- och sjukvård på grund av coronaviruset

För att en byggnad ska vara en tillfällig vårdbyggnad ska den behövas för hälso- och sjukvård på grund av coronaviruset. Det finns ingen definition av hälso- och sjukvård i plan- och bygglagstiftningen men vägledning kan hämtas från definitionen i hälso- och sjukvårdslagen, HSL. (jfr prop. 2019/20:152 sid. 27).

Med hälso- och sjukvård avses enligt HSL

  • åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador
  • sjuktransporter, och
  • omhändertagande av avlidna. 

1 §
  Med hälso- och sjukvård avses i denna lag
   1. åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador,
   2. sjuktransporter, och
   3. omhändertagande av avlidna.

Lagen omfattar inte tandvård enligt tandvårdslagen
(1985:125).

Exempel på byggnader som kan vara aktuella för att tillgodose hälso- och sjukvårdens behov är:

  • byggnader som används som patientmottagning, vårdsal, personal­utrymme eller lager,
  • fältsjukhus i form av tält, containrar, baracker eller liknande,
  • fältsjukhus som inrättas i befintliga byggnader som normalt används för något annat ändamål
  • temporära byggnader eller tält i anslutning till befintliga vårdinrättningar som används som vårdsalar, för bedömning av patienter eller provtagning av smitta, och
  • bårhus, till exempel i form av kylcontainrar eller i befintliga kyllager och ishallar.

 (jfr prop. 2019/20:152 sid. 18)

3 §
  Med tillfällig vårdbyggnad avses i denna förordning en byggnad som till följd av sjukdomen covid-19 under en begränsad tid behövs för hälso- och sjukvård, exempelvis ett fältsjukhus eller ett bårhus eller en byggnad som används som patientmottagning, vårdsal, personalutrymme eller lager.

Kravet att byggnaden ska behövas för hälso- och sjukvården på grund av coronaviruset innebär enbart att behovet av byggnaden ska bero på coronaviruset. Det innebär att tillfälliga vårdbyggnader även kan användas för ordinarie hälso- och sjukvård. Det kan till exempel vara fallet om den ordinarie verksamheten behöver ske i en tillfällig byggnad för att möjliggöra att de ordinarie lokalerna används för att vårda patienter som är smittade av coronaviruset.

Behövs under begränsad tid

För att en byggnad ska vara en tillfällig vårdbyggnad ska behovet av byggnaden endast finnas under en begränsad tid. Det innebär att syftet med byggnaden är att den ska tas bort i ett senare skede. Om det finns ett permanent behov av byggnaden, så är det alltså inte en tillfällig vårdbyggnad, även om behovet finns på grund av coronaviruset.

Vilka åtgärder är undantagna från krav på lov?

Med anledning av coronaviruset har tillfälliga vårdbyggnader och en del tillhörande åtgärder undantagits från krav på bygglov och marklov enligt den nya förordningen. För att de ska vara undantagna från krav på bygglov och marklov måste dock vissa förutsättningar vara uppfyllda. Nedan beskrivs först vilka åtgärder det är fråga om och därefter vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att undantag från krav på bygglov och marklov ska gälla.

Vilka åtgärder kräver inte bygglov?

Följande åtgärder är undantagna från krav på bygglov:

  • uppföra eller flytta en tillfällig vårdbyggnad,
  • bygga till eller på annat sätt ändra en tillfällig vårdbyggnad,
  • helt eller delvis ta i anspråk eller inreda en byggnad som tillfällig vårdbyggnad,
  • anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra upplag, materialgårdar, murar, plank, parkeringsplatser och transformatorstationer som behövs för att bedriva hälso- och sjukvård i en tillfällig vårdbyggnad, och
  • sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar och ljusanordningar på eller i anslutning till en tillfällig vårdbyggnad.

4 §
  Trots 9 kap. 2 § första stycket plan- och bygglagen
(2010:900) krävs det inte bygglov för att uppföra, flytta, bygga till eller på annat sätt ändra en tillfällig vårdbyggnad. Det krävs inte heller bygglov för att helt eller delvis ta i anspråk eller inreda en byggnad som tillfällig vårdbyggnad.

Trots 6 kap. 1 § 2, 7, 8 och 10 plan- och byggförordningen
(2011:338) krävs det inte bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra sådana upplag, materialgårdar, murar, plank, parkeringsplatser och transformatorstationer som behövs för att bedriva hälso- och sjukvård i en tillfällig vårdbyggnad.

Trots 6 kap. 3, 3 a och 4 a §§ plan- och byggförordningen krävs det inte heller bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar och ljusanordningar på eller i anslutning till en tillfällig vårdbyggnad.

Vilka åtgärder kräver inte marklov?

Följande åtgärder kräver inte marklov om de behöver vidtas i samband med att en tillfällig vårdbyggnad uppförs, flyttas, byggs till eller på annat sätt ändras.

  • schaktning,
  • fyllning, och
  • markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet.

5 §
  Trots 9 kap. 11-13 §§ plan- och bygglagen (2010:900) krävs det inte marklov för schaktning, fyllning och markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet, om åtgärden behöver vidtas i samband med att en tillfällig vårdbyggnad uppförs, flyttas, byggs till eller på annat sätt ändras.

Vilka ytterligare förutsättningar måste uppfyllas för att undantag från krav på lov ska gälla?

För att åtgärder som avser tillfälliga vårdbyggnader eller tillhörande åtgärder ska vara undantagna från krav på bygglov och marklov enligt den nya förordningen måste följande förutsättningar vara uppfyllda:

  • en region eller Socialstyrelsen är byggherre,
  • åtgärden vidtas på mark som sedan tidigare är exploaterad och ligger inom eller i anslutning till bebyggelse,
  • åtgärden inte vidtas närmare än 8,0 meter från en fastighetsgräns eller 4,5 meter från en körbana som hör till en sådan väg, gata, torg eller annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon där högsta tillåtna hastighet är mer än 20 kilometer i timmen,
  • åtgärden inte vidtas närmare än 30,0 meter från mitten av ett järnvägsspår,
  • åtgärden påbörjas senast den 1 december 2020,
  • platsen där åtgärden har vidtagits återställs eller byggnadens användning återgår till den ursprungliga senast den 1 april 2021, och
  • om åtgärden ska vidtas inom eller i anslutning till ett område som är av riksintresse för totalförsvaret, ska det finnas ett skriftlig medgivande från den myndighet som har beslutat om riksintresseanspråket. 

6 §
   /Upphör att gälla U:2020-12-01/
Undantagen från kraven på bygglov och marklov i 4 och 5 §§ gäller endast om
   1. en region eller Socialstyrelsen är byggherre,
   2. åtgärden vidtas på sedan tidigare exploaterad mark som ligger inom eller i anslutning till bebyggelse,
   3. åtgärden inte vidtas närmare än
      a) 8,0 meter från en fastighetsgräns eller 4,5 meter från en körbana som hör till en sådan väg, gata, torg eller annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon där högsta tillåtna hastighet är mer än 20 kilometer i timmen, och
      b) 30,0 meter från mitten av ett järnvägsspår,
   4. åtgärden påbörjas senast den 1 december 2020, och
   5. platsen där åtgärden har vidtagits återställs eller byggnadens användning återgår till den ursprungliga senast den
1 april 2021.

Om ägarna till angränsande fastigheter, väghållaren eller huvudmannen respektive järnvägens infrastrukturförvaltare medger det, får en åtgärd enligt 4 och 5 §§ vidtas närmare en fastighetsgräns, en körbana eller ett järnvägsspår än vad som anges i första stycket 3. Förordning (2020:588).

6 §
   /Träder i kraft I:2020-12-01/
Undantagen från kraven på bygglov och marklov i 4 och 5 §§ gäller endast om
   1. en region eller Socialstyrelsen är byggherre,
   2. åtgärden vidtas på sedan tidigare exploaterad mark som ligger inom eller i anslutning till bebyggelse,
   3. åtgärden inte vidtas närmare än
      a) 8,0 meter från en fastighetsgräns eller 4,5 meter från en körbana som hör till en sådan väg, gata, torg eller annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon där högsta tillåtna hastighet är mer än 20 kilometer i timmen, och
      b) 30,0 meter från mitten av ett järnvägsspår,
   4. åtgärden påbörjas senast den 1 juli 2021, och
   5. platsen där åtgärden har vidtagits återställs eller byggnadens användning återgår till den ursprungliga senast vid utgången av 2021.

Om ägarna till angränsande fastigheter, väghållaren eller huvudmannen respektive järnvägens infrastrukturförvaltare medger det, får en åtgärd enligt 4 och 5 §§ vidtas närmare en fastighetsgräns, en körbana eller ett järnvägsspår än vad som anges i första stycket 3. Förordning (2020:867).

7 §
  Om en åtgärd som inte kräver lov enligt denna förordning ska vidtas inom eller i anslutning till ett område som är av riksintresse för totalförsvaret enligt 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken, krävs ett skriftligt medgivande från den myndighet som har beslutat om riksintresseanspråket enligt 2 § andra stycket 12 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden.

En region eller Socialstyrelsen är byggherre

För att åtgärder som avser tillfälliga vårdbyggnader eller tillhörande åtgärder ska vara undantagna från krav på bygglov och marklov enligt den nya förordningen ska en region eller Socialstyrelsen vara byggherre. Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Det innebär att en region eller Socialstyrelsen ska vara den som för egen räkning utför eller låter utföra åtgärderna för att de ska vara undantagen från krav på bygglov och marklov.

6 §
   /Upphör att gälla U:2020-12-01/
Undantagen från kraven på bygglov och marklov i 4 och 5 §§ gäller endast om
   1. en region eller Socialstyrelsen är byggherre,
   2. åtgärden vidtas på sedan tidigare exploaterad mark som ligger inom eller i anslutning till bebyggelse,
   3. åtgärden inte vidtas närmare än
      a) 8,0 meter från en fastighetsgräns eller 4,5 meter från en körbana som hör till en sådan väg, gata, torg eller annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon där högsta tillåtna hastighet är mer än 20 kilometer i timmen, och
      b) 30,0 meter från mitten av ett järnvägsspår,
   4. åtgärden påbörjas senast den 1 december 2020, och
   5. platsen där åtgärden har vidtagits återställs eller byggnadens användning återgår till den ursprungliga senast den
1 april 2021.

Om ägarna till angränsande fastigheter, väghållaren eller huvudmannen respektive järnvägens infrastrukturförvaltare medger det, får en åtgärd enligt 4 och 5 §§ vidtas närmare en fastighetsgräns, en körbana eller ett järnvägsspår än vad som anges i första stycket 3. Förordning (2020:588).

6 §
   /Träder i kraft I:2020-12-01/
Undantagen från kraven på bygglov och marklov i 4 och 5 §§ gäller endast om
   1. en region eller Socialstyrelsen är byggherre,
   2. åtgärden vidtas på sedan tidigare exploaterad mark som ligger inom eller i anslutning till bebyggelse,
   3. åtgärden inte vidtas närmare än
      a) 8,0 meter från en fastighetsgräns eller 4,5 meter från en körbana som hör till en sådan väg, gata, torg eller annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon där högsta tillåtna hastighet är mer än 20 kilometer i timmen, och
      b) 30,0 meter från mitten av ett järnvägsspår,
   4. åtgärden påbörjas senast den 1 juli 2021, och
   5. platsen där åtgärden har vidtagits återställs eller byggnadens användning återgår till den ursprungliga senast vid utgången av 2021.

Om ägarna till angränsande fastigheter, väghållaren eller huvudmannen respektive järnvägens infrastrukturförvaltare medger det, får en åtgärd enligt 4 och 5 §§ vidtas närmare en fastighetsgräns, en körbana eller ett järnvägsspår än vad som anges i första stycket 3. Förordning (2020:867).

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Exploaterad mark som ligger inom eller i anslutning till bebyggelse

För att åtgärder som avser tillfälliga vårdbyggnader eller tillhörande åtgärder ska vara undantagna från krav på bygglov och marklov enligt den nya förordningen måste de vidtas på mark som sedan tidigare är exploaterad och ligger inom eller i anslutning till bebyggelse.

6 §
   /Upphör att gälla U:2020-12-01/
Undantagen från kraven på bygglov och marklov i 4 och 5 §§ gäller endast om
   1. en region eller Socialstyrelsen är byggherre,
   2. åtgärden vidtas på sedan tidigare exploaterad mark som ligger inom eller i anslutning till bebyggelse,
   3. åtgärden inte vidtas närmare än
      a) 8,0 meter från en fastighetsgräns eller 4,5 meter från en körbana som hör till en sådan väg, gata, torg eller annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon där högsta tillåtna hastighet är mer än 20 kilometer i timmen, och
      b) 30,0 meter från mitten av ett järnvägsspår,
   4. åtgärden påbörjas senast den 1 december 2020, och
   5. platsen där åtgärden har vidtagits återställs eller byggnadens användning återgår till den ursprungliga senast den
1 april 2021.

Om ägarna till angränsande fastigheter, väghållaren eller huvudmannen respektive järnvägens infrastrukturförvaltare medger det, får en åtgärd enligt 4 och 5 §§ vidtas närmare en fastighetsgräns, en körbana eller ett järnvägsspår än vad som anges i första stycket 3. Förordning (2020:588).

6 §
   /Träder i kraft I:2020-12-01/
Undantagen från kraven på bygglov och marklov i 4 och 5 §§ gäller endast om
   1. en region eller Socialstyrelsen är byggherre,
   2. åtgärden vidtas på sedan tidigare exploaterad mark som ligger inom eller i anslutning till bebyggelse,
   3. åtgärden inte vidtas närmare än
      a) 8,0 meter från en fastighetsgräns eller 4,5 meter från en körbana som hör till en sådan väg, gata, torg eller annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon där högsta tillåtna hastighet är mer än 20 kilometer i timmen, och
      b) 30,0 meter från mitten av ett järnvägsspår,
   4. åtgärden påbörjas senast den 1 juli 2021, och
   5. platsen där åtgärden har vidtagits återställs eller byggnadens användning återgår till den ursprungliga senast vid utgången av 2021.

Om ägarna till angränsande fastigheter, väghållaren eller huvudmannen respektive järnvägens infrastrukturförvaltare medger det, får en åtgärd enligt 4 och 5 §§ vidtas närmare en fastighetsgräns, en körbana eller ett järnvägsspår än vad som anges i första stycket 3. Förordning (2020:867).

Bebyggelse är enligt PBL en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader. Begreppet exploaterad mark är däremot inte definierat i PBL.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Att åtgärden endast får vidtas på mark som sedan tidigare är exploaterad och ligger inom eller i anslutning till bebyggelse innebär att tillfälliga vårdbyggnader inte bör kunna placeras på exempelvis skogs- och jordbruksmark. Det gäller även om skogs- eller jordbruksmarken ligger i anslutning till bebyggelse. 

Avstånd från fastighetsgräns eller körbana

För att åtgärder som avser tillfälliga vårdbyggnader eller tillhörande åtgärder ska vara undantagna från krav på bygglov och marklov enligt den nya förordningen måste de vidtas minst 8,0 meter från en fastighetsgräns eller 4,5 meter från en körbana som hör till en sådan väg, gata, torg eller annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon där högsta tillåtna hastighet är mer än 20 kilometer i timmen. Om ägarna till angränsande fastigheter, väghållaren eller huvudmannen medger det, får åtgärden vidtas närmare fastighetsgränsen eller körbanan än 8,0 respektive 4,5 meter.

6 §
   /Upphör att gälla U:2020-12-01/
Undantagen från kraven på bygglov och marklov i 4 och 5 §§ gäller endast om
   1. en region eller Socialstyrelsen är byggherre,
   2. åtgärden vidtas på sedan tidigare exploaterad mark som ligger inom eller i anslutning till bebyggelse,
   3. åtgärden inte vidtas närmare än
      a) 8,0 meter från en fastighetsgräns eller 4,5 meter från en körbana som hör till en sådan väg, gata, torg eller annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon där högsta tillåtna hastighet är mer än 20 kilometer i timmen, och
      b) 30,0 meter från mitten av ett järnvägsspår,
   4. åtgärden påbörjas senast den 1 december 2020, och
   5. platsen där åtgärden har vidtagits återställs eller byggnadens användning återgår till den ursprungliga senast den
1 april 2021.

Om ägarna till angränsande fastigheter, väghållaren eller huvudmannen respektive järnvägens infrastrukturförvaltare medger det, får en åtgärd enligt 4 och 5 §§ vidtas närmare en fastighetsgräns, en körbana eller ett järnvägsspår än vad som anges i första stycket 3. Förordning (2020:588).

6 §
   /Träder i kraft I:2020-12-01/
Undantagen från kraven på bygglov och marklov i 4 och 5 §§ gäller endast om
   1. en region eller Socialstyrelsen är byggherre,
   2. åtgärden vidtas på sedan tidigare exploaterad mark som ligger inom eller i anslutning till bebyggelse,
   3. åtgärden inte vidtas närmare än
      a) 8,0 meter från en fastighetsgräns eller 4,5 meter från en körbana som hör till en sådan väg, gata, torg eller annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon där högsta tillåtna hastighet är mer än 20 kilometer i timmen, och
      b) 30,0 meter från mitten av ett järnvägsspår,
   4. åtgärden påbörjas senast den 1 juli 2021, och
   5. platsen där åtgärden har vidtagits återställs eller byggnadens användning återgår till den ursprungliga senast vid utgången av 2021.

Om ägarna till angränsande fastigheter, väghållaren eller huvudmannen respektive järnvägens infrastrukturförvaltare medger det, får en åtgärd enligt 4 och 5 §§ vidtas närmare en fastighetsgräns, en körbana eller ett järnvägsspår än vad som anges i första stycket 3. Förordning (2020:867).

Avstånd från mitten av ett järnvägsspår

För att åtgärder som avser tillfälliga vårdbyggnader eller tillhörande åtgärder ska vara undantagna från krav på bygglov och marklov enligt den nya förordningen måste de vidtas minst 30,0 meter från mitten av ett järnvägsspår. Om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det, får åtgärden vidtas närmare järnvägsspårets mitt än 30 meter. Med infrastrukturförvaltare avses den som förvaltar järnvägsinfrastruktur och driver anläggningar som hör till infrastrukturen.

6 §
   /Upphör att gälla U:2020-12-01/
Undantagen från kraven på bygglov och marklov i 4 och 5 §§ gäller endast om
   1. en region eller Socialstyrelsen är byggherre,
   2. åtgärden vidtas på sedan tidigare exploaterad mark som ligger inom eller i anslutning till bebyggelse,
   3. åtgärden inte vidtas närmare än
      a) 8,0 meter från en fastighetsgräns eller 4,5 meter från en körbana som hör till en sådan väg, gata, torg eller annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon där högsta tillåtna hastighet är mer än 20 kilometer i timmen, och
      b) 30,0 meter från mitten av ett järnvägsspår,
   4. åtgärden påbörjas senast den 1 december 2020, och
   5. platsen där åtgärden har vidtagits återställs eller byggnadens användning återgår till den ursprungliga senast den
1 april 2021.

Om ägarna till angränsande fastigheter, väghållaren eller huvudmannen respektive järnvägens infrastrukturförvaltare medger det, får en åtgärd enligt 4 och 5 §§ vidtas närmare en fastighetsgräns, en körbana eller ett järnvägsspår än vad som anges i första stycket 3. Förordning (2020:588).

6 §
   /Träder i kraft I:2020-12-01/
Undantagen från kraven på bygglov och marklov i 4 och 5 §§ gäller endast om
   1. en region eller Socialstyrelsen är byggherre,
   2. åtgärden vidtas på sedan tidigare exploaterad mark som ligger inom eller i anslutning till bebyggelse,
   3. åtgärden inte vidtas närmare än
      a) 8,0 meter från en fastighetsgräns eller 4,5 meter från en körbana som hör till en sådan väg, gata, torg eller annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon där högsta tillåtna hastighet är mer än 20 kilometer i timmen, och
      b) 30,0 meter från mitten av ett järnvägsspår,
   4. åtgärden påbörjas senast den 1 juli 2021, och
   5. platsen där åtgärden har vidtagits återställs eller byggnadens användning återgår till den ursprungliga senast vid utgången av 2021.

Om ägarna till angränsande fastigheter, väghållaren eller huvudmannen respektive järnvägens infrastrukturförvaltare medger det, får en åtgärd enligt 4 och 5 §§ vidtas närmare en fastighetsgräns, en körbana eller ett järnvägsspår än vad som anges i första stycket 3. Förordning (2020:867).

I Sverige finns det cirka 350 olika infrastrukturförvaltare. För att ta reda på vem som är infrastrukturförvaltare för ett visst spåravsnitt så finns en nationell järnvägsdatabas, NJDB, hos Trafikverket. I den finns en geografisk beskrivning över alla nu använda spår. I ”Relaterad information” finns en länk till databasen NJDB.

Påbörjas senast den 1 december 2020

För att åtgärder som avser tillfälliga vårdbyggnader eller tillhörande åtgärder ska vara undantagna från krav på bygglov och marklov enligt den nya förordningen måste de påbörjas senast den 1 december 2020.  

6 §
   /Upphör att gälla U:2020-12-01/
Undantagen från kraven på bygglov och marklov i 4 och 5 §§ gäller endast om
   1. en region eller Socialstyrelsen är byggherre,
   2. åtgärden vidtas på sedan tidigare exploaterad mark som ligger inom eller i anslutning till bebyggelse,
   3. åtgärden inte vidtas närmare än
      a) 8,0 meter från en fastighetsgräns eller 4,5 meter från en körbana som hör till en sådan väg, gata, torg eller annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon där högsta tillåtna hastighet är mer än 20 kilometer i timmen, och
      b) 30,0 meter från mitten av ett järnvägsspår,
   4. åtgärden påbörjas senast den 1 december 2020, och
   5. platsen där åtgärden har vidtagits återställs eller byggnadens användning återgår till den ursprungliga senast den
1 april 2021.

Om ägarna till angränsande fastigheter, väghållaren eller huvudmannen respektive järnvägens infrastrukturförvaltare medger det, får en åtgärd enligt 4 och 5 §§ vidtas närmare en fastighetsgräns, en körbana eller ett järnvägsspår än vad som anges i första stycket 3. Förordning (2020:588).

6 §
   /Träder i kraft I:2020-12-01/
Undantagen från kraven på bygglov och marklov i 4 och 5 §§ gäller endast om
   1. en region eller Socialstyrelsen är byggherre,
   2. åtgärden vidtas på sedan tidigare exploaterad mark som ligger inom eller i anslutning till bebyggelse,
   3. åtgärden inte vidtas närmare än
      a) 8,0 meter från en fastighetsgräns eller 4,5 meter från en körbana som hör till en sådan väg, gata, torg eller annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon där högsta tillåtna hastighet är mer än 20 kilometer i timmen, och
      b) 30,0 meter från mitten av ett järnvägsspår,
   4. åtgärden påbörjas senast den 1 juli 2021, och
   5. platsen där åtgärden har vidtagits återställs eller byggnadens användning återgår till den ursprungliga senast vid utgången av 2021.

Om ägarna till angränsande fastigheter, väghållaren eller huvudmannen respektive järnvägens infrastrukturförvaltare medger det, får en åtgärd enligt 4 och 5 §§ vidtas närmare en fastighetsgräns, en körbana eller ett järnvägsspår än vad som anges i första stycket 3. Förordning (2020:867).

Vad som menas med påbörjas är inte definierat i plan- och bygglagstiftningen. Av domar från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, framgår dock att en åtgärd ska anses påbörjad när de egentliga byggnadsarbetena har kommit igång. För att avgöra när en åtgärd påbörjats måste det fastslås vilka av de utförda arbetsmomenten som ingår i aktuell åtgärd och vilket av dessa moment som medför att det egentligen byggnadsarbetet har kommit igång. En viktig utgångspunkt för bedömningen är i vilket sammanhang och med vilket syfte arbetsmomentet har utförts. Ett arbetsmoment som är en del av och en förutsättning för genomförandet av en viss åtgärd ska anses ingå i åtgärden. (MÖD 2016-03-21 mål nr P 9722-15/2016:12 och MÖD 2020-01-17 mål nr P  8944-18)  

Platsen återställs eller byggnadens användning återgår till den ursprungliga senast den 1 april 2021

För att åtgärder som avser en tillfällig vårdbyggnad eller tillhörande åtgärder ska vara undantagna från krav på bygglov och marklov enligt den nya förordningen måste platsen där åtgärden har vidtagits återställas eller byggnadens användning återgå till den ursprungliga senast den 1 april 2021. Det innebär att om platsen inte återställts eller byggnaden inte återgått till sin ursprungliga användning den 1 april 2021, blir åtgärden olovlig.

6 §
   /Upphör att gälla U:2020-12-01/
Undantagen från kraven på bygglov och marklov i 4 och 5 §§ gäller endast om
   1. en region eller Socialstyrelsen är byggherre,
   2. åtgärden vidtas på sedan tidigare exploaterad mark som ligger inom eller i anslutning till bebyggelse,
   3. åtgärden inte vidtas närmare än
      a) 8,0 meter från en fastighetsgräns eller 4,5 meter från en körbana som hör till en sådan väg, gata, torg eller annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon där högsta tillåtna hastighet är mer än 20 kilometer i timmen, och
      b) 30,0 meter från mitten av ett järnvägsspår,
   4. åtgärden påbörjas senast den 1 december 2020, och
   5. platsen där åtgärden har vidtagits återställs eller byggnadens användning återgår till den ursprungliga senast den
1 april 2021.

Om ägarna till angränsande fastigheter, väghållaren eller huvudmannen respektive järnvägens infrastrukturförvaltare medger det, får en åtgärd enligt 4 och 5 §§ vidtas närmare en fastighetsgräns, en körbana eller ett järnvägsspår än vad som anges i första stycket 3. Förordning (2020:588).

6 §
   /Träder i kraft I:2020-12-01/
Undantagen från kraven på bygglov och marklov i 4 och 5 §§ gäller endast om
   1. en region eller Socialstyrelsen är byggherre,
   2. åtgärden vidtas på sedan tidigare exploaterad mark som ligger inom eller i anslutning till bebyggelse,
   3. åtgärden inte vidtas närmare än
      a) 8,0 meter från en fastighetsgräns eller 4,5 meter från en körbana som hör till en sådan väg, gata, torg eller annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon där högsta tillåtna hastighet är mer än 20 kilometer i timmen, och
      b) 30,0 meter från mitten av ett järnvägsspår,
   4. åtgärden påbörjas senast den 1 juli 2021, och
   5. platsen där åtgärden har vidtagits återställs eller byggnadens användning återgår till den ursprungliga senast vid utgången av 2021.

Om ägarna till angränsande fastigheter, väghållaren eller huvudmannen respektive järnvägens infrastrukturförvaltare medger det, får en åtgärd enligt 4 och 5 §§ vidtas närmare en fastighetsgräns, en körbana eller ett järnvägsspår än vad som anges i första stycket 3. Förordning (2020:867).

Medgivande inom riksintressen för totalförsvaret

Om en åtgärd som avser en tillfällig vårdbyggnad eller tillhörande åtgärd ska vidtas inom eller i anslutning till ett område som är av riksintresse för totalförsvaret, krävs ett skriftligt medgivande från den myndighet som har beslutat om riksintresseanspråket för att åtgärden ska vara undantagen från krav på bygglov och marklov enligt den nya förordningen.

7 §
  Om en åtgärd som inte kräver lov enligt denna förordning ska vidtas inom eller i anslutning till ett område som är av riksintresse för totalförsvaret enligt 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken, krävs ett skriftligt medgivande från den myndighet som har beslutat om riksintresseanspråket enligt 2 § andra stycket 12 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden.

Det är Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som beslutar om riksintressen för totalförsvaret. Vilken av dessa myndigheter som ska lämna skriftligt medgivande, beror på vem av dem som beslutat om det aktuella riksintresseanspråket.

2 §
  Myndigheterna ska, enligt den fördelning som anges i denna paragraf, efter samråd med Boverket samt de länsstyrelser och andra myndigheter som anges i andra stycket och som är berörda, lämna uppgifter i skriftlig form till länsstyrelserna om områden som myndigheterna bedömer vara av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken. För ett område som omfattas av en beslutad havsplan enligt 4 kap. 10 §
miljöbalken ska uppgifterna också lämnas till Havs- och vattenmyndigheten.

Uppgifterna ska i fråga om områden
   1. av riksintresse för rennäringen (3 kap. 5 §) lämnas av Sametinget,
   2. av riksintresse för yrkesfisket (3 kap. 5 §) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten,
   3. av riksintresse för naturvården och friluftslivet (3 kap.
6 §) lämnas av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten inom sina ansvarsområden,
   4. av riksintresse för kulturmiljövården (3 kap. 6 §) lämnas av Riksantikvarieämbetet,
   5. som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse (3 kap. 7 §) lämnas av Sveriges geologiska undersökning,
   6. av riksintresse för anläggningar för industriell produktion (3 kap. 8 §) lämnas av Tillväxtverket,
   7. av riksintresse för anläggningar för energiproduktion och energidistribution (3 kap. 8 §) lämnas av Statens energimyndighet,
   8. av riksintresse för anläggningar för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall (3 kap. 8 §) lämnas av Strålsäkerhetsmyndigheten,
   9. av riksintresse för anläggningar för kommunikationer (3 kap. 8 §) lämnas av Trafikverket och Post- och telestyrelsen inom sina verksamhetsområden,
   10. av riksintresse för anläggningar för avfallshantering (3 kap. 8 §) lämnas av Naturvårdsverket,
   11. av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning (3 kap. 8 §) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten, och
   12. av riksintresse för totalförsvarets anläggningar (3 kap.
9 §) lämnas av Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inom sina ansvarsområden.
Förordning (2015:401).

I ”Relaterad information” finns en länk till Boverkets webkarta som visar vilka områden som är av riksintresse för totalförsvaret.

Undantag från krav på anmälan

För åtgärder som inte kräver lov krävs det i vissa fall att byggherren gör en anmälan till byggnadsnämnden. I fråga om tillfälliga vårdbyggnader som har kommit till stånd med stöd av förordningen om undantag från plan- och byggregler för tillfälliga vårdbyggnader till följd av sjukdomen covid-19 krävs det aldrig någon anmälan.

5 §
  För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
   1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
   2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov,
   3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
   4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
   5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
   6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
   7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
   8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk,
   9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
   12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
   13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller
   14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.

Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708).

9 §
  I fråga om en tillfällig vårdbyggnad som har tillkommit med stöd av denna förordning krävs det inte någon anmälan enligt 6 kap. 5 § plan- och byggförordningen (2011:338).

Det innebär till exempel att om det inte krävs bygglov för att en byggnad helt eller delvis tas i anspråk eller inreds som tillfällig vårdbyggnad enligt denna förordning, så krävs det inte heller någon anmälan för att vidta ändringsåtgärder som innebär att byggnadens planlösning påverkas avsevärt. Detsamma gäller om en sådan ändring till exempel skulle innebära att brandskyddet i byggnaden påverkas väsentligt.

Det krävs inte heller anmälan för att ändra en tillfällig vårdbyggnad som har uppförts av undantag från krav på bygglov enligt den nya förordningen även om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt.

Skyldighet att underrätta byggnadsnämnden

En byggherre som ska vidta en åtgärd avseende en tillfällig vårdbyggnad eller tillhörande åtgärder som är undantagna från krav på lov eller anmälan enligt den nya förordningen, ska så snart som möjligt underrätta byggnadsnämnden om detta.

Underrättelsen ska innehålla

  • beteckningen på den fastighet som berörs av åtgärden,
  • en översiktlig beskrivning av vilken åtgärd som ska vidtas, och
  • kontaktuppgifter till byggherren. 

15 §
  En byggherre som avser att vidta en åtgärd som inte kräver lov eller anmälan enligt denna förordning ska så snart som möjligt underrätta byggnadsnämnden om detta. Underrättelsen ska innehålla
   1. beteckningen på den fastighet som berörs av åtgärden,
   2. en översiktlig beskrivning av vilken åtgärd som ska vidtas, och
   3. kontaktuppgifter till byggherren.

Syftet med underrättelsen är att byggnadsnämnden ska få kännedom att åtgärden har vidtagits eller kommer att vidtas. Det är dock ingen förutsättning för att åtgärden ska få vidtas utan lov eller anmälan. Nämnden ska inte heller göra någon prövning av åtgärden och behöver inte godkänna åtgärden.

Det finns inga krav på hur underrättelsen ska göras. Det innebär att underrättelsen kan ske antingen skriftligt eller muntligt. Den kan alltså exempelvis ske via telefon, e-post eller brev.

Underrättelsen ska ske så snart som möjligt. Det innebär att det inte finns några krav på att underrättelsen måste ske innan åtgärderna påbörjas, utan underrättelsen kan även ske i efterhand.

Vilka krav gäller för tillfälliga vårdbyggnader och tillhörande åtgärder?

Även om en åtgärd inte kräver bygglov eller anmälan ska åtgärden uppfylla de krav som gäller för åtgärden i PBL, plan- och byggförordningen, PBF, Boverkets byggregler, BBR, och Boverkets konstruktionsregler, EKS. Det är byggherren som ansvarar för att kraven uppfylls.

5 §
  Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.

I ”Relaterad information” finns en länk där du kan läsa mer om vilka krav som gäller för lovbefriade åtgärder.

Vissa av kraven har dock undantagits och gäller inte för tillfälliga vårdbyggnader och tillhörande åtgärder. Från vissa andra krav får anpassningars och avsteg göras. 

10 §
  För en åtgärd som inte kräver lov enligt denna förordning behöver hänsyn till allmänna intressen vid lokalisering, placering och utformning av bebyggelse inte tas enligt 2 kap.
6, 9 och 10 §§ plan- och bygglagen (2010:900).

Byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt 2 kap. 9 § plan- och bygglagen får dock inte lokaliseras, placeras, utformas eller användas så att de kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet.

11 §
  Kraven på skydd mot buller, energihushållning och värmeisolering, hushållning med vatten och avfall, bredbandsanslutning och laddning av elfordon i 8 kap. 4 § första stycket 5, 6 och 9-11 plan- och bygglagen (2010:900) och 3 kap. 13, 14 och 20-20 b §§ plan- och byggförordningen
(2011:338) samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna, behöver inte uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring än ombyggnad av en tillfällig vårdbyggnad.

En tillfällig vårdbyggnad behöver inte heller vara försedd med en hiss eller annan lyftanordning enligt 3 kap. 4 § första stycket och 18 § andra stycket plan- och byggförordningen.
Förordning (2020:264).

12 §
  Vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring än ombyggnad av en tillfällig vårdbyggnad får kraven i 8 kap. 1 § 1 och 2 och 4 § första stycket 1-4 och 7 plan- och bygglagen
(2010:900) och 3 kap. 7-10 och 16 §§ plan- och byggförordningen
(2011:338) samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig i förhållande till åtgärdens art, omfattning och varaktighet.

Trots 8 kap. 8 § första stycket andra meningen plan- och bygglagen får, vid åtgärder enligt första stycket, avsteg från kraven i 8 kap. 1 § 3 och 4 § första stycket 8 samma lag och
3 kap. 18 § första stycket plan- och byggförordningen samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna, göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art, omfattning och varaktighet.

Anpassningar och avsteg som görs får inte medföra en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet.

13 §
  För en åtgärd som inte kräver lov enligt denna förordning gäller inte kraven på tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader enligt 8 kap. 9, 10 och 12 §§ plan- och bygglagen (2010:900).

14 §
  Trots 10 kap. 2 § första stycket 2 plan- och bygglagen
(2010:900) får en åtgärd som inte kräver lov enligt denna förordning, genomföras i strid med den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.

Undantag från vissa allmänna intressen

Tillfälliga vårdbyggnader och tillhörande åtgärder som är undantagna från krav på bygglov och marklov enligt den nya förordningen, har också undantagits från vissa krav på att hänsyn ska tas till allmänna intressen. De krav som har undantagits är:

  • Krav på placering och utformning i 2 kap. 6 § PBL
  • Krav som gäller omgivningspåverkan i 2 kap. 9 § PBL
  • Krav som gäller miljökvalitetsnormer i 2 kap. 10 § PBL 

10 §
  För en åtgärd som inte kräver lov enligt denna förordning behöver hänsyn till allmänna intressen vid lokalisering, placering och utformning av bebyggelse inte tas enligt 2 kap.
6, 9 och 10 §§ plan- och bygglagen (2010:900).

Byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt 2 kap. 9 § plan- och bygglagen får dock inte lokaliseras, placeras, utformas eller användas så att de kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet.

Placering och utformning

Enligt 2 kap. 6 § PBL krävs det vid åtgärder avseende byggnader, skyltar eller ljusanordningar att dessa placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan samt möjligheterna att hantera avfall. För tillfälliga vårdbyggnader och tillhörande åtgärder som är undantagna från krav på bygglov och marklov enligt den nya förordningen gäller inte dessa krav.

10 §
  För en åtgärd som inte kräver lov enligt denna förordning behöver hänsyn till allmänna intressen vid lokalisering, placering och utformning av bebyggelse inte tas enligt 2 kap.
6, 9 och 10 §§ plan- och bygglagen (2010:900).

Byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt 2 kap. 9 § plan- och bygglagen får dock inte lokaliseras, placeras, utformas eller användas så att de kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet.

Omgivningspåverkan

Enligt 2 kap. 9 § PBL ska byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar lokaliseras, placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning, inte kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa eller säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. För tillfälliga vårdbyggnader och tillhörande åtgärder som är undantagna från krav på bygglov och marklov enligt den nya förordningen gäller inte detta krav i den del det avser andra betydande olägenheter än sådana som utifrån en allmän synvinkel innebär fara för människors hälsa och säkerhet.

10 §
  För en åtgärd som inte kräver lov enligt denna förordning behöver hänsyn till allmänna intressen vid lokalisering, placering och utformning av bebyggelse inte tas enligt 2 kap.
6, 9 och 10 §§ plan- och bygglagen (2010:900).

Byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt 2 kap. 9 § plan- och bygglagen får dock inte lokaliseras, placeras, utformas eller användas så att de kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet.

Miljökvalitetsnormer

I ärenden enligt PBL ska de miljökvalitetsnormer som framgår av 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas. För tillfälliga vårdbyggnader och tillhörande åtgärder som är undantagna från krav på bygglov och marklov enligt den nya förordningen gäller inte detta krav.

10 §
  För en åtgärd som inte kräver lov enligt denna förordning behöver hänsyn till allmänna intressen vid lokalisering, placering och utformning av bebyggelse inte tas enligt 2 kap.
6, 9 och 10 §§ plan- och bygglagen (2010:900).

Byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt 2 kap. 9 § plan- och bygglagen får dock inte lokaliseras, placeras, utformas eller användas så att de kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet.

Utformningskraven och de tekniska egenskapskraven

Även om en åtgärd inte kräver lov eller anmälan ska utformningskraven och de tekniska egenskapskraven normalt uppfyllas, även om anpassningar och avsteg från dem får göras. För tillfälliga vårdbyggnader har dock vissa krav undantagits och behöver inte uppfyllas. Det finns även en något större möjlighet att anpassa och göra avsteg från de krav som fortfarande gäller för åtgärden. Nedan beskrivs vilka krav som är undantagna och vilka anpassningar och avsteg som får göras för övriga krav när det gäller tillfälliga vårdbyggnader.

11 §
  Kraven på skydd mot buller, energihushållning och värmeisolering, hushållning med vatten och avfall, bredbandsanslutning och laddning av elfordon i 8 kap. 4 § första stycket 5, 6 och 9-11 plan- och bygglagen (2010:900) och 3 kap. 13, 14 och 20-20 b §§ plan- och byggförordningen
(2011:338) samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna, behöver inte uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring än ombyggnad av en tillfällig vårdbyggnad.

En tillfällig vårdbyggnad behöver inte heller vara försedd med en hiss eller annan lyftanordning enligt 3 kap. 4 § första stycket och 18 § andra stycket plan- och byggförordningen.
Förordning (2020:264).

12 §
  Vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring än ombyggnad av en tillfällig vårdbyggnad får kraven i 8 kap. 1 § 1 och 2 och 4 § första stycket 1-4 och 7 plan- och bygglagen
(2010:900) och 3 kap. 7-10 och 16 §§ plan- och byggförordningen
(2011:338) samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig i förhållande till åtgärdens art, omfattning och varaktighet.

Trots 8 kap. 8 § första stycket andra meningen plan- och bygglagen får, vid åtgärder enligt första stycket, avsteg från kraven i 8 kap. 1 § 3 och 4 § första stycket 8 samma lag och
3 kap. 18 § första stycket plan- och byggförordningen samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna, göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art, omfattning och varaktighet.

Anpassningar och avsteg som görs får inte medföra en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet.

8 §
  I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.

Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2011:335) .

Undantag från utformningskrav

En tillfällig vårdbyggnad behöver inte vara försedd med en hiss eller annan lyftanordning.

11 §
  Kraven på skydd mot buller, energihushållning och värmeisolering, hushållning med vatten och avfall, bredbandsanslutning och laddning av elfordon i 8 kap. 4 § första stycket 5, 6 och 9-11 plan- och bygglagen (2010:900) och 3 kap. 13, 14 och 20-20 b §§ plan- och byggförordningen
(2011:338) samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna, behöver inte uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring än ombyggnad av en tillfällig vårdbyggnad.

En tillfällig vårdbyggnad behöver inte heller vara försedd med en hiss eller annan lyftanordning enligt 3 kap. 4 § första stycket och 18 § andra stycket plan- och byggförordningen.
Förordning (2020:264).

Undantag från tekniska egenskapskrav

Vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring än ombyggnad av en tillfällig vårdbyggnad behöver krav som avser följande tekniska egenskaper inte uppfyllas.

  • Skydd mot buller,
  • energihushållning och värmeisolering,
  • hushållning med vatten och avfall,
  • bredbandsanslutning, och
  • laddning av elfordon.

11 §
  Kraven på skydd mot buller, energihushållning och värmeisolering, hushållning med vatten och avfall, bredbandsanslutning och laddning av elfordon i 8 kap. 4 § första stycket 5, 6 och 9-11 plan- och bygglagen (2010:900) och 3 kap. 13, 14 och 20-20 b §§ plan- och byggförordningen
(2011:338) samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna, behöver inte uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring än ombyggnad av en tillfällig vårdbyggnad.

En tillfällig vårdbyggnad behöver inte heller vara försedd med en hiss eller annan lyftanordning enligt 3 kap. 4 § första stycket och 18 § andra stycket plan- och byggförordningen.
Förordning (2020:264).

Anpassningar och avsteg från utformningskraven

Vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring än ombyggnad av en tillfällig vårdbyggnad får utformningskraven anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig i förhållande till åtgärdens art, omfattning, och varaktighet. Anpassningar och avsteg som görs får inte medföra en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet.

Utformningskraven innebär att en byggnad ska:

  • vara lämplig för sitt ändamål,
  • ha en god form-, färg- och materialverkan, och
  • vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

12 §
  Vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring än ombyggnad av en tillfällig vårdbyggnad får kraven i 8 kap. 1 § 1 och 2 och 4 § första stycket 1-4 och 7 plan- och bygglagen
(2010:900) och 3 kap. 7-10 och 16 §§ plan- och byggförordningen
(2011:338) samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig i förhållande till åtgärdens art, omfattning och varaktighet.

Trots 8 kap. 8 § första stycket andra meningen plan- och bygglagen får, vid åtgärder enligt första stycket, avsteg från kraven i 8 kap. 1 § 3 och 4 § första stycket 8 samma lag och
3 kap. 18 § första stycket plan- och byggförordningen samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna, göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art, omfattning och varaktighet.

Anpassningar och avsteg som görs får inte medföra en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet.

Anpassningar och avsteg från de tekniska egenskapskraven

Vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring än ombyggnad av en tillfällig vårdbyggnad får de tekniska egenskapskrav som enligt den nya förordningen inte är undantagna för tillfälliga vårdbyggnader, anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig i förhållande till åtgärdens art, omfattning, och varaktighet. Anpassningar och avsteg som görs får inte medföra en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet.

De tekniska egenskapskrav det gäller är:

  • bärförmåga, stadga och beständighet,
  • säkerhet i händelse av brand,
  • skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
  • säkerhet vid användning,
  • lämplighet för det avsedda ändamålet, och
  • tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. 

12 §
  Vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring än ombyggnad av en tillfällig vårdbyggnad får kraven i 8 kap. 1 § 1 och 2 och 4 § första stycket 1-4 och 7 plan- och bygglagen
(2010:900) och 3 kap. 7-10 och 16 §§ plan- och byggförordningen
(2011:338) samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig i förhållande till åtgärdens art, omfattning och varaktighet.

Trots 8 kap. 8 § första stycket andra meningen plan- och bygglagen får, vid åtgärder enligt första stycket, avsteg från kraven i 8 kap. 1 § 3 och 4 § första stycket 8 samma lag och
3 kap. 18 § första stycket plan- och byggförordningen samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna, göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art, omfattning och varaktighet.

Anpassningar och avsteg som görs får inte medföra en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet.

Undantag från krav på tomter, allmänna platser och andra områden

I 8 kap. 9-12 §§ PBL ställs krav på tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader, exempelvis krav på parkering, friyta med mera. För tillfälliga vårdbyggnader och tillhörande åtgärder som är undantagna från lov gäller inte dessa krav.

13 §
  För en åtgärd som inte kräver lov enligt denna förordning gäller inte kraven på tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader enligt 8 kap. 9, 10 och 12 §§ plan- och bygglagen (2010:900).

Undantag från kravet på planenlighet

Tillfälliga vårdbyggnader och tillhörande åtgärder som är undantagna från krav på bygglov och marklov enligt den nya förordningen får strida mot bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Detta innebär bland annat att de får vidtas på mark som är planlagd för annan användning än vård. Det innebär även att de får vidtas på mark som inte får bebyggas, så kallad prickmark, och på tomter som redan har använt hela sin byggrätt.

14 §
  Trots 10 kap. 2 § första stycket 2 plan- och bygglagen
(2010:900) får en åtgärd som inte kräver lov enligt denna förordning, genomföras i strid med den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.

Rivning och återställande

Den plats där en lovbefriad tillfällig vårdbyggnad eller tillhörande åtgärder har vidtagits ska återställas senast den 1 april 2021.  Om en byggnad helt eller delvis tagits i anspråk eller inretts som en tillfällig vårdbyggnad, ska byggnaden återgå till den ursprungliga användningen senast den 1 april 2021. Det innebär att om platsen inte återställts eller byggnaden inte återgått till sin ursprungliga användning den 1 april 2021, blir åtgärden olovlig.

6 §
   /Upphör att gälla U:2020-12-01/
Undantagen från kraven på bygglov och marklov i 4 och 5 §§ gäller endast om
   1. en region eller Socialstyrelsen är byggherre,
   2. åtgärden vidtas på sedan tidigare exploaterad mark som ligger inom eller i anslutning till bebyggelse,
   3. åtgärden inte vidtas närmare än
      a) 8,0 meter från en fastighetsgräns eller 4,5 meter från en körbana som hör till en sådan väg, gata, torg eller annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon där högsta tillåtna hastighet är mer än 20 kilometer i timmen, och
      b) 30,0 meter från mitten av ett järnvägsspår,
   4. åtgärden påbörjas senast den 1 december 2020, och
   5. platsen där åtgärden har vidtagits återställs eller byggnadens användning återgår till den ursprungliga senast den
1 april 2021.

Om ägarna till angränsande fastigheter, väghållaren eller huvudmannen respektive järnvägens infrastrukturförvaltare medger det, får en åtgärd enligt 4 och 5 §§ vidtas närmare en fastighetsgräns, en körbana eller ett järnvägsspår än vad som anges i första stycket 3. Förordning (2020:588).

6 §
   /Träder i kraft I:2020-12-01/
Undantagen från kraven på bygglov och marklov i 4 och 5 §§ gäller endast om
   1. en region eller Socialstyrelsen är byggherre,
   2. åtgärden vidtas på sedan tidigare exploaterad mark som ligger inom eller i anslutning till bebyggelse,
   3. åtgärden inte vidtas närmare än
      a) 8,0 meter från en fastighetsgräns eller 4,5 meter från en körbana som hör till en sådan väg, gata, torg eller annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon där högsta tillåtna hastighet är mer än 20 kilometer i timmen, och
      b) 30,0 meter från mitten av ett järnvägsspår,
   4. åtgärden påbörjas senast den 1 juli 2021, och
   5. platsen där åtgärden har vidtagits återställs eller byggnadens användning återgår till den ursprungliga senast vid utgången av 2021.

Om ägarna till angränsande fastigheter, väghållaren eller huvudmannen respektive järnvägens infrastrukturförvaltare medger det, får en åtgärd enligt 4 och 5 §§ vidtas närmare en fastighetsgräns, en körbana eller ett järnvägsspår än vad som anges i första stycket 3. Förordning (2020:867).

Det krävs inte rivningslov för att riva en tillfällig vårdbyggnad eller tillhörande åtgärder som har uppförts med stöd av undantaget från bygglov. Det krävs inte heller någon anmälan om rivning för att riva en sådan åtgärd.

10 §
  Det krävs rivningslov för att riva en byggnad eller en del av en byggnad
   1. inom ett område med detaljplan, om kommunen inte har bestämt något annat i planen, och
   2. utanför ett område med detaljplan, om kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att ett rivningslov krävs.

Det krävs dock inte rivningslov, om byggnaden eller byggnadsdelen får uppföras utan bygglov och kommunen i detaljplanen eller områdesbestämmelserna inte har bestämt att det krävs rivningslov.

8 §
  I 9 kap. 10 § andra stycket plan- och bygglagen (2010:900) finns bestämmelser om att det inte krävs rivningslov för att riva en byggnad eller en byggnadsdel som får uppföras utan bygglov.

9 §
  I fråga om en tillfällig vårdbyggnad som har tillkommit med stöd av denna förordning krävs det inte någon anmälan enligt 6 kap. 5 § plan- och byggförordningen (2011:338).

Eftersom det krävs att platsen ska återställas eller byggnaden återgår till sin ursprungliga användning för att åtgärden ska vara undantagen från krav på lov, bör det enligt Boverkets uppfattning inte heller krävas bygglov för att återgå till den ursprungliga användningen. Det bör heller inte krävas marklov för att återställa markåtgärder som genomförts med stöd av undantaget från marklov.

Tillsyn

Byggnadsnämnden har tillsyn över att byggherren fullgör sina skyldigheter enligt plan- och bygglagstiftningen. Byggnadsnämnden är skyldig att pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt plan- och bygglagstiftningen. Det gäller även för tillfälliga vårdbyggnader och tillhörande åtgärder.

Tillsyn kan till exempel bli aktuellt om en åtgärd inte uppfyller förutsättningarna för undantag från krav på bygglov och marklov enligt den nya förordningen eller om något materiellt krav inte uppfylls. Tillsyn kan även bli aktuellt om platsen där en åtgärd vidtagits inte är återställd eller en byggnads användning inte återgått till den ursprungliga den 1 april 2021. Vid ingripande och påföljder är det de ordinarie bestämmelserna i 11 kapitlet PBL som ska tillämpas.

5 §
  En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.

16 §
  Att en åtgärd har vidtagits med stöd av denna förordning hindrar inte att byggnadsnämnden kan besluta om ingripanden och påföljder enligt de ordinarie bestämmelserna i 11 kap. plan- och bygglagen (2010:900), om den plats där åtgärden har vidtagits inte har återställts eller byggnadens användning inte återgått till den ursprungliga när den tid som anges i
6 § första stycket 5 har löpt ut.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen