Tidsbegränsat bygglov

Byggnadsnämnden får bevilja en ansökan om tidsbegränsat bygglov för en åtgärd som är avsedd att pågå under en begränsad tid. Åtgärden måste ha en tillfällig karaktär och ansökan måste gälla ett tidsbegränsat bygglov. Den sökta åtgärden behöver också uppfylla något eller några, men inte alla, förutsättningar som krävs för permanent bygglov. Tidsbegränsat bygglov får ges för högst sammanlagt 15 år.

Tidsbegränsade bygglov får ges för alla bygglovspliktiga åtgärder. Lov får alltså ges även för exempelvis ändring av en byggnads eller del av en byggnads användning till ett väsentligen annat ändamål eller för att uppföra andra anläggningar än byggnader. Ett tidsbegränsat bygglov kan beviljas både i ett område som omfattas av detaljplan och även i ett område där det inte finns någon detaljplan. Det får också beviljas i ett område som omfattas av områdesbestämmelser. (jfr prop. 2006/07:122 sid. 51, 54)

Ett tidsbegränsat bygglov ska inte användas för att undvika en planändring när det handlar om åtgärder av permanent karaktär som strider mot detaljplanen. Tidsbegränsat bygglov kan heller inte ges om marken behöver tas i anspråk för det i detaljplanen avsedda ändamålet. (jfr prop. 2006/07:122 sid. 53) & (prop. 1985/86:1 sid. 722))

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 33 §

Handläggning av tidsbegränsat bygglov

Alla generella bestämmelser i plan- och bygglagen, PBL, om handläggningen av lovärenden gäller även för handläggning av tidsbegränsade bygglov. Det betyder exempelvis att de bestämmelser som finns om upplysnings- och underrättelseskyldighet, handläggningstid, beslutets innehåll, expediering och kungörelse, gäller vid handläggning av tidsbegränsade bygglov. Bestämmelserna gäller också vid handläggning av förlängning av ett tidsbegränsat bygglov.

Nämndens beslut om att ge eller inte ge tidsbegränsade bygglov behöver motiveras precis som vid andra beslut i bygglovsärenden. Ett beslut om att ge eller inte ge ett tidsbegränsat bygglov bör även innehålla vilken eller vilka förutsättningar för bygglov som bedömts ha blivit uppfyllda respektive inte uppfyllda. (Jfr Blomberg och Gunnarsson, Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap. 33 §, Lexino 2017-01-01)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 20-29 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41-41b §§

Här kan du läsa mer om Handläggning

När ska ett tidsbegränsat bygglov ges

Kommunen får bestämma om tillfällig användning av byggnader eller mark i en detaljplan. Om en detaljplan innehåller sådana bestämmelser och om åtgärden överensstämmer med dessa bestämmelser är detta det enda tillfället då byggnadsnämnden är skyldig att ge ett tidsbegränsat bygglov för högst den tid som anges i detaljplanen. Det finns dock ingen rättighet för den sökande att få ett lov för hela den tid som anges i planbestämmelsen.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 26-29 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 33 §

När får ett tidsbegränsat bygglov ges

Det finns ett antal förutsättningar som behöver uppfyllas för att en ansökan om tidsbegränsat lov ska kunna beviljas.

  • någon eller några, men inte alla, förutsättningar för bygglov i PBL ska vara uppfyllda,
  • sökanden ska ha ansökt om ett tidsbegränsat bygglov,
  • åtgärden är avsedd att pågå under en begränsad tid, det vill säga åtgärden måste ha en tillfällig karaktär, och
  • vara till för ett behov som är tillfälligt.

Enligt PBL "får" byggnadsnämnden ge ett tidsbegränsat bygglov. Det är inte klarlagt vad det innebär att nämnden "får" ge ett sådant bygglov men bör innebära att nämnden har en betydande handlingsfrihet. (RÅ 1991 not. 162)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 33 §

Någon eller några men inte alla förutsättningar ska vara uppfyllda

Ett tidsbegränsat bygglov får ges för en åtgärd som uppfyller någon eller några, men inte alla, förutsättningar för ett permanent bygglov. Huvudregeln är att permanent bygglov ska beviljas för åtgärder som kräver lov vilket betyder att om åtgärden uppfyller alla förutsättningar för permanent bygglov så får inte tidsbegränsat bygglov ges. (jfr prop. 2006/07:122 sid. 51)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 33 §

Byggnadsnämnden får i det enskilda fallet bedöma vilka krav som ska vara uppfyllda och i vilken grad. Vid prövningen är det syftet med den planerade åtgärden, och inte dess planerade varaktighet, som bör vara avgörande för vilka krav som är rimliga att ställa på den planerade åtgärden. Det betyder att den planerade användningen av en byggnad är avgörande för vilka krav som är rimliga att ställa. Exempelvis är det rimligt att ställa högre krav på placering och utformning av en byggnad där användningen är skola än en byggnad för cykelförvaring. (jfr prop. 2006/07:122 sid. 54)

Byggnadsnämndens lämplighetsbedömning bör innefatta en avvägning mellan intresset av att utföra åtgärden och de motstående intressen som skyddas av PBL eller annan lagstiftning. Eventuella olägenheter av åtgärden får vägas mot nyttan av densamma. Normalt bör det krävas goda skäl för att ge bygglov för en åtgärd som bedöms innebära större olägenheter än som accepteras i fråga om bygglov som inte är tidsbegränsade. Samtidigt finns det ett visst handlingsutrymme för byggnadsnämnden att göra en avvägning. Ett grundläggande krav är dock att en byggnad ska placeras så att den eller dess användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. Byggnader där människor ska vistas bör aldrig placeras eller utformas på ett sätt som är farligt för liv eller hälsa. Byggnadsnämnden bör vara särskilt restriktiv vid prövningen när det gäller olägenheter i form av buller. (jfr prop. 2006/07:122 sid 54, RÅ 1991 not. 162 och jfr prop. 2013/14:59 sid.27)

Sökanden ska ha ansökt om ett tidsbegränsat bygglov

En av förutsättningarna för tidsbegränsat bygglov är att den sökande själv begär det. Detta betyder bland annat att byggnadsnämnden inte kan besluta om ett tidsbegränsat bygglov om ansökan gäller ett permanent bygglov. Det krävs dock inte att sökanden anger vilken typ av tidsbegränsat bygglov som söks. Om byggnadsnämnden är osäker på om ansökan avser ett tidsbegränsat bygglov eller ett permanent bygglov, är det lämpligt att dem kontaktar sökanden för att reda ut vad ansökan avser.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 33 §

Ibland kan det framgå av sakens natur och omständigheterna i ärendet att sökande har begärt ett tidsbegränsat lov utan att det uttryckligen framgår av ansökan. I ett rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, hade en sökande lämnat in en ansökan om ändring av ett redan beviljat tidsbegränsat bygglov för en tillbyggnad. Det framgick dock inte uttryckligen av ansökan att den avsåg tidsbegränsat bygglov. Domstolen behandlade ansökan om ändring av lovet som en ny lovansökan. I handlingarna som lämnats in fanns ritningar på tillbyggnaden som det första tidbegränsade lovet beviljats för. Dessutom hade sökanden och nämnden fört en dialog om tidsbegränsat lov innan den sista ansökan lämnats in. Detta räckte enligt MÖD för att kravet på att sökanden måste begära tidsbegränsat bygglov, skulle anses vara uppfyllt. (MÖD 2014-01-10, mål nr P 4066-13)

Åtgärden är avsedd att pågå under en begränsad tid

För att en ansökan om tidsbegränsat bygglov ska kunna beviljas krävs det att den sökta åtgärden är avsedd att pågå under en begränsad tid. Detta har i rättspraxis tolkats som att åtgärden behöver vara av tillfällig karaktär. Det är den sökande som ska visa på att åtgärden är av tillfällig karaktär. (MÖD 2015-04-24, mål nr P 10151-14)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 33 §

Att en åtgärd ska ha en tillfällig karaktär betyder två saker. Dels betyder det att åtgärden i sig ska vara tillfällig. Det ska vara rimligt och realistiskt med hänsyn till de tekniska och ekonomiska möjligheterna att avveckla åtgärden och återgå till ett planenligt användningssätt. Dels betyder det att åtgärden ska tillgodose ett tillfälligt behov. (jfr RÅ 1994 ref. 13 och RÅ 1998 not. 92 och prop. 2006/07:122 sid. 53)

Det ska vara praktiskt och ekonomiskt rimligt att avveckla åtgärden inom den avsedda tiden

För att en kommande avveckling ska kunna bedömas vara trovärdig bör det redan i ansökan redovisas hur det är tänkt att åtgärden ska avvecklas. Det ska vara praktiskt och ekonomiskt rimligt att avveckla åtgärden inom den tidsperiod som lovet söks för. Detta betyder också att byggnadsnämnden behöver göra en bedömning av hur omfattande åtgärder som kommer att behövas för att bygga det som lovet medger, gentemot den tid som åtgärden ska finnas. (jfr prop. 2006/07:122 sid. 55 och 53)

MÖD har i en dom prövat frågan. Ansökan gällde tidsbegränsat bygglov för nybyggnad av studentbostäder i form av modulhus. Sökanden hade redovisat att det i kommunen fanns ett antal pågående detaljplaner med syfte att ta fram studentbostäder och ett antal planer som redan hade vunnit laga kraft. Dessa åtgärder ansåg domstolen framstod som ett konkret alternativ och framtida lösning på behovet av studentbostäder och behovet av åtgärderna bedömdes därför vara tillfälligt på den aktuella platsen. Men utöver att behovet av åtgärderna är tillfälligt så behöver det alltså även vara praktiskt och ekonomiskt rimligt att avveckla åtgärden inom den avsedda tiden. I detta fall så krävdes det omfattande och förhållandevis kostsamma markåtgärder och grundläggningsarbeten. Dessa åtgärder gjorde att MÖD bedömde att det inte kunde anses vara praktiskt och ekonomiskt rimligt att avveckla åtgärden inom den avsedda tiden. Nämnden framförde att hänsyn skulle tas till de lokala förutsättningarna på platsen som ledde till att det ofta behövdes mer omfattande grundläggningsarbeten. Domstolen ansåg dock att detta inte hade någon betydelse för bedömningen. (MÖD 2016-06-28, mål nr P 1128-16)

Åtgärden ska tillgodose ett tillfälligt behov

När det gäller tillfälligt behov så har det i praxis inte ansetts tillräckligt att åtgärden endast ska pågå under en begränsad tid eller att den är lätt att montera ner för att denna ska kunna sägas vara av tillfällig karaktär. Åtgärden behöver dessutom tillgodose ett behov som verkligen är tillfälligt. För att den sökande ska kunna visa på att åtgärden tillgodoser ett tillfälligt behov så behöver det finnas en konkret och realistisk alternativ lösning på hur behovet ska lösas när det tidsbegränsade lovet går ut. Detta är viktigt för att kunna bedöma att behovet av den sökta åtgärden i framtiden kommer att upphöra. Enligt rättspraxis ska därför behovet av åtgärden vara tillfälligt för att ett tidsbegränsat bygglov ska kunna ges.

Exempel från rättspraxis där tillfälligt behov ansågs finnas

Vid bedömningen av om ett behov är tillfälligt behöver den sökande visa på att det finns en konkret och realistisk lösning på det tillfälliga behovet senast när det tidsbegränsade bygglovet går ut. I ett avgörande från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, ville den sökanden uppföra tillfälliga skolpaviljonger, dels för att möta ett ökat antal elever och dels för att erbjuda tillfälliga lokaler medan den befintliga skolbyggnaden byggdes om. För att visa att behovet av skolpaviljongerna var tillfälligt, på grund av ett tillfälligt ökat elevantal, hade sökanden presenterat två utlåtanden från kommunens utbildningsförvaltning som visade på en tillfällig uppgång av antalet förväntade elever på skolan. Enligt utlåtandena skulle antalet åter minska till en nivå som motsvarade skolans kapacitet efter några år. Detta ansåg domstolen vara tillräckligt för att visa på ett tillräckligt behov. När det gällde behovet av paviljongerna på grund av att den befintliga skolan skulle byggas om, så ansåg domstolen att detta typiskt sett var ett sådant tillfälligt behov som gör att det kan finnas förutsättningar att bevilja ett tidsbegränsat bygglov. Bygglovet fastställdes. (MÖD 2015-04-24, mål nr P 10151-14)

Ett annat rättsfall från MÖD handlade om en ansökan om tidsbegränsat lov för ett flerbostadshus med genomgångsbostäder för ungdomar. Domstolen slog fast att eftersom arbete pågick med detaljplaner inom andra områden i kommunen som skulle lösa behovet av genomgångsbostäder för ungdomar på lång sikt, så hade sökanden redovisat en konkret framtida lösning för behovet och tillfälligt behov ansågs föreligga. Bygglovet fastställdes. (MÖD 2015-03-26, mål nr P 8860-14)

Åtgärder som har bedömts tillgodose ett tillfälligt behov finns det exempel på i följande fall:

Exempel från rättspraxis där tillfälligt behov inte ansågs finnas

I en dom från MÖD handlade det om tidsbegränsat bygglov för upplag i form av fyra containrar som var uppställda för källsortering åt en befintlig verksamhet. Den sökande ansåg att uppställningen av containrarna var en förutsättning för att de skulle kunna driva sin verksamhet, med hänvisning till lagkrav om källsortering. Domstolen bedömde att behovet av källsortering var permanent på platsen och att sökanden inte hade redovisat någon alternativ framtida lösning av behovet. Den omständigheten att containrarna var enkla att ta bort hade ingen betydelse för bedömningen av om behovet var tillfälligt. Domstolen bedömde därför att det inte gick att ge tidsbegränsat bygglov. (MÖD 2013-09-05, mål nr P 3676-13)

En annan dom handlade om tidsbegränsat bygglov för nybyggnad av en restaurang. Verksamheten var tänkt att pågå varje sommar mellan maj-augusti. Domstolen ansåg att åtgärden inte var tillfällig eftersom behovet av byggnaden var permanent. Det faktumet att själva verksamheten som skulle bedrivas var tidsbegränsad betydde inte att byggnaden skulle anses vara av tillfällig karaktär. Det räckte alltså inte att byggnaden endast skulle användas på sommarhalvåret, eftersom byggnaden var tänkt att användas varje sommarhalvår. (MÖD 2014-06-05, mål nr P 11590-13)

Fler exempel på rättsfall där åtgärden inte bedömts vara av tillfällig karaktär:

Tidsbegränsat lov som utförs i strid mot en detaljplan

Eftersom tidsbegränsat lov får ges för åtgärder som inte uppfyller kraven som gäller för permanent lov, får det ges i strid mot en detaljplan. I sådana fall kan den planenliga användningen trängas undan, och byggnadsnämnden måste då avväga om detta är rimligt i förhållande till nyttan av åtgärden som det tidsbegränsade lovet söks för. En sådan avvägning kan till exempel vara aktuell vid placering av ett byggnadsverk på allmän plats.

I en dom om tidsbegränsat lov var frågan om tidsbegränsat bygglov kunde ges för skolpaviljonger. Skolpaviljongerna skulle placeras i anslutning till en befintlig skola på parkmark där det fanns gräsytor och en fotbollsplan. En av frågorna i domen var om det fanns förutsättningar för att bevilja tidbegränsat bygglov med hänsyn till att parkmarken behövdes som rekreationsyta. Det allmänna intresset av utbildningsplatser i området och lokaler vid ombyggnad av skolan vägdes mot det allmänna intresset av att allmänheten skulle ha fortsatt tillgång till parken. Marken som skolpaviljongerna skulle placeras på var ett sammanhållande parkområde som var cirka tio hektar stort. Domstolen bedömde att den mark som paviljongerna upptog, var begränsad i förhållande till den totala storleken av parkområdet och det framkom även att det fanns en ytterligare fotbollsplan i närområdet som allmänheten kunde använda. Det allmänna intresset av att behålla marken som rekreationsyta kunde enligt domstolens mening därför inte anses så starkt att det vägde tyngre än det allmänna intresset av att tillgodose behovet av utbildningsplatser i området och att skolan kunde byggas om. (MÖD 2015-04-24, mål nr P 10151–14)

Giltighetstid för tidsbegränsade bygglov

Ett tidsbegränsat bygglov får ges för högst tio år. Sökanden kan innan tiden har gått ut begära att tiden förlängs, vilket får göras med högst fem år åt gången. Den sammanlagda tiden för tidsbegränsat bygglov får inte överstiga 15 år. Undantaget är ett tidsbegränsat bygglov för ändamål av säsongskaraktär, ett sådant lov får sammanlagt överstiga 15 år.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 33 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 9 §

Här kan du läsa mer om Bygglov för ändamål av säsongskaraktär.

Giltighetstiden för tidsbegränsade bygglov har varierat över tiden. Före 1 januari 2008 var maxtiden 20 år, mellan 1 januari 2008 och 30 juni 2014 var maxtiden tio år. Det finns inga övergångsbestämmelser för tidsbegränsade bygglov vilket innebär att kommunen ska pröva en ansökan om förlängning av tiden för tidsbegränsat bygglov utifrån de nu gällande reglerna, oavsett när ansökan inkom. Det innebär att ett bygglovsbeslut för tillfällig åtgärd taget innan 1 januari 2008, inte får förlängas till mer än totalt 15 år. Ett tidsbegränsat bygglov som har beslutats med regler som gällde mellan 1 januari 2008 och 30 juni 2014 kan förlängas till totalt 15 år. (jfr prop. 2013/14:59 sid. 30)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 33 §

I en dom behandlades bland annat frågan om det förelåg förutsättning för att bevilja en förlängning av ett tidsbegränsat bygglov och i och med detta, även frågan om hur man ska förhålla sig till och beräkna tiden för tidigare tidsbegränsade bygglov. Den aktuella åtgärden hade med stöd av ÄPBL redan beviljats ett antal tidsbegränsade bygglov mellan åren 2002-2012. Dessa tidigare år räknades med i bedömningen om det fanns förutsättningar för att förlänga det tidsbegränsade bygglovet. I och med de tidigare åren, så hade åtgärden, enligt den nu gällande lagstiftningen, redan beviljats det maximala antal år som gäller för ett tidsbegränsat bygglov och det fanns därför inte förutsättningar för att förlänga igen. Detta betyder att vid prövningen av ett tidsbegränsat bygglov enligt gällande lagstiftning, måste byggnadsnämnden i bedömningen räkna med de tidigare antal åren som beviljats, oavsett om de har beviljats med stöd av nu gällande lag eller ej. (MÖD, 2014-01-10, mål nr P 4066-13)

Förlängning av tidsbegränsat bygglov

Ett tidsbegränsat bygglov kan förlängas med högst fem år i taget. En förlängning av ett tidsbegränsat bygglov innebär att byggnadsnämnden ska pröva åtgärden på nytt och fatta ett nytt beslut.

Något nytt start- och slutbesked behöver dock inte lämnas. De tekniska egenskapskraven behöver inte prövas igen, eftersom dessa ska anses ha varit uppfyllda inför det startbesked som lämnades. Alla generella bestämmelser om handläggningen av lovärenden gäller vid en förlängning av ett tidsbegränsat bygglov, exempelvis kommunens underrättelseskyldighet. (MÖD 2014-05-02, mål nr P 7853-13)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 33 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 25 §

Att ta bort det som utförts med stöd av ett tidsbegränsat bygglov

En åtgärd som utförts eller vidtagits med stöd av ett tidsbegränsat lov måste tas bort eller upphöra innan lovets giltighetstid går ut. Avvecklingen av åtgärden ska göras så som det redovisades i lovansökan. Det är därför inte rimligt att kräva rivningslov för åtgärden. Dock måste en anmälan lämnas in om förutsättningarna enligt plan- och byggförordningen, PBF är uppfyllda. Om det som utförts eller vidtagits med stöd av ett tidsbegränsat bygglov inte tas bort eller upphör inom angiven tid, blir det olovligt. Byggnadsnämnden är då skyldig att ingripa enligt 11 kap. PBL. (jfr prop. 2006/07:122 sid. 54-55)

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5-6 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Trots att byggnadsnämnden ska ingripa är det troligtvis inte möjligt att ta ut någon byggsanktionsavgift. Detta eftersom bestämmelserna om byggsanktionsavgifter till stor del bygger på att en åtgärd som kräver beslut om start- eller slutbesked har utförts utan dessa beslut. Om en åtgärd som beviljats tidsbegränsat bygglov har fått start- och slutbesked är det sannolikt inte möjligt att ta ut byggsanktionsavgift i de fall då åtgärden inte tagits bort eller upphört när giltighetstiden gått ut.
Här kan du läsa mer om Tillsyn.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej