Attefallshus

Ett attefallshus är en bygglovsbefriad komplementbyggnad eller komplementbostadshus som får vara max 25 m2.

Det krävs bygglov för nybyggnad men attefallshus är undantagna från detta krav. Det behövs inte heller något bygglov för att bygga till ett befintligt attefallshus under förutsättning att alla de krav som gäller för attefallshus uppfylls. I de flesta fall krävs det en anmälan för nybyggnad och tillbyggnad.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5-6 §§

Följande kriterier måste vara uppfyllda för att en byggnad ska vara ett attefallshus:

  • det ska finnas ett befintligt en-eller tvåbostadshus på tomten
  • vara en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus
  • det får vara högst 25,0 m2
  • tacknockshöjden får vara högst 4,0 meter
  • ska vara fristående
  • ska placeras i omedelbar närhet till en-eller tvåbostadshus
  • ska placeras minst 4,5 meter från gräns
  • ska placeras minst 30,0 meter från järnväg
  • inte uppförs vid byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla
  • inte placeras inom eller i anslutning till vissa områden som är av riksintresse för totalförsvaret
  • att attefallshus inte kräver bygglov enligt den detaljplan som gäller för området

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4d §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Vad är ett en- eller tvåbostadshus?

Ett attefallshus får bara uppföras på en tomt där det finns ett befintligt en- eller tvåbostadshus. Finns det inget bostadshus på tomten får man alltså inte bygga ett attefallshus. Det finns inga krav på att bostadshuset måste ha en viss storlek för att det ska räknas som ett en-eller tvåbostadshus. Ett attefallshus kan alltså byggas även till ett litet bostadshus.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Fritidshus är en- och tvåbostadshus. Dock har Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, i en dom slagit fast att kolonistugor inte är en- eller tvåbostadshus. Enligt Boverkets uppfattning är inte heller stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning en- eller tvåbostadshus. (MÖD 2015-06-23 mål nr P 3554-15)

Rätten att uppföra ett attefallshus gäller även för en- och tvåbostadshus på exempelvis arrenderad mark. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Här kan du läsa mer om vad ett en- och tvåbostadhus är.

När finns det ett en- eller tvåbostadshus?

För att få bygga ett attefallshus måste det finnas ett befintligt en- eller tvåbostadshus på tomten. Boverket anser att bostadshus som är uppförda efter 2011 måste har fått slutbesked för att det ska anses vara ett bostadhus. Det innebär att innan ett slutbesked har meddelats är byggnaden inte ett befintligt bostadhus och något attefallshus får därmed inte uppföras.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

För bostadshus som är uppförda innan 2011 anser Boverket att det är tillräckligt att bostadshuset är färdigbyggt och att det används som ett bostadshus eftersom det inte fanns något krav på slutbevis innan 2011. Detta gäller under förutsättning att bostadshuset inte är olovligt.

Vad gäller för olovliga en- eller tvåbostadshus?

Om ett en- eller tvåbostadshus har uppförts eller tagits i anspråk som bostadshus olovligt utan att det finns något bygglov får man inte uppföra något attefallshus till byggnaden.

I en dom hade en redskapsbod börjat användas som en fritidsbostad. Domstolen konstaterade att byggnadsnämnden inte kunde ingripa mot den olovliga användningen i efterhand. Domstolen kom dessutom fram till att trots att ändringen av användningen, från redskapsbod till bostad, hade preskriberats fanns det ingen rätt att uppföra bygglovsbefriade åtgärder. Domstolen ansåg att det inte var rimligt att preskriptionen skulle innebära att lovbefriade åtgärder fick uppföras. (RÅ 1995 ref. 42)

Detta borde även innebära att ett en- eller tvåbostadshus som uppförts olovligt inte har rätt till lovbefriade åtgärder. För att kunna bygga ett attefallshus måste bygglov för bostadshuset beviljas i efterhand. Om lov inte kan ges i efterhand för bostadhuset krävs bygglov för att bygga en komplementbyggnad.

Vad är en komplementbyggnad och ett komplementbostadshus?

Attefallshuset får användas både som en komplementbyggnad och som ett komplementbostadshus.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Med komplementbyggnad menas exempelvis garage, carport, förråd, gäststuga, vedbod, växthus, bastu eller båthus. Komplementbyggnaden ska alltid vara ett komplement till bostadshuset. Man kan exempelvis inte ha en kiosk, bilverkstad eller annan verksamhet i en komplementbyggnad.

Komplementbostadhus är en sorts komplementbyggnad som är inredd som en självständig bostad. Den kan användas antingen som ett fritidshus eller permanentbostad. En byggnadsarea på 25 m2 är tillräckligt stor för att byggnaden ska kunna utformas och inredas för en bostad.

Det kan ibland vara svårt för byggnadsnämnden att avgöra om ett attefallshus är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadhus. Det kan även vara svårt att avgöra om komplementbostadshuset är ett fritidshus eller en permanentbostad. En gäststuga är en komplementbyggnad medan en självständig bostad är ett komplementbostadshus. Byggherren ska alltid uppge vad attefallshuset ska användas till i sin anmälan. Byggnadsnämnden ska inte ifrågasätta om byggnaden är ett gästhus, fritidshus eller en permanentbostad. Nämnden kan inte utifrån byggnadens storlek och vilka funktioner som finns göra en annan bedömning av användningen än den användning som byggherren har angett. Både gäststugor och fritidshus får ha både kök och badrum utan att det är en permanentbostad. Om det i efterhand framkommer att attefallshuset inte används till det som byggherren uppgett i anmälan får byggnadsnämnden ingripa genom tillsyn.

Attefallshuset får vara högst 25,0 m2

Ett attefallshus får ha en byggnadsarea på högst 25,0 m2. Om flera attefallshus byggs på samma tomt får den sammalagda byggnadsarean inte överstiga 25,0 m².

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Beräkning av byggnadsarea och andra areor sker enligt standarden SS 21054:2009. Standarden ges ut av Swedish Standards Institute, SIS. Byggnadsarea är den area som byggnaden upptar på marken. I byggnadsarea ingår även öppenarea, det innebär att ett attefallshus kan vara exempelvis en carport. Om taksprångets horisontella djup är mindre än 50 centimeter räknas det inte in i byggnadsarean. Taksprånget är den del av yttertaket som sticker ut utanför ytterväggen. Sticker det ut mer än 50 centimeter räknas hela taksprånget in.

Attefallshuset får vara högst 4,0 meter högt

Attefallshuset får ha en taknockshöjd på högst 4,0 meter. Det finns inga bestämmelser i plan- och bygglagstiftningen om hur man mäter taknockshöjd.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

I en dom som gällde en friggebod ansåg domstolen att taknockshöjden ska beräknas från markens medelnivå invid byggnaden upp till dess nock. Detta borde även gälla för attefallshus. I de fall byggnaden inte har någon nock, till exempel om den har platt tak eller pulpettak, anser Boverket att taknockshöjden ska räknas upp till yttertakets högsta del. I en annan dom konstaterade domstolen att vid beräkning av markens medelnivå ska beräkningen utgå från den marknivå som är planerad när byggnadsarbetena är färdiga. (RÅ 1994 ref. 73 och RÅ 1991 ref. 94)

I okomplicerade fall när bygganden är enkel och tomten relativt plan beräknas markens medelnivå genom att räkna fram medelvärdet av marknivån vid byggnadens fyra hörn. Om tomten är kuperad ska fler mätpunkter användas i beräkningen.

I en annan dom som gällde ett attefallshus konstaterade Mark-och miljööverdomstolen, MÖD, att för beräkning av byggnadshöjd anges det i PBL att om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats ska beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten om inte särskilda skäl finns. I avsaknad av andra föreskrifter ska denna bestämmelse tillämpas även när det gäller beräkning av taknockshöjd. Detta innebär att för attefallshus som är placerade närmare än sex meter från allmän plats, ska beräkningen av taknockshöjd utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten. (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17)

Får attefallshus ha källare, vind eller loft med mera?

Det finns inget hinder mot att bygga attefallshuset med källare så länge det är lämpligt, främst ur geoteknisk synpunkt (jfr prop. 2013/14:127 sid. 23)

Det borde inte heller finnas något hinder mot att bygga vind eller loft, så länge alla utformningskrav och tekniska egenskapskrav uppfylls. Ett attefallshus får utformas med exempelvis takkupor och takterrass så länge alla förutsättningarna för lovbefrielse uppfylls.

Attefallshuset ska vara fristående

Attefallshuset ska precis som andra komplementbyggnader vara fristående. Kammarrätten har i en dom konstaterat att en komplementbyggnad inte får byggas ihop med en- eller tvåbostadshuset så att den inte är fristående. Enligt Boverkets uppfattning bör det innebära att byggnaden inte heller får byggas ihop med någon annan byggnad på tomten till exempel en friggebod eller annan komplementbyggnad. Den får inte heller byggas ihop med någon byggnad på en granntomt till exempel ett annat attefallshus. Två attefallshus som är sammanbyggda över tomtgräns är alltså inte fristående. Med "byggas ihop" menas både när två byggnader placeras direkt mot varandra men även då de står en bit ifrån varandra och byggs ihop med exempelvis ett tak. I båda dessa fall är inte attefallshuset fristående. Det är däremot inte klarlagt hur långt ifrån andra byggnader ett attefallshus måste placeras för att vara fristående. Attefallshuset får dock inte placeras så nära bostadshuset eller någon annan byggnad att det inte går att underhålla byggnaderna. (KR Göteborg 2010-03-05 mål nr 7156-09)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 14 §

Attefallshuset ska placeras i omedelbar närhet av bostadshuset

Attefallshuset ska uppföras i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus. Det framgår inte uttryckligen av plan- och bygglagstiftningen eller dess förarbete hur begreppet "omedelbar närhet" ska tolkas.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

I en dom ansåg domstolen att en friggebod som var placerad 75 meter från bostadshuset inte var i omedelbar närhet av bostadshuset. I en annan dom ansågs en friggebod som var placerad 31,2 meter från bostadshuset inte heller var i omdelbar närhet. En bedömning om attefallshuset är i "omedelbar närhet" ska göras i varje enskilt fall. Attefallshuset måste placeras på tomten och inom hemfridszonen. (KR Göteborg 2008-06-04 mål nr 7595-06 och MMD Vänersborg 2013-07-02 mål nr P 605-13 samt prop. 1989/90:37 sid. 48-49)

En av förutsättningarna för att ett attefallshus ska vara lovbefriat är att hela komplementbyggnaden placeras inom bostadshusets tomt. Om någon del av komplementbyggnaden placeras utanför tomten uppfyller byggnaden alltså inte kraven för lovbefrielse. Detta gäller oavsett om grannen har lämnat ett medgivande eller inte. Ibland kan det vara svårt att veta exakt var en tomtgräns är medan i andra fall är det mycket tydligt till exempel när tomten avgränsas av ett staket eller en häck.

Här kan du läsa mer om vad en tomt är.

Attefallshuset ska placeras minst 4,5 meter från gräns

Ett attefallshus ska placeras minst 4,5 meter från gräns. Avståndet på 4,5 meter gäller oavsett om byggnaden eller någon byggnadsdel är ovan eller under marken. Detta innebär att om attefallshuset har en källare ska även den placeras minst 4,5 meter från gräns. Det är dock möjligt att placera ett attefallshus närmare gränsen än 4,5 meter om de grannar som berörs medger det. Vilken gräns som avses kan vara olika beroende på var man bygger. Det kan till exempel vara tomtgräns eller fastighetsgräns.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Det är den som bygger som ska se till att ett medgivande finns. Det är en fördel ur bevissynpunkt att medgivandet är skriftligt, även om det inte finns något formellt krav på detta. Alla grannar som berörs ska lämna medgivande. Det innebär till exempel att om en grannfastighet ägs av flera, behövs medgivande från samtliga fastighetsägare. Det är inte tillräckligt att byggherren eller byggnadsnämnden ger grannarna tillfälle att yttra sig över placeringen. De berörda grannarna måste i ett grannemedgivande godkänna en placering närmare gränsen än 4,5 meter. Medgivandet måste gälla exakt den byggnad som ska uppföras. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i ett fall som rörde ett en komplementbyggnad i form av garage och förråd i två våningar konstaterat att grannemedgivande saknades. Det fanns visserligen ett äldre grannemedgivande men det gällde enbart för garage. Domstolen ansåg inte att det grannemedgivandet gällde för den byggnad som skulle uppföras (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17)

Boverkets uppfattning är att ett grannemedgivande bör vara en typ av avtal och det kan därmed inte brytas ensidigt av den ena parten. MÖD har i ett avgörande konstaterat att nuvarande fastighetsägare är bunden av ett medgivande som tidigare fastighetsägare har lämnat. (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17)

Om ett attefallshus ska uppföras närmare gränsen än 4,5 meter och berörda grannar inte ger sitt medgivande är det inte en bygglovsbefriad komplementbyggnad. I det fallet måste bygglov sökas för en bygglovspliktig komplementbyggnad.

Vad är en gräns?

Det framgår inte av plan- och bygglagen, PBL, eller av dess förarbeten vilka gränser som avses när attefallshuset ska placeras minst 4,5 meter från gräns. De vanligaste gränserna är fastighetsgräns och tomtgräns. Ibland sammanfaller dessa gränser och ibland inte. MÖD har i en dom konstaterat att begreppet gräns i PBL inte enbart omfattar tomtgräns mot en annan bebyggd tomt, utan även gräns mot väg eller gata. Det finns även andra sorters gränser som kan vara aktuella till exempel servitutsgräns eller arrendegräns. För attefallshus som placeras på arrenderad mark borde avståndet på 4,5 meter, precis som för friggeboden, räknas från gränsen för den tomtplats som arrenderas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697 och MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Vem är granne?

Det framgår inte av PBL eller av dess förarbeten vilka som är grannar och får lämna medgivande om placering närmare än 4,5 meter från gräns. En granne kan exempelvis vara en privatperson eller en juridisk person i form av en samfällighet, ett företag eller en förening. Även kommunen kan vara granne om kommunen är fastighetsägare till exempelvis skola, kontor eller äldreboende. Med granne avses inte enbart någon som är ägare utan även andra som av rättsordningen har accepterade intressen gällande markanvändningen. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13 och MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Vilka grannar kan lämna ett medgivande?

Det är inte alltid möjligt att placera sitt attefallshus närmare gränsen än 4,5 meter eftersom vissa grannar inte kan lämna ett grannemedgivande. Avgörande för om det finns möjlighet att lämna ett medgivande är syftet med grannens mark. Det är alltså inte ägandeformen eller huvudmannaskapet för marken som avgör.

  • För mark både inom och utanför detaljplan som inte är tillgänglig för allmänheten, till exempel en tomt, är det möjligt att lämna medgivande.
  • För allmän plats inom detaljplan, till exempel natur eller park, kan ingen lämna medgivande.
  • För allmän plats inom detaljplan som är väg eller gata kan ingen lämna medgivande.
  • För väg utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten kan ingen lämna medgivande.För väg utanför detaljplan som inte är tillgänglig för allmänheten borde det vara möjligt att lämna medgivande.
  • För mark utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten, till exempel en äng eller en skog, borde det vara möjligt att lämna medgivande.

Mark som inte är tillgänglig för allmänheten

Det är möjligt för en granne att lämna medgivande för placering nära gränsen mot mark som är inte tillgänglig för allmänheten. Den vanligaste situationen är när det är någons tomt. Tomten kan exempelvis vara till ett enbostadshus, ett flerbostadshus eller en verksamhet. Det kan även vara obebyggd mark, till exempel mark som används till ett upplag eller mark som ännu inte bebyggts. Grannen som kan ge medgivande kan vara en privatperson, en juridisk person, en kommun, ett landsting eller staten. Det här gäller oavsett om platsen ligger inom eller utanför detaljplanerat område.

Allmän plats exempelvis natur eller park

MÖD har i en dom konstaterat att allmänheten har ett berättigat intresse av användandet av markområden som är allmän plats i detaljplan. Domstolen konstaterade även att kommunen som markägare inte kan representera samtliga dessa intressenter. Detta innebär att kommunen inte kan lämna medgivande för placering nära gränsen mot en allmän plats.(MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Att medgivande inte kan ges borde gälla för alla sorters allmän plats såsom exempelvis natur, park, torg och återvinning. Detta borde även gälla oavsett om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen.

Allmän plats som är väg eller gata

MÖD har i en annan dom konstaterat att nära en väg eller en gata som är allmän plats i detaljplan kan ingen lämna medgivande. Det beror på att det enligt domstolen inte finns någon som kan representera alla som har ett berättigat intresse av att använda en väg eller en gata. Detta gäller oberoende av vem som äger marken och oberoende av om marken är planlagd eller inte. Detta borde enligt Boverket gälla oavsett om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Väg utanför detaljplanerat område som är tillgänglig för allmänheten

I domen som gällde väg konstaterade MÖD att ingen kan representera alla som har ett berättigat intresse av att använda en väg. Det finns därmed ingen som kan lämna ett medgivande nära en väg utanför detaljplanerat område. Domstolen konstaterade att detta gäller oavsett vem som äger marken. Enligt Boverkets uppfattning borde det främst gälla vägar som är tillgängliga för allmänheten. Exempel på vägar som ska vara tillgängliga för allmänheten är sådana vägar som får statsbidrag. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Väg utanför detaljplanerat område som inte är tillgänglig för allmänheten

Boverket anser att ägare av en enskild väg som inte är tillgänglig för allmänheten borde kunna lämna ett grannemedgivande. Exempel på vägar som inte är tillgängliga för allmänheten kan vara vägar som är privata och inte får statsbidrag.

Mark utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten

Allmän platsmark finns bara inom detaljplanerat område. Däremot finns mark utanför detaljplanerat område där marken är tillgänglig för allmänheten. Det kan exempelvis vara nationalparker, naturreservat, skog- och ängsmark eller andra områden som är allemansrättsligt tillgängliga. Enligt Boverkets uppfattning bör sådan mark inte betraktas på samma sätt som allmän plats när det gäller grannemedgivande. Det borde vara möjligt för en ägare till ett sådant markområde att som granne lämna ett medgivande för placering nära gränsen.

Attefallshus ska placeras minst 30 meter från järnväg

Attefallshus får inte placeras närmare järnväg än 30 meter räknat från spårets mitt. Om det förekommer flera parallella järnvägsspår mäts avståndet från mitten av det spår som ligger närmast byggnaden. Placering närmare än så kan få göras om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Med infrastrukturförvaltare avses den som förvaltar järnvägsinfrastruktur och driver anläggningar som hör till infrastrukturen. (prop. 2013/14:127 sid. 23 och 75)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Järnvägslag (2004:519) 1 kap 4 §

I Sverige finns det cirka 350 olika infrastrukturförvaltare. För att ta reda på vem som är infrastrukturförvaltare för ett visst spåravsnitt så finns en nationell järnvägsdatabas, NJDB, hos Trafikverket. I den finns en geografisk beskrivning över alla nu använda spår.

Här kan du ta del av databasen NJDB.

Attefallshus får inte byggas på vissa platser

På vissa platser får attefallshus inte byggas. Det gäller i områden som är av riksintresse för totalförsvaret och är flygplatser och övnings- eller skjutfält, i särskilt värdefulla områden och i områden där det krävs bygglov på grund av utökad lovplikt i detaljplan.

Attefallshuset får inte uppföras vid byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla

Bygglovsbefrielsen för attefallshus gäller inte vid byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. MÖD har konstaterat att det är tillräckligt att det är fastslaget att attefallshuset ska uppföras i ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt för att åtgärden inte ska omfattas av undantaget från lovplikten. Enligt domstolen krävs det alltså inte att byggnaden medför att området förvanskas. Det innebär att vid byggnader och inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla får inte attefallshus uppföras även om uppförandet inte förvanskar byggnaden eller bebyggelseområdet. (MÖD 2017-05-29 mål nr P 1588-17)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4d §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Det är byggnadens eller bebyggelseområdets värden som avgör om ett visst objekt är särskilt värdefullt. Det behövs alltså inget utpekande i förväg, men för att underlätta för såväl den enskilde som byggnadsnämndens handläggare är det dock lämpligt att kommunen tar fram ett material som visar vilka byggnader och bebyggelseområden som kommunen bedömer är särskilt värdefulla. Detta material är dock inte juridiskt bindande. Byggnadsnämnden måste därför i varje enskilt fall ta ställning till om en viss byggnad eller ett visst område är särskilt värdefullt.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Om det av en planbestämmelse i detaljplanen framgår att ett område är särskilt värdefullt så får frågan anses vara avgjord. Det gäller exempelvis om en byggnad eller ett bebyggelseområde omfattas av bestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud, då sådana bestämmelser enbart får omfatta sådan särskilt värdefull bebyggelse.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

När en sådan planbestämmelse inte finns kan kommun som underlag för sin bedömning använda olika typer av material som till exempel kulturmiljöprogram, byggnadsinventeringar eller ställningstaganden i översiktsplanen. Om ett område är av riksintresse för kulturmiljövården tyder det på att området är ett särskilt värdefullt område. En bedömning om en viss byggnad eller ett visst område är särskilt värdefullt måste dock göras i varje enskilt fall.

Här kan du läsa mer om vad som avses med en särskilt värdefull byggnad eller bebyggelseområde

Attefallshuset får inte uppföras inom eller i anslutning till vissa områden som är av riksintresse för totalförsvaret

Attefallshus som är komplementbostadshus får inte byggas inom eller i anslutning till flygplatser och övnings- eller skjutfält som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvaret.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4d §

Miljöbalk (1998:808) 3 kap 9 §

Vad som avses med i anslutning till bör i första hand motsvaras av de så kallade influensområden som Försvarsmakten ska redovisa till länsstyrelsen. Influensområdet är det område inom vilket verksamhetens omgivningspåverkan, huvudsakligen i form av buller, kan innebära olägenheter för människors hälsa och därmed ett hinder för framför allt samlad bostadsbebyggelse. Kommunerna ska i översiktsplanen redovisa vilka områden som omfattas av riksintresse. Ofta redovisar kommunerna även influensområdena i sina översiktsplaner. När det gäller flygplatser finns även influensområden för luftrum och stoppområden för höga objekt. Dessa påverkar dock inte förutsättningarna för uppförande av komplementbostadshus. Byggnation inom sådana influensområden kan därför inte anses ske i anslutning till sådant riksintresseområde som avses. Det är endast influensområden för buller som anses berörda i detta sammanhang. Influensområden kan förändras i och med att verksamheten ändrar karaktär eller omfattning. Försvarsmakten är dock skyldig att tillhandahålla en aktuell redovisning av riksintressena.
(jfr prop. 2013/14:127 sid. 25-26) (Förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.)

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 4 §

Attefallshus kan kräva bygglov

Kommunen får i vissa fall i en detaljplan bestämma att bygglov krävs för attefallshus. Det innebär att undantaget från lovplikt för attefallshuset inte gäller för det område som planbestämmelsen omfattar. Det krävs då bygglov för komplementbyggnaden trots att den uppfyller förutsättningarna för lovbefrielse. Om det i en detaljplan som antagits före den 2 juli 2014 har beslutats om utökad lovplikt för friggebodar gäller det även för attefallshus

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4d §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Övergångsbestämmelser Plan- och bygglag (2014:477) pkt 3

3. Har en kommun, före ikraftträdandet, med stöd av 9 kap. 8 § första stycket 2 a bestämt att bygglov krävs för att vidta en åtgärd som avses i 9 kap. 4 § första stycket 3 ska bygglov krävas även för sådana åtgärder som avses i 4 a-4 c §§, till dess att kommunen bestämmer annat

Attefallshus kräver anmälan

Det krävs inget bygglov för att uppföra eller bygga till ett attefallshus, men däremot krävs det i de flesta fall en anmälan till byggnadsnämnden. Om attefallshuset ska användas som komplementbostadshus krävs alltid anmälan. Om en komplementbyggnad ändras så att den blir ett komplementbostadshus är även detta en anmälningspliktig åtgärd. Det krävs dock ingen anmälan om attefallshuset ska användas som komplementbyggnad och det ska placeras utanför "sammanhållen bebyggelse där det behövs en anmälan med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen". Ett startbesked krävs för att få börja bygga och ett slutbesked krävs för att få ta byggnaden i bruk i de fall en anmälan krävs.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5-6 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 3-4 §§

Här kan du läsa mer om vad sammanhållen bebyggelse är.

Här kan du läsa mer om byggprocessen för anmälan av bygglovsbefriade åtgärder.

Här kan du läsa mer om hur du gör en anmälan.

Här kan du läsa mer om tidsfristerna för handläggning.

Omvandla befintlig komplementbyggnad till attefallshus

Om det på tomten finns en befintlig komplementbyggnad kan den under vissa förutsättningar omvandlas till ett attefallshus. Den befintliga komplementbyggnaden kan exempelvis vara en friggebod eller en komplementbyggnad som det finns bygglov för. Eftersom attefallshus inte behöver överensstämma med detaljplan kan byggrätt frigöras genom att omvandla en befintlig komplementbyggnad till ett attefallshus. Denna byggrätt kan sedan användas till nya lovpliktiga byggnader. Om en friggebod omvandlas till ett attefallshus, så får man uppföra en ny friggebod. För att omvandla en komplementbyggnad till ett attefallshus krävs en anmälan.

För att omvandla en befintlig komplementbyggnad till ett komplementbostadhus krävs inga fysiska ändringar av byggnaden. Den måste dock uppfylla alla förutsättningar för lovbefrielse och alla krav som gäller för bostäder. Dessutom krävs en anmälan. Om en friggebod ska omvandlas till ett komplementbostadshus krävs att friggeboden samtidigt byggs till eftersom den är för liten för att kraven som gäller för bostäder ska kunna uppfyllas.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

För att omvandla en befintlig komplementbyggnad till en attefallskomplementbyggnad krävs att byggnaden ändras. Ändringen kan antingen vara att byggnaden byggs till eller att den flyttas till en ny placering. Detta innebär att det inte är tillräckligt att endast lämna in en anmälan om man har en befintlig komplementbyggnad på tomten som man vill omvandla till en attefallskomplementbyggnad.

Det är alltså skillnad på om den befintliga komplementbyggnaden ska omvandlas till ett komplementbostadshus eller till en attefallskomplementbyggnad. Skillnaden beror på att omvandlingen av komplementbyggnad till komplementbostadshus inte kräver bygglov. Detta är reglerat i PBL medan omvandling till attefallskomplementbyggnad inte är det. Det krävs inte bygglov för att uppföra eller bygga till en attefallsbyggnad vilket gör att en befintlig komplementbyggnad kan byggas till eller flyttas för att omvandlas till attefallskomplementbyggnad.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Vad händer om ett attefallshus byggs utan anmälan eller startbesked?

Om ett attefallshus uppförs utan att anmälan har gjorts eller startbesked har getts är den en olovlig byggnation, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan också förelägga byggherren att återställa, till exempel genom rivning. Byggherren kan undgå föreläggande genom att lämna in en anmälan i efterhand.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 51 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder.

Kan någon överklaga ett attefallshus?

Om någon är missnöjd med attefallshusets placering, utformning eller användning kan startbeskedet överklagas. (MÖD 2017-12-01 mål nr P 1646-17)

Här kan du läsa mer om överklagande av bygglovsbefriade åtgärder.

Attefallshuset får vara planstridigt

Attefallshus får strida mot bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Detta innebär bland annat att den får uppföras på prickmark eller på tomter som redan har använt hela sin byggrätt. Det innebär också att det är tillåtet att uppföra ett komplementbostadshus på en tomt som redan har maximalt antal bostäder enligt detaljplanen. Detsamma gäller om detaljplan reglerar max antal komplementbyggnader. Byggnadsnämnden får alltså inte neka startbesked på grund av att attefallshuset är planstridigt.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Om det finns planbestämmelser för komplementbyggnader i detaljplan så gäller de inte för attefallshus. Det kan till exempel stå i planen att komplementbyggnader får placeras 1 meter från gräns. Ett attefallshus får trots detta inte placeras 1 meter från gränsen, om inte grannarna medger det. Det beror på att avståndet på 4,5 meter är en förutsättning för lovbefrielse.

Attefallshuset ska inte heller räknas in vid bedömningen av planenlighet vid en lovprövning av en andra åtgärder på tomten. Det betyder exempelvis att om det har uppförts ett attefallshus och detaljplanen endast medger en komplementbyggnad ska attefallshuset inte räknas som en sådan komplementbyggnad.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 30 §

Om kommunen i detaljplan har bestämt att attefallshus kräver bygglov får byggnaden inte strida mot bestämmelser i detaljplanen. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 78)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Vilka krav gäller för attefallshuset?

Även om det inte krävs bygglov för att uppföra ett attefallshus måste byggnaden uppfylla de krav i PBL, PBF, plan- och byggförordningen, BBR, Boverkets byggregler och Boverkets konstruktionsregler EKS som gäller för åtgärden.

Här kan du läsa mer om krav på bygglovsbefriade åtgärder.

Vad händer om attefallshus inte har byggts enligt kraven?

Om ett attefallshus bryter mot något krav i PBL, PBF, BBR eller EKS kan byggnadsnämnden ingripa. Det kan exempelvis vara om något av kraven för lovebefrielse inte uppfylls till exempel om den är för hög. Det kan även vara om ett krav på placering, utformning eller teknisk egenskap inte uppfylls. Byggnadsnämnden kan i vissa fall förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa, till exempel genom rivning.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder.

Vad händer om en- och tvåbostadshuset inte längre finns kvar?

Om en- och tvåbostadshuset av någon anledning, exempelvis rivning, ombyggnad till flerbostadshus, brand eller annan olycka, inte finns kvar betraktas inte attefallshuset som en olovligt uppförd byggnad. En byggnad som är uppförd bygglovsbefriad har rätt att stå kvar även om de yttre omständigheterna ändras. Detta eftersom förutsättningarna för undantaget var uppfyllda när attefallshuset uppfördes.

Det är ännu inte prövat i rättspraxis vad ett sådant attefallshus ska betraktas som. Det vill säga om det fortfarande är ett komplementbostadshus eller om det är ett enbostadshus. Boverket anser att eftersom det endast är de yttre omständigheterna som har ändrats så borde attefallshuset fortsätta vara ett komplementbostadshus. Dessutom har attefallshuset endast hanterats som ett komplementbostadshus och inte som ett vanligt enbostadshus. I och med att attefallshuset uppfyllde förutsättningarna för lovbefrielse när det uppfördes behöver det inte rivas. Men för att ändra attefallshuset till ett vanligt enbostadhus, behöver bygglov sökas för hela byggnaden.
Boverket har gjort en film som handlar om vad som händer med komplementbostadshuset om en- och tvåbostadshuset inte finns längre.

5. Vad händer med komplementbostadshuset om en- och tvåbostadshuset inte längre finns kvar?

Vad händer om attefallshuset står på en egen fastighet?

Det framgår inte av PBL om det är möjligt att ändra fastighetsindelningen så att bostadshuset och attefallshus står på varsin fastighet. Det är fastighetsbildningslagen, FBL, som reglerar frågor om fastighetsbildning. Det är lantmäterimyndigheten som får avgöra om det finns förutsättningar för att bilda en fastighet med enbart ett attefallshus på.

Det ännu inte prövat i rättspraxis vad ett sådant attefallshus ska betraktas som. Det vill säga om det fortfarande är ett komplementbostadshus eller om det är ett enbostadshus. Boverket anser att eftersom det endast är de yttre omständigheterna som har ändrats så borde attefallshuset fortsätta var ett komplementbostadshus. Dessutom har attefallshuset endast hanterats som ett komplementbostadshus och inte som ett vanligt enbostadshus. I och med att attefallshuset uppfyllde förutsättningarna för lovbefrielse när det uppfördes behöver det inte rivas. Men för att ändra attefallshuset till ett vanligt enbostadhus, behöver bygglov sökas för hela byggnaden.
Boverket har gjort en film som handlar om vad som händer med komplementbostadshuset om det står på en egen fastighet.

Vilka bygglovsbefriade åtgärder får attefallshus kompletteras med?

Till attefallshuset får vissa bygglovsbefriade åtgärder utföras. Attefallshuset får, både om det är ett komplementbostadshus och en komplementbyggnad, förses med ett bygglovbefriat skärmtak över altan, balkong eller entré. Den sammanlagda arean av samtliga skärmtak som uppförs på tomten får inte överstiga 15 m2. Om attefallshuset är ett komplementbostadshus får en skyddad uteplats, med mur eller plank, anordnas. Den skyddade uteplatsen får förses med ett skärmtak på totalt 15 m2.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Till attefallshuset får det däremot inte byggas en friggebod eller ett attefallshus. Man får inte heller göra de bygglovsbefriade åtgärderna, tillbyggnad på 15 m2, inreda ytterligare en bostad eller bygga två takkupor.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a-4c §§

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4e §

Ändringar av ett attefallshus kan kräva bygglov

Om det görs ändringar av attefallshuset efter att det är färdigbyggt kan det krävas bygglov trots att själva attefallshuset inte krävde lov när den uppfördes.

Inom detaljplanerat området krävs det bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på ett attefallshus om åtgärden innebär att byggnaden eller områdets karaktär väsentligt förändras. Även sådana åtgärder som inte väsentligt förändrar byggnadens eller områdets karaktär kan kräva bygglov. Det gäller om kommunen i detaljplan har infört bygglovsplikt för dessa åtgärder. Inom detaljplanerat område krävs det även bygglov för en göra en annan ändring om den väsentligt påverkar attefallshusets yttre utseende. Det kan till exempel vara att ta upp ett fönster eller sätta in en dörr. Utanför detaljplanerat område krävs inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial. Detta gäller även om det är en väsentlig förändring av byggnaden eller områdets karaktär. Det krävs inte heller bygglov för ändringar som väsentligt påverkar byggnadens yttre utseende.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Här kan du läsa mer om lovplikten för ändring av byggnaders yttre utseende.

Här kan du läsa mer om bygglovsbefriad ändring av en byggnads yttre utseende.

Andra tillstånd kan krävas

Även om attefallshuset inte kräver bygglov kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens, tillstånd för åtgärder inom vägområde eller för att vidta åtgärder nära allmän väg.

Här kan du läsa mer om vilka tillstånd, dispenser och anmälan som kan krävas.

Veta mer

Boverket har tagit fram en film med knepiga frågor om bygglovsbefriade åtgärder.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej