Tema god form-, färg- och materialverkan

Länsstyrelserna har genomfört ett uppdrag enligt sina regleringsbrev för 2018 avseende kommunernas tillämpning av plan- och bygglagens krav på att byggnader ska ha en god form-, färg- och materialverkan. Uppdraget är redovisat till Boverket som har sammanställt länsstyrelsernas material.

Om uppdraget

Enligt uppdrag 45 i länsstyrelsernas regleringsbrev för år 2018 ska länsstyrelserna följa upp och redovisa kommunernas tillämpning av plan- och bygglagens utformningskrav god form-, färg- och materialverkan. Det förstås av sammanhanget att det handlar om hur kommunen som myndighet tillämpar kravet främst i ärenden om bygglov, och inte i sin roll som byggherre. Länsstyrelserna har redovisat detta uppdrag till Boverket.

Boverket ska enligt uppdrag 10 i regleringsbrevet för år 2018 sammanställa och redovisa de uppgifter som redovisas av länsstyrelserna i enlighet med uppdraget i länsstyrelsernas regleringsbrev. Länsstyrelsernas redovisning grundar sig på svaren från en enkät som länsstyrelserna har skickat ut till kommunernas byggnadsnämnder.

Boverket har fått in byggnadsnämndernas svar från samtliga 21 länsstyrelser. Från sex länsstyrelser saknas en sammanfattning av svaren. Nedan redovisas Boverkets sammanställning av det material som inkommit.

God form-, färg- och materialverkan

Enligt plan- och bygglagen ska en byggnad ha en god form-, färg- och materialverkan. Kravet gäller vid nybyggnad och ändring av byggnader och i princip även vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver bygglov. Kravet är en förutsättning för bygglov och ingår därför i byggnadsnämndens prövning av sådana ärenden men kravet kan även aktualiseras vid startbesked eller tillsynsärenden. Eftersom kravet ställs på byggnader är det i första hand riktat mot den som ska uppföra eller ändra en byggnad, det vill säga byggherren.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 1 §

Kravet är inte preciserat i plan- och byggförordningen (2011:338) mer än att det även gäller för de flesta bygglovspliktiga anläggningar samt för bygglovpliktiga skyltar och ljusanordningar. Det finns inga ytterligare föreskrifter eller allmänna råd avseende kravet.

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 3 §

Frågorna till kommunernas byggnadsnämnder

De frågor som länsstyrelserna ställt till byggnadsnämnderna avseende kravet på en god form-, färg- och materialverkan har i huvudsak rört följande.

  • Dialog med byggherren
  • Hur undantag från krav på bygglov påverkar arbetet
  • Förekomsten av lokala vägledningar
  • Svårigheter vid tillämpningen
  • Rättsfall som hjälp eller försvårande omständighet
  • Behovet av vägledning

Dialog med byggherren

Det är stor variation bland byggnadsnämnderna i fråga om när dialog med byggherrar sker om kravet på en god form-, färg- och materialverkan. Flera byggnadsnämnder lyfter fördelarna med tidig dialog för den faktiska prövningen av kravet. Det enskilda bygglovets och nämndens förutsättningar spelar den mest avgörande rollen för möjligheten till en tidig och konstruktiv dialog. I de flesta fall initieras dialog först när bygglovsansökan lämnats in. Men ibland, oftast i större projekt eller där bygglovet har föregåtts av en detaljplaneprocess, förs dialog med byggherren innan ansökan färdigställs och lämnas in. Några anger att stadsarkitekten har till uppgift att föra kontinuerlig dialog med byggherrar via medborgardialoger, samråd, företagsfrukostar etcetera. Det är främst i kommuner med högt byggelsetryck som det sker ett förebyggande arbete med organiserad rådgivning och tidig dialog om bland annat kravet på en god form-, färg- och materialverkan.

Hur undantag från krav på bygglov påverkar arbetet

Det är även stor variation bland byggnadsnämnderna i fråga om hur undantagen från krav på bygglov påverkar deras arbete med kravet på en god form-, färg- och materialverkan. Förhållandevis många anger att det inte har någon direkt påverkan samtidigt som andra anser att det medför stor påverkan med efterföljande svårigheter. Det framgår av svaren att det är oklart för en del om kravet på en god form-, färg- och materialverkan överhuvudtaget gäller för en åtgärd som är undantagen från krav på bygglov. Andra lyfter frågan att undantagen gör att prövningen mot kravet på en god form-, färg- och materialverkan skjuts från en förprövning till en prövning i efterhand vid tillsyn, vilket medför svårigheter att bevaka frågan och medför att eventuella ingripanden får ske i efterhand.

Förekomsten av lokala vägledningar

Det stora flertalet byggnadsnämnder har inga lokala vägledningar till byggherrar avseende kravet på en god form-, färg- och materialverkan. Den vägledning som anges är exempelvis gestaltningsprogram som är kopplade till vissa detaljplaner, kulturmiljöprogram och bevarandeprogram. Någon enstaka nämnd anger att det finns en arkitekturpolicy som vägleder.

Svårigheter vid tillämpningen

Byggnadsnämnderna upplever ett flertal svårigheter i sin tillämpning av kravet på en god form-, färg- och materialverkan. Många byggnadsnämnder upplever kravet som subjektivt och främst en fråga om tyckte och smak och framför att kravet inte är så mätbart eller tydligt som till exempel de tekniska kraven. En annan svårighet som lyfts relativt ofta är att byggnadsnämnden kommer in för sent i utformningsprocessen. När bygglovsansökan är inlämnad har byggherren redan fattat ett stort antal beslut angående byggnadens utformning. Det är krävande att ifrågasätta utformningen när byggherren redan bestämt sig.

Andra svårigheter som lyfts av ett flertal byggnadsnämnder är att man saknar eller har brister i kompetens och resurser för att kunna pröva frågan på det sätt man önskar. Några anger som problematiskt att tjänstemän och förtroendevalda har olika syn på och förståelse för kravet. Vissa nämnder tar upp kravets koppling till det allmänna intresset av lämplig utformning med hänsyn till intresset av en god helhetsverkan som en svårighet. Det anses svårt att i det enskilda fallet hitta rätt kravnivå och få det allmänna intresset att väga över det enskilda.

Rättsfall som hjälp eller försvårande omständighet

Flera byggnadsnämnder uppger att det finns rättsfall som försvårar tillämpningen av kravet på en god form-, färg och materialverkan. Här nämns att rättsfallen ofta spretar åt olika håll och i de flesta fall rör det allmänna intresset av en lämplig utformning med hänsyn till intresset av en god helhetsverkan snarare än kravet på en god form-, färg- och materialverkan. Andra byggnadsnämnder uttrycker det som att rättspraxis är svag på området.

Några byggnadsnämnder redovisar egna ärenden som blivit rättsfall och där avgörandena av dessa mål blivit vägledande för nämndens tillämpning av kravet.

Behovet av vägledning

Generellt efterfrågar många byggnadsnämnder mer stöd och vägledning och det är tydligt att det finns ett behov av utbildning och information inom området. Ett flertal vill veta inom vilka rättsliga ramar de kan pröva frågan och även vad som är god utformning. Vissa menar att kravet på god form-, färg- och materialverkan behöver bli tydligare och lättare att förstå, medan andra vill ha tillämpningsexempel och exempel på argumentation som håller i rättslig prövning.

Några byggnadsnämnder ser gärna vägledning kring metodik för bedömningen. Vissa anser att det bör finnas en handbok eller broschyr med bland annat en förklaring av vad kravet innebär. En nämnd föreslår att Boverkets broschyr "Får jag bygga?" kompletteras med ett avsnitt om detta krav.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej