Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Planeringsbesked har använts sparsamt

Granskad:

Länsstyrelsernas rapportering visar att kommunerna hittills inte har använt sig av planeringsbesked i någon stor utsträckning. Av de planeringsbesked som beslutats av länsstyrelserna är en stor majoritet negativa planeringsbesked.

Få planeringsbesked har begärts

Av förarbetena framgår att regeringen framhåller vikten av att möjligheten att begära planeringsbesked används med sparsamhet och förbehålls situationer då stor osäkerhet råder om planeringsförutsättningarna, men där det är möjligt för länsstyrelsen, på det underlag som finns, att ta slutlig ställning i frågan om en eller flera ingripandegrunder (jfr. prop. 2016/17:151 s. 33).

Fler steg för en effektivare plan- och bygglag, prop. 2016/17:151 (på Sveriges riksdags webbplats)

Det är hittills få planeringsbesked som kommunerna har begärt av länsstyrelsen. Enligt uppgift från länsstyrelserna har sammanlagt 56 planeringsbesked beslutats under perioden juli år 2017 till december år 2022. Fördelningen mellan positiva och negativa planeringsbesked är mycket ojämn, 40 av de 56 beslutade planeringsbeskeden var negativa.

Tabellen visa fördelning av antal positiva och negativa planeringsbesked mellan länen. Källa: Länsstyrelsernas rapportering av uppdrag enligt regleringsbrev för år 2022.
1) Länsstyrelsen bedömer att åtgärden inte är förenlig med den aktuella prövningsgrunden.
2) Länsstyrelsen kan inte på erhållet underlag (inklusive ev. kompletteringar) avgöra om en åtgärd är förenlig eller inte med aktuell prövningsgrund.
*) Uppgiften har rättats av länsstyrelsen efter rapportering av uppdraget.

Län

Positivt planerings-besked under åren 2017–2022

Positivt planerings-besked med villkor under åren 2017–2022

Negativt planerings-besked1 under åren 2017–2022

Negativt planerings-besked2 under åren 2017–2022

Totalt beslutade planerings-besked under åren 2017–2022

Blekinge         0
Dalarna   1   1 2
Gotland     1 3 4
Gävleborg   1     1
Halland         0
Jämtland 1   3 1 5
Jönköping     2   2
Kalmar       1 1
Kronoberg 1   3 * 4
Norrbotten     1   2
Skåne 2 3     5
Stockholm     1 3 4
Södermanland   *     0
Uppsala     1   1
Värmland         0
Västerbotten     5   5
Västernorrland   1   4 5
Västmanland     1   1
Västra Götaland 4 1 5 3* 13
Örebro         0
Östergötland     1   1
Totalt 9 7 24 16 56

Det är även få kommuner som hittills har använts sig av möjligheten att begära planeringsbesked av länsstyrelsen. Enligt uppgift från länsstyrelserna har endast 39 av landets 290 kommuner vid något tillfälle fått planeringsbesked av länsstyrelsen under perioden juli år 2017 till december år 2022. I 5 av de 21 länen har inte någon kommun begärt planeringsbesked under åren 2017–2022, se tabell nedan.

Län

(Antal kommuner i länet)

Antal kommuner som fått planeringsbesked Andel kommuner som fått planeringsbesked i procent
Blekinge (5) 0  
Dalarna (15) 3 20
Gotland (1) 1 100
Gävleborg (10) 1 10
Halland (6) 0  
Jämtland (8) 3 38
Jönköping (13) 2 15
Kalmar (12) 1 8
Kronoberg (8) 3 38
Norrbotten (14) 1 7
Skåne (33) 3 9
Stockholm (26) 4 15
Södermanland (9) 0  
Uppsala (8) 1 12
Värmland (16) 0  
Västerbotten (15) 2 13
Västernorrland (7) 3 43
Västmanland (10) 1 10
Västra Götaland (49) 9 18
Örebro (12) 0  
Östergötland (13) 1 8
Totalt 39 13

De flesta planeringsbesked gäller strandskydd

I planeringsbeskedet har kommunen möjlighet att få länsstyrelsens svar om en detaljplan riskerar att bli överprövad utifrån länsstyrelsens ingripandegrunder enligt 11 kap. 10 § plan- och bygglagen.

Enligt länsstyrelsernas rapporteringar har majoriteten av de begärda planeringsbeskeden rört strandskydd. Länsstyrelsen i Jämtland konstaterar att strandskydd är en fråga som oftast inte innebär behov av särskilda utredningar och där kommunen själv har kunskap och underlag för att hantera frågan, vilket kan vara en förklaring till att inkomna ärenden för planeringsbesked berört framför allt strandskydd.

Även kommuner som hittills inte har begärt planeringsbesked lyfter att strandskydd är en relevant och användbar fråga att hantera med planeringsbesked, eftersom den är tydligt avgränsad och svaret kan avgöra hela detaljplaneprojektets möjlighet att genomföras.

Andra ingripandegrunder som länsstyrelserna nämner har prövats är riksintressen, miljökvalitetsnormer för vatten och människors hälsa och säkerhet eller risken för översvämning. Det är även vanligt att flera ingripandegrunder prövats i samma planeringsbesked.

Positivt även med negativt planeringsbesked

Nästan hälften av de negativa planeringsbeskeden under åren 2017–2022 var av den karaktär att länsstyrelsen inte kunde avgöra om en åtgärd var förenlig med aktuell prövningsgrund utifrån det underlag som kommunen skickat. Några kommuner beskriver att risken för att få ett negativt planeringsbesked skulle kunna göra att kommunen väljer att avstå från att begära planeringsbesked, eftersom planarbetet därmed bara skulle ta längre tid och bli mer kostsamt. Även ett negativt planeringsbesked kan dock vara värdefullt för kommunen. Två kommuner i Västernorrlands län beskriver att länsstyrelsens negativa planeringsbesked skulle kunna vara ett stöd för att avbryta ett planarbete som kommun själv är tveksam till. En kommun i Västerbottens län som fått ett negativt planeringsbesked tycker ändå att det var positivt med det direkta svaret de fick från länsstyrelsen och att det hjälpte dem att inte lägga ner tid och resurser i onödan.

 

 

 

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen