Tema: Planeringsbesked
Möjligheten för kommunerna att begära planeringsbesked av länsstyrelsen infördes år 2017 i syfte att effektivisera detaljplanearbetet. Länsstyrelserna har haft i uppdrag att redovisa och analysera hur kommunerna använder sig av planeringsbesked. Den samlade bedömningen är att det än så länge inte verkar finnas något stort behov av att använda sig av planeringsbesked och att kommunerna föredrar en tidig dialog med länsstyrelserna framför att begära planeringsbesked.
Länsstyrelsernas och Boverkets uppdrag
I länsstyrelsernas och Boverkets regleringsbrev för år 2022 anges att länsstyrelserna har i uppdrag att redovisa och analysera hur kommunerna använder möjligheten att begära planeringsbesked av länsstyrelsen, och att Boverket ska sammanställa och redovisa de uppgifter som länsstyrelserna rapporterar.
Länsstyrelsernas metod
Inriktning och tillvägagångssätt av uppdraget har samordnats mellan länsstyrelserna, och skett i samverkan med Boverket. Länsstyrelserna har sammanställt statistik gällande planeringsbesked från sina respektive diarium. Länsstyrelserna har även inhämtat erfarenheter och synpunkter från kommunerna. Frågor har ställts till kommunerna med lite olika tillvägagångssätt: några länsstyrelser har skickat enkäter, andra har haft intervjuer och någon har haft dialogmöten. Vissa länsstyrelser har ställt samma frågor till alla kommuner, oavsett om de har begärt planeringsbesked eller inte, medan andra har valt att ställa olika frågor utifrån kommunernas erfarenheter. Alla kommuner har dock inte svarat på länsstyrelsernas frågor, i vissa län har så pass få som hälften av kommunerna valt att lämna svar. Majoriteten av länsstyrelserna har i sin utredning och analys utgått från följande frågeställningar:
- Har ni några interna rutiner vid begäran av ett planeringsbesked? Hur ser de ut?
- Varför har kommunen valt att inte använda sig av planeringsbesked? Beror det på att underlaget som Länsstyrelsen lämnar vid undersökningen är tillräckligt?
- Vid vilka tillfällen/situationer bedömer ni att det är mest lämpligt att använda sig av planeringsbesked?
- Vad ser ni för hinder/nackdelar med att begära ett planeringsbesked?
- Anser ni att användandet av planeringsbesked effektiviserat planprocessen? Varför/varför inte?
Boverket har sammanställt länsstyrelsernas redovisningar under följande sidor.
Bakgrund till införandet av planeringsbesked
Kommunerna har sedan 1 juli 2017 möjlighet att under detaljplaneprocessen begära planeringsbesked av länsstyrelsen. Syftet med att införa planeringsbesked var att det skulle bidra till ett effektivt detaljplanearbete, där kommunen under planprocessen skulle kunna få svar från länsstyrelsen om en detaljplan riskerade att bli överprövad utifrån länsstyrelsens ingripandegrunder. Detta möjliggör för kommunen att få ett bindande besked från länsstyrelsen gällande en specifik fråga, med förhoppningen att det leder till ökad tydlighet och minskad risk för att tid läggs på planering som inte leder till en antagen detaljplan. (jfr. prop. 2016/17:151).
Fler steg för en effektivare plan- och bygglag, prop. 2016/17:151 (på Sveriges riksdags webbplats)
Processen att begära planeringsbesked
Kommunen kan välja att begära planeringsbesked när som helst under detaljplaneprocessens gång. Om begäran görs i ett tidigt skede kan risken minska att kommunerna planerar för åtgärder som länsstyrelsen kan komma att överpröva. Begärs planeringsbesked innan samrådet behöver dock kommunen ge myndigheter och andra berörda tillfälle att lämna synpunkter samt, om detaljplanen ska handläggas med ett utökat förfarande, kungöra begäran om planeringsbesked innan den skickas till länsstyrelsen.
En begäran om planeringsbesked ska alltid vara skriftlig och innehålla de underlag som länsstyrelsen behöver för att kunna bedöma begäran. En begäran ska även innehålla en redovisning av de synpunkter som kommit in samt kommunens kommentarer utifrån synpunkterna.
Från det att länsstyrelsen har fått in en komplett begäran ska planeringsbeskedet ges inom sex veckor. Om ärendets omfattning eller andra särskilda omständigheter kräver det kan tiden länsstyrelsen har på sig att ge besked förlängas.
Positivt eller negativt planeringsbesked
Länsstyrelsen kan antingen lämna ett positivt eller ett negativt planeringsbesked. Om länsstyrelsen bedömer att det finns risk för att den planerade åtgärden kan antas påverka det som omfattas av ingripandegrunderna på ett sådant sätt att en detaljplan i ett senare skede kan komma att överprövas, kan länsstyrelsen lämna ett negativt planeringsbesked. Det finns dock inget krav att länsstyrelsen måste överpröva detaljplanen i ett senare skede efter att ha lämnat ett negativt planeringsbesked. Ett negativt planeringsbesked innebär därför inte att länsstyrelsen har tagit slutlig ställning i frågan. Ett positivt planeringsbesked däremot är bindande och innebär att länsstyrelsen inte kan överpröva kommunens beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan utifrån de frågor som planeringsbeskedet avser. Om förutsättningarna som planeringsbeskedet baserades på har ändrats väsentligt är beskedet inte bindande och länsstyrelsen har rätt att överpröva detaljplanen i vanlig ordning.
Möjlighet att ställa villkor
Länsstyrelsen har möjlighet att ställa villkor kopplat till ett positivt planeringsbesked och på det sättet ange ramar för hur planförslaget behöver utformas eller ändras för att planen inte ska riskera att överprövas. Om kommunen uppfyller villkoren blir planeringsbeskedet bindande och länsstyrelsen kan inte överpröva eller upphäva detaljplanen på de grunder som planeringsbeskedet behandlat.
Kommunen kan överklaga till regeringen
Kommunen har möjlighet att överklaga ett negativt planeringsbesked eller ett positivt planeringsbesked som förenats med villkor. Överklagan ska göras till regeringen inom tre veckor från att länsstyrelsens beslut om planeringsbesked meddelades.