Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Översiktsplanens aktualitet

Granskad:

I många kommuner pågår arbetet med att ta fram en planeringsstrategi. Drygt 60 procent uppger att de avser ta fram en planeringsstrategi, medan drygt 30 procent av kommunerna uppger att de i stället avser ta fram en ny översiktsplan före 11 september år 2024.

Drygt 60 procent av kommunerna avser att ta fram en planeringsstrategi

Enligt lagändringen av 3 kap. plan- och bygglagen, PBL, 1 april år 2020, ska kommunerna göra en aktualitetsprövning av sin översiktsplan genom att ta fram en planeringsstrategi. Kommunerna ska under perioden från ordinarie val år 2022 fram till senast 11 september år 2024 antingen ha antagit en planeringsstrategi eller en ny översiktsplan.

Ta fram planeringsstrategin

Enligt uppgift från 265 kommuner har de kommit olika långt i arbetet med att ta fram sin planeringsstrategi. Efter valet år 2022 och fram till enkätens slutdatum 31 januari år 2022 är det 4 kommuner som har antagit en planeringsstrategi.

Drygt 60 procent av de svarande kommunerna, uppger att de avser att ta fram en planeringsstrategi innan september år 2024. Drygt 30 procent av landets kommuner redovisar att de i stället avser ta fram en ny översiktsplan och därför inte kommer ta fram någon planeringsstrategi. Det är 10 kommuner som uppger att de redan antagit en ny översiktsplan efter valet år 2022, och därmed inte behöver ta fram en planeringsstrategi.

Länsstyrelserna har lämnat de första underlagen

Lagändringen år 2020 för 3 kap. PBL innebär också att länsstyrelserna ska tillhandahålla ett underlag till kommunernas planeringstrategi. Underlaget är en redovisning av vilka statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. I underlaget ska länsstyrelsen också ange om någon del av länsstyrelsens granskningsyttrande över förslaget till översiktsplan inte längre gäller. Länsstyrelserna ska redovisa ett underlag till kommunerna under den andra halvan av tiden mellan två ordinarie val, eller när kommunen begär det.

Enligt uppgift från länsstyrelserna har de hittills lämnat ett kommunspecifikt underlag till 209 kommuner. Länsstyrelserna har även lämnat underlag i form av ett länsövergripande underlag till 124 kommuner. Det är 96 kommuner som har fått både kommunspecifikt och länsövergripande underlag.

Knappt 70 kommuner har inte fått något underlag från länsstyrelsen. Anledningarna till detta varierar och kan till exempel bero på att en ny översiktsplan har fått laga kraft efter valet år 2022, eller att en ny översiktsplan är på gång och beräknas antas före september år 2024. Ett par länsstyrelser uppger att de på grund av sjukfrånvaro och vakanser inte kunnat leverera underlag till kommunerna i rätt tid.

Utmaningar och fördelar för länsstyrelserna med att ta fram underlag

Länsstyrelserna har i sina enkätsvar haft möjlighet att lämna kommentarer om utmaningar och fördelar när det gäller arbetet med att ta fram en första omgång av underlaget till kommunernas planeringsstrategi. Några av utmaningarna som länsstyrelserna framförde var att hitta en metod för arbetet, upplägg och omfattning. En annan utmaning var att hitta en relevant nivå på informationen, eftersom underlag har blivit alltmer omfattande och kräver bearbetning av vad som är betydelsefullt för översiktsplaneringen.

Bedömningen av granskningsyttrandets aktualitet har också inneburit svårigheter. Flera kommuner har ett stort antal äldre ändringar av översiktsplaner, vilket har gjort arbetet med genomgång av granskningsyttranden omfattande.

De fördelar som framkom av arbetet med underlagen var exempelvis en ökad förståelse för länsstyrelsernas Planeringskatalog och planeringsunderlagen, men även en nyttig genomlysning av kommunernas översiktsplaner med dess ändringar och vikten av att skriva tydligare granskningsyttranden framöver. Arbetet har också bidragit till värdefulla interna dialoger inom länsstyrelsen och gett anledning till dialoger med kommunerna där olika behov av vägledning har kunnat fångas upp.

Länsstyrelsernas kommentarer kommer att användas av Boverket i det fortsatta vägledningsarbetet när det gäller länsstyrelsernas underlag, och i kontakter med länsstyrelserna genom olika referensgrupper.

Länsstyrelsens underlag

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen