Kommunernas arbete med arkitektur och gestaltning

Boverket har i 2017-års plan- och byggenkät ställt tre frågor knuta till kommunernas arbete med arkitektur och gestaltning. De tre frågorna berör vilka strategiska dokument kommunen har på området, hur de så kallade Attefallsåtgärderna påverkar arbetet med arkitektur och gestaltning samt vilka resurser kommunen har avseende arkitekt i lov- och byggprocessen.

En samlad strategi för arkitektur

Den första frågan löd "Har kommunen en samlad strategi för arkitektur?". Frågan försågs med ett förtydligande: "För att kunna svara jakande på frågan ska kommunen ha ett eller flera dokument som sammantaget tydliggör kommunens förhållningssätt och strategier för arkitekturfrågor."

Många saknar en strategi

Åttio procent av kommunerna som svarade på frågan (204 av de 255) anser att de inte har någon samlad strategi för arkitektur. Endast 27 kommuner anger att de har en arkitekturstrategi och att denna är kopplad till översiktsplanen, medan 24 kommuner nämner en annan typ av dokument. I de fall strategin inte är en del av översiktsplanen, är variationen i de dokument som anges som strategi stor. Man anger bland annat: Byggnadsordning, Centrumprogram, Arkitekturpolitiskt program, Gestaltningspolicy, Stadsmiljöprogram, Stadsbyggnads- och kulturmiljöprogram, Bygga på landsbygden och i byar, Gestaltningsprogram och Handlingsplan för stadens byggande. Det går inte att utläsa hur strategierna är formulerade, exempelvis hur detaljerande de är och hur de är geografiskt avgränsade.

Attefallsåtgärdernas påverkan på arkitekturarbetet

Den andra frågan med inriktning mot kommunernas arbete med arkitektur och gestaltning var "Anser ni att de bygglovsbefriade åtgärderna enligt 9 kapitlet 4a-4c §§ PBL påverkar era möjligheter att arbeta för en god arkitektur?" Vid jakande svar fanns möjlighet att beskriva hur de påverkar, vilket 101 av de 176 kommuner som svarade på frågan valt att göra.

De bygglovsbefriade åtgärderna enligt 9 kapitlet 4a-4c §§ PBL infördes år 2014 och är allmänt kallade Attefallsåtgärder. Det handlar om kompletteringsåtgärder till en- och tvåbostadshus som får utföras utan krav på bygglov. Istället krävs en anmälan och ett startbesked. Åtgärderna får även strida mot gällande detaljplan.

Påverkan varierar och beror på flera olika faktorer

En majoritet, 115 kommuner, anser att de bygglovbefriande åtgärderna påverkar deras arbete med arkitektur. Hur de bygglovbefriade åtgärderna påverkar varierar stort, men de allra flesta menar att de får en negativ påverkan. Ur svaren kan utläsas att kommunerna har olika uppfattning om utformningsfrågor överhuvudtaget ska beaktas i en anmälan för en Attefallsåtgärd. En kommun svarar exempelvis "Eftersom åtgärderna inte är lovpliktiga finns det inte möjlighet att på samma sätt som i ett bygglov bedöma lämplighet, anpassning och arkitektoniska värden", och en annan kommun svarar att de "inte alls får lägga sig i utformningen". Svaren pekar på ett utökat behov av vägledning om hur kommunerna ska hantera utformningsfrågor i anmälningsärenden för Attefallsåtgärder.

Flera svar vittnar om hur arbetet med arkitekturfrågor i detaljplaner, t ex täthetsfrågor, blir satta ur spel. De svarande menar nämligen att detta inte går att omhänderta i ett anmälanförfarande, vilket i sin tur motverkar intresset av en god helhetsverkan. Andra vanligt förekommande svar är att det är svårt att neka startbesked med hänvisning till utformning, svårare än att neka bygglov, samt att fyraveckors-regeln begränsar möjligheten till utredning och dialog. Flera framför även att det finns en allmän uppfattning bland byggherrar om att bygglovbefriat innebär frihet från alla samhällskrav. Här ser Boverket behov av informationsinsatser till allmänheten och presumtiva byggherrar.

Antalet arkitekter hos kommunen i lov- och byggprocessen

Den tredje frågan rörde kommunernas resurser i lov- och byggprocessen avseende arkitekter. Den handlade om såväl antal arkitekter i förhållande till antalet tjänstepersoner totalt, men även årsarbetstid i timmar för arkitekter i förhållande till samtliga tjänstepersoner. Såväl anställd personal som inköpta tjänster ska anges. 258 kommuner har svarat på frågan om antal tjänstepersoner och 251 på frågan om antal arkitekter.

Många kommuner har få eller inga arkitekter i lov- och byggprocessen

De allra flesta kommuner har 1-10 personer som arbetar med lov- och byggprocesser varav 0-2 är arkitekter. Kommuner som sticker ut med förhållandevis många arkitekter är till exempel Härryda kommun med 9 personer varav 6 arkitekter och Marks kommun med 19 respektive 7. Vid ett grovt överslag kan sägas att knappt var tionde tjänsteperson i lov- och byggprocessen anges vara arkitekt. Variationen är dock stor: 59 kommuner anger exempelvis att arkitektkompetens helt saknas i dessa processer.

Vid en översiktlig jämförelse av årsarbetstiden för de 114 kommuner som angett en (1) tjänsteperson med arkitektkompetens framgår att relativt många redovisar låga årsarbetstider. Tiderna varierar från omkring 50 timmar till 1600 timmar (d.v.s. omkring heltid). Enbart 24 av de 114 är motsvarande en heltid. Av de resterande 90 är det många som anger årsarbetstider mellan 160-400 timmar, vilket kan antyda att det är en inköpt tjänst.

 

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej