På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Kommunala planbesked

De flesta planbesked som lämnades under år 2019 var positiva, precis som de senaste åren. Tillämpningen varierar dock mellan landets kommuner beroende på olika förutsättningar och att det inte är ett krav att använda sig av planbesked som start på ett planarbete.

Regler om planbesked finns sedan den 2 maj 2011 i 5 kap. 2–5 §§ plan- och bygglagen. Syftet med planbesked är att alla som har för avsikt att genomföra en åtgärd ska kunna få ett snabbt och tydligt besked om huruvida kommunen tänker inleda ett planläggningsarbete eller inte. Kommunens besked ska vara skriftligt och motiverat. Ett positivt planbesked innebär att kommunen ställer sig positiv till att inleda ett planarbete, men ett planarbete behöver inte föregås av ett planbesked.

Planbesked används fortfarande till stor del av kommunerna och huvuddelen av de planbesked som lämnas är fortsatt positiva. Enligt uppgift från 274 av landets kommuner lämnades totalt 1550 planbesked under år 2019. Av dessa var 84 procent positiva och 16 procent negativa. Fördelningen mellan positiva och negativa planbesked ser därmed likadan ut som de senaste åren.

Olika förutsättningar ger variation i tillämpningen

Länsstyrelserna hade 2013 i uppdrag att analysera hur kommunerna tillämpade bestämmelserna om planbesked, uppdrag 41 i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2013. Analyserna rapporterades till Boverket som gjorde en nationell sammanställning i rapporteringen av plan- och bygglagstiftningens tillämpning gällande år 2013. Analysen visade att flera kommuner använde sig av planbesked i stor utsträckning och att alla initiativ inleddes på detta sätt, medan andra uppgav att de påbörjade ett planarbete direkt efter förfrågan utan att använda planbesked. Behovet av planbesked angavs i analysen vara störst i de fall där dialog och förtroende inte fungerade.

Analysen från år 2013 visade också att tillämpningen av de nya reglerna om planbesked varierade i hög grad mellan landets kommuner på grund av skillnader i invånarantal, bebyggelsetryck och resurser för planarbete. Kommuner med stor tillväxt hade den största andelen planbesked, vilket stämmer även för år 2019. För kommuner med mindre tryck på exploatering var den formella processen med planbesked ofta inte nödvändig. Även här pekar statistiken för år 2019 åt samma håll. 

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen