Antagna detaljplaner

Antalet antagna detaljplaner fortsätter att minska och för år 2022 gjordes den lägsta noteringen sedan Boverket började samla in statistiken. Standardförfarande är det vanligast använda planförfarandet och det är en fortsatt relativt hög andel ändringar av detaljplaner som antas av kommunerna.

Antalet antagna detaljplaner fortsatt lågt

Antalet detaljplaner som antagits år 2022 är den lägsta noteringen sedan Boverket började samla in statistiken. Enligt uppgift från länsstyrelserna har totalt 1 084 detaljplaner antagits av kommunerna under år 2022. En antagen detaljplan omfattar beslut om nya detaljplaner, beslut om ändringar av befintliga detaljplaner och upphävande av befintliga detaljplaner.

Under åren 2005–2010 var antalet antagna detaljplaner omkring 2 000 per år. Därefter har antalet antagna detaljplaner minskat. Under åren 2011–2014 antogs omkring 1 700 detaljplaner per år och åren 2015–2018 antogs omkring 1 500 per år. Under åren 2019–2021 minskade antalet antagna detaljplaner ytterligare till omkring 1 300 per år.

Orsakerna till färre antagna detaljplaner kan antas variera

Med anledning av de senare årens minskning av antagna detaljplaner genomförde Boverket år 2020 en studie för att utreda orsaker och konsekvenser till nedgången. Studien baserades på intervjuer med ansvariga personer för detaljplanering i 19 kommuner. I genomförda intervjuer framkom ingen entydig bild till den aktuella nedgången. Det var dock tre områden som var framträdande, och som i vissa fall överlappade varandra:

• Organisatoriska orsaker.
• Komplexa planer och utredningar kräver resurser.
• Naturlig fluktuation/återgång till normalläge.

Något som i stort sett alla kommuner lyfte fram var detaljplaneringens ökade komplexitet och ökade krav på utredningar som anledningar till att det i dag tar allt längre tid från beslut om att påbörja en detaljplan till att detaljplanen fått laga kraft. Det kräver både ekonomiska och personella resurser.

Vill du läsa hela studien ”Studie av orsaker och konsekvenser av färre antal antagna detaljplaner” finns den under rubriken ”Dokument” i ”Relaterad information”.

Boverket har inte genomfört någon ny fördjupad studie med anledning av den fortsatta nedgången år 2022, men några troliga bidragande faktorer kan vara det ekonomiska läget i landet i kombination med de senaste årens pandemi, samt politiska faktorer i och med att det var valår 2022. Kopplat till de organisatoriska orsaker som nämns i den fördjupade studien kan det även finnas svårigheter för kommunerna att anställa och behålla kompetens. En annan organisatorisk orsak som nämns i studien är att detaljplaneresurser krävs till översiktsplanearbete, vilket är än mer aktuellt nu med ändrade regler kring planeringsstrategi.

Närmare var fjärde detaljplan en ändring

Fördelningen mellan andelen nya, ändrade och upphävda detaljplaner har inte ändrats nämnvärt jämfört med de senaste åren. Det är fortsatt mest vanligt att kommunerna antar nya detaljplaner. Under år 2022 var 72 procent av besluten antagande av nya detaljplaner, 24 procent var ändringar av befintliga detaljplaner och 4 procent upphävande av befintliga detaljplaner.

Ändring av detaljplan omfattar borttagande, införande och justering av bestämmelser samt upphävande av en geografisk del av en plan. Det kan användas för att anpassa planen till nya förhållanden och hålla den aktuell utan att genomföra hela den lämplighetsbedömning som görs vid upprättandet av en ny plan. Andelen ändringar av detaljplan har de senaste åren legat mellan 20 och 25 procent.

Att så stor andel som närmare en fjärdedel är ändringar av detaljplaner kan ha flera orsaker och behöver inte betyda att det används felaktigt. Boverket får dock varje år förhållandevis många frågor gällande ändring av detaljplan. Frågorna gäller framför allt hur ändringar ska göras i praktiken, för vad man kan ändra och hur kraven på digital information aktualiseras vid ändring av detaljplan. Boverket lyfte behovet av att se över reglerna gällande ändring i rapport 2023:3, Uppdrag om fler lösningar som främjar en enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen (2010:900) i en digital miljö. Boverket menar att det inte går att nå hela vägen vad gäller ändring av detaljplan med vägledning utan att det behövs ändringar och förtydliganden i reglerna för att det ska gå att göra rätt och samtidigt få ut nyttorna med digitaliseringen.

Detaljplanernas överensstämmelse med gällande översiktsplan

Av de antagna detaljplanerna under år 2022 är det endast drygt 2 procent som enligt länsstyrelsens bedömning strider mot gällande översiktsplan eller länsstyrelsens granskningsyttrande till gällande översiktsplan. Andelen ligger på samma nivå som för åren 2015–2021.

De flesta detaljplanerna tas fram med standardförfarande

Enligt uppgift från länsstyrelserna är standardförfarande den process som fortsatt tillämpas i störst utsträckning, se tabell nedan.

Fortsatt visar länsstyrelsens uppgifter att kommunerna i viss mån använder de förenklade processerna för att ändra eller upphäva detaljplaner som finns i 5 kap. 38 a–38 c §§ plan- och bygglagen. Det vanligaste är att kommunerna använder sig av det förenklade förfarandet för att ta bort bestämmelser om fastighetsindelning och vissa bestämmelser om rättighetsområden.

Samordnat förfarande tillämpades för mindre än 1 procent av de antagna detaljplanerna, vilket är en oförändrad andel jämfört med åren 2017–2021.

Fortfarande handläggs en del detaljplaner med enkelt- eller normalt planförfarande. Dessa omfattar detaljplaner som påbörjats enligt äldre lagstiftning och därför följer de äldre planprocesserna som gällde före år 2015. Andelen fortsätter dock att minska, se tabell nedan. Totalt har 3 procent av de antagna detaljplanerna handlagts med normalt eller enkelt planförfarande under år 2022.