På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Åtaganden för byggnadsinspektörer vid tekniskt samråd

Granskad: 

Det är byggnadsnämnden som kallar till tekniskt samråd där bland annat kontrollplanen gås igenom. Om byggherren ska genomföra en rivningsåtgärd som är lov- eller anmälningspliktig måste denne i normalfallet lämna in en kontrollplan där det framgår vilket avfall som rivningsåtgärden kan ge upphov till samt hur avfallet ska tas om hand.

Vid tekniskt samråd ska man bland annat gå igenom hur identifieringen av avfall och återanvändbara byggprodukter har gjorts. De tekniska handlingarna som byggherren ska lämna senast vid det tekniska samrådet bör innehålla uppgifter som underlättar byggnadsnämndens bedömning om uppgifterna om avfall är rimliga. De uppgifter som byggherren bör lämna preciseras närmare i följande allmänna råd.

Allmänt råd till 10 kap. 18 § första stycket 2 PBL (BFS 2013:15)

18 §
  Byggherren ska senast vid det tekniska samrådet till byggnadsnämnden lämna
   1. ett förslag till en sådan kontrollplan som krävs enligt 6 §, samt
   2. de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna enligt 9 kap. 21 §, krävs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked.

Första stycket 1 gäller inte rivningsåtgärder, om byggnadsnämnden i det enskilda fallet har beslutat att det inte behövs någon kontrollplan.

Allmänt råd
Av de tekniska handlingar som lämnas till byggnadsnämnden och som avser rivningsåtgärder bör, i relevanta delar, så långt det är möjligt framgå:

  • byggnadstyp och byggnadens storlek, läge och ålder,
  • huvudsaklig nuvarande och tidigare användning,
  • tillbyggnader, andra utförda större underhålls- eller reparationsåtgärder med materialbyte samt
  • byggnadens grundläggning och bärande konstruktion i övrigt.

De tekniska handlingarna bör i tillräcklig utsträckning kompletteras med ritningar eller fotografier.
Dokumentation från sådan inventering som har utgjort underlag för kontrollplanen och som anger förekomst av farligt avfall samt annat avfall bör lämnas till byggnadsnämnden tillsammans med kontrollplanen. Resultaten av provningar och analyser som har gjorts bör redovisas.

En kontrollplan ska bland annat innehålla uppgifter om vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand. Den ska även innehålla uppgifter om vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet och avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. För att kunna få dessa uppgifter ska byggherren göra en materialinventering, antingen på egen hand om kunskap finns eller genom att anlita någon som är kunnig på området. Hur inventeringen ska genomföras och vilka uppgifter som ska lämnas preciseras närmare i följande allmänna råd.

Allmänt råd till 10 kap. 6 § 5 PBL

6 §
  Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 §
(kontrollplan) med uppgifter om
   1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
   2. vem som ska göra kontrollerna,
   3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
   4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
   5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
   6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra
      a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
      b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Lag (2020:603) .

 
Allmänt råd (BFS 2013:15)
En materialinventering, som görs för att få uppgifter om vilket farligt avfall som rivningsåtgärder kan ge upphov till, bör genomföras genom en inventering på plats i byggnaden om det inte är uppenbart onödigt. Inventeringen bör utföras av någon som har god kunskap och erfarenhet inom området. Den bör redovisa aktuella förhållanden.
I kontrollplanen bör det anges vilket material som vid rivningsåtgärderna kan ge upphov till farligt avfall, bedömd mängd eller omfattning för varje avfallsslag samt var i byggnaden dessa material finns.
Som avfallsslag räknas de olika typer av avfall som anges i bilaga 4 till avfallsförordningen (2011:927). I avfallsförordningen anges även vad som utgör farligt avfall.

Vid det tekniska samrådet ska man gå igenom hur inventeringen gått till.  Särskilt fokus bör ligga på att det farliga avfallet sorteras ut vid källan och hanteras på rätt sätt.  Olika kategorier av farligt avfall får i regel inte blandas. Det är även viktigt att se till att byggherren planerar för en miljömässigt godtagbar hantering av övriga avfallsslag, se mer nedan om avfallshantering enligt miljöbalken.

Som nämnts ovan ska kontrollplanen innehålla uppgifter om hur avfallet ska tas om hand. Vilka uppgifter som ska lämnas preciseras närmare i det allmänna rådet nedan.

Allmänt råd till 10 kap. 6 § 6 PBL (BFS 2013:15)

6 §
  Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 §
(kontrollplan) med uppgifter om
   1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
   2. vem som ska göra kontrollerna,
   3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
   4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
   5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
   6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra
      a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
      b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Lag (2020:603) .


Allmänt råd
I kontrollplanen bör, i relevanta delar, anges följande:

  • I vilka avfallsslag farligt avfall kommer att sorteras.
  • I vilka avfallsslag annat avfall kommer att sorteras.
  • I vilken utsträckning sorteringen kommer att ske genom källsortering på arbetsplatsen respektive genom eftersortering.
  • Hur de olika avfallsslagen kommer att hanteras, dvs. om de ska bli föremål för materialåtervinning, energiutvinning eller deponering.
  • Om särskilda skyddsåtgärder behöver iakttas vid rivningsåtgärderna med hänsyn till risk för skador på människor, djur eller växter, t.ex. vid hantering av material som innehåller asbest eller PCB.
  • Om särskilda skyddsåtgärder behöver vidtas för att avlägsna och oskadliggöra virkesförstörande insekter, annan ohyra eller hussvamp.
Att tänka på

• I kontrollplanen kan byggnadsnämnden med stöd av 10 kap. 6 § 3 PBL föreskriva att vissa anmälningar ska göras till nämnden, t.ex. att byggherren ska informera nämnden innan ett visst arbetsmoment utförs t.ex. innan rivning påbörjas. Sådan anmälningsskyldighet kan underlätta för planeringen av kommunens tillsynsbesök på platsen.

• Det kan vara lämpligt att en miljöinspektör bereds möjlighet att delta vid det tekniska samrådet för att få en samsyn kring avfallshanteringen.

Kontrollplanen fastställs av byggnadsnämnden då beslut om startbesked fattas. Detta beslut kan överklagas av sökanden. Om rivningsåtgärderna påbörjas trots att startbesked inte har meddelats ska byggnadsnämnden ta ut en särskild avgift (byggsanktionsavgift).

51 §
  Om någon bryter mot en bestämmelse i 8-10 kap. eller i föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 16 kap. 2-10 §§
eller mot en bestämmelse i en EU-förordning om krav på byggnadsverk eller byggprodukter, ska tillsynsmyndigheten ta ut en särskild avgift
(byggsanktionsavgift) enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.
12 §.

15 §
  Bestämmelser om bygglov, rivningslov och marklov gäller inte åtgärder med byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur. Sådana åtgärder ska föregås av samråd med länsstyrelsen som på lämpligt sätt ska underrätta kommunen om åtgärderna och var de ska utföras.

16 §
  Även om en åtgärd inte kräver bygglov, rivningslov eller marklov, får åtgärden inte påbörjas i strid med föreskrifter om skyldighet att anmäla åtgärden som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.

Att tänka på • När det gäller vilka krav som kan ställas i kontrollplanen måste en avvägning ske mellan det allmännas intresse av en så god hantering av rivningsmaterialet som möjligt och kostnaden för byggherren. I första hand ska avfallshierarkin följas men avsteg kan vara motiverade utifrån att dels ska det alternativ som ger bäst resultat för miljön och människors hälsa i sin helhet väljas och dels gäller skälighetsprincipen. För icke farligt avfall kan ett från resurshushållningssynpunkt bättre omhändertagande av rivningsmaterial dock medföra ökade kostnader för byggherren, även om det sorterade materialet har ett visst ekonomiskt värde. Denna kostnad måste vägas mot den önskade effekten. Det är med dessa utgångspunkter och med beaktande av det enskilda projektets art och omfattning som byggnadsnämnden har att ta ställning till kontrollplanens innehåll. Detta medför inte någon skillnad i fråga om kravet på en godtagbar hantering av farligt avfall. Ansvaret för detta har byggherren, oavsett kostnaden.

Avfallshantering enligt miljöbalken

Den som innehar ett avfall ska se till att det hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt.

11 §
  Den som hanterar avfall ska se till att hanteringen inte skadar eller orsakar risk för skada på människors hälsa eller miljön. Särskild hänsyn ska tas till
   1. den risk som hanteringen kan innebära för skada på vatten, luft, mark, växter eller djur,
   2. de olägenheter som hanteringen kan innebära genom buller eller lukt, och
   3. den negativa påverkan som hanteringen kan ha på sådana särskilt skyddade områden som avses i 7 kap., på andra områden av särskild betydelse för miljön eller på landskapet i övrigt.

En bestämmelse om att producenter kan ges skyldighet att hantera avfall finns i 12 §. Bestämmelser om att kommuner har och kan ges skyldighet att hantera avfall finns i 20 och
22 §§. Lag (2019:1263) .

11a §
  Om inte annat har avtalats eller är föreskrivet i lag eller annan författning, ansvarar den ursprungliga avfallsproducenten för
   1. att avfallet genomgår en fullständig behandling i enlighet med 10 §, och
   2. kostnaderna för att hantera det avfall som har producerats. Lag (2020:601) .

Enligt avfallsförordningen ska den som producerar rivningsavfall åtminstone sortera ut avfall i form av trä, vissa mineral, metall, glas, plast och gips och hålla dem skilda från varandra och från annat avfall.

10 §
  Den som producerar bygg- och rivningsavfall ska, utöver vad som gäller enligt andra bestämmelser i detta kapitel, sortera ut åtminstone följande avfallsslag och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall:
   1. trä,
   2. mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten,
   3. metall,
   4. glas,
   5. plast, och
   6. gips.

Enligt Naturvårdsverkets webbaserade vägledning om bygg- och rivningsavfall ska följande gälla vid sortering:
Sortering av rivningsavfallet ska normalt ske på plats. Olika typer av farligt avfall ska alltid sorteras åtskilt från varandra. När det gäller annat avfall kan i undantagsfall central sortering i efterhand accepteras. Vid exempelvis platsbrist bör man prioritera att utsortera fraktioner som är svåra att eftersortera som t.ex. gips. Sortering vid källan minskar nedsmutsning och förorening av restprodukter vilket underlättar återanvändning och återvinning. Den mest grundläggande sorteringen är följande:
1.    farligt avfall (alltid separat hantering)
1.    material som kan återanvändas
2.    material som kan bli nytt material (materialåtervinnas)
3.    material som kan förbrännas med energiutnyttjande (kan energiåtervinnas) – avfall till förbränning
4.    material som inte kan återanvändas eller återvinnas – avfall till deponi

Att olika typer av farligt avfall alltid ska hållas åtskilda från varandra, gör att det farliga avfallet ofta behöver sorteras i flera olika fraktioner. På motsvarande sätt behövs det fler fraktioner även bland övriga avfallsslag för att optimera möjligheterna till återanvändning och återvinning.

Genomgång av handlingarna

Här följer några exempel på frågor som kan tas upp i det tekniska samrådet.

  • För att byggherren ska kunna lämna uppgifter om uppkomst av avfall behöver en materialinventering genomföras av någon som har god kunskap och erfarenhet inom området. Viktigt är då att följa upp hur inventeringen gått till. Har den gjorts på plats i byggnaden eller är det en schablonmässig inventering? Den bör genomföras på plats i byggnaden samt vara aktuell. Vem har man anlitat för inventeringen? Har den personen rätt kompetens? Här kanske kommunens miljöinspektörers kompetens behövs för att göra bedömningen.
  • Hur kommer avfallet att hanteras? Gå igenom beskrivningen i kontrollplanen och bedöm om det blir en säker hantering av det farliga avfallet. Hur kommer annat avfall än farligt avfall att hanteras? Behöver kommunens miljöinspektörer anlitas för att bedöma om det är en miljömässigt bra hantering?
  • Behöver kontrollplanen kompletteras?
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen