På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Riksintressen i översiktsplanen

Granskad:

I översiktsplanen ska kommunen redovisa de områden av riksintresse som finns inom kommunen och hur kommunen förhåller sig till dem i sin planering av mark- och vattenområden. Under framtagandet av översiktsplanen sker en dialog mellan staten via länsstyrelsen och kommunen om hur riksintressena ska tillgodoses. Kommunens ställningstaganden i översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande är sedan vägledande för efterföljande beslut.

Kommunens möjlighet att ta ställning till riksintressena

I översiktsplanen ska de olika riksintressena redovisas och det ska framgå hur kommunen avser att tillgodose dem.

5 §
  Av översiktsplanen ska även följande framgå
   1. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder,
   2. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen,
   3. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
   4. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra,
   5. om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen, och
   6. sådana områden och verksamheter som angår två eller flera kommuner eller är av regional betydelse.

Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) .

Det är den myndighet som har beslutat att peka ut ett riksintresseanspråk som har ansvaret för att lämna uppgifter till länsstyrelsen om riksintresset och att beskriva vilka värden och egenskaper som ligger till grund för att ett visst område har ansetts vara riksintressant. Vid framtagandet av en översiktsplan har kommunen möjlighet att i dialog med länsstyrelsen både ifrågasätta och ytterligare fördjupa och konkretisera anspråken som pekats ut av de centrala myndigheterna. Kommunen kan också precisera områdenas avgränsning. Det är kommunens bedömningar av riksintressena som ska redovisas i översiktsplanen. Kommunen har med andra ord möjlighet att i sin planering tolka de värden som skyddas av riksintressebestämmelserna och ta ställning till hur den utveckling som kommunen vill genomföra förhåller sig till de värden som omfattas av riksintressena.

För att påverkan på riksintressena ska kunna bedömas i översiktsplanen behöver både statens riksintresseanspråk vara tydliga och väl utvecklade och kommunen uttrycka relativt preciserade tankar över den avsedda bebyggelseutvecklingen. Ju tydligare kommunens bedömningar är, desto bättre blir förutsättningarna för länsstyrelsen att bedöma om kommunens avsikter är förenliga med de olika riksintresseanspråken. Om länsstyrelsen delar kommunens bedömning av riksintressena i översiktsplanen bör intentionerna i planen kunna genomföras. Genom att utnyttja möjligheterna i översiktsplanen kan kommunen skapa förutsebarhet för senare beslut.

Exempel - alternativa sträckningar

Emellanåt förekommer det att ett utpekat riksintresse anger alternativa placeringar av en viss anläggning. Det kan till exempel gälla riksintresse kommunikationer. Om kommunen och länsstyrelsen är överens om att bägge lägena tillgodoser riksintresset och det inte påverkar markanvändningen i omkringliggande kommuner, så får riksintresset anses vara tillgodosett om kommunen i översiktsplan eller en rättsverkande plan tar ställning för enbart det ena alternativet.

Länsstyrelsen ska samordna statens intressen

Under översiktsplaneprocessen ska länsstyrelsen förse kommunen med underlag angående de anspråk som de centrala sektorsmyndigheterna pekat ut. Länsstyrelsen ska dock inte bara förmedla underlag utan också självständigt verka för att de olika riksintressena tillgodoses. Länsstyrelsen ska under processen hålla andra berörda statliga myndigheter underrättade om planarbetet, men det är länsstyrelsen som ska samordna statens olika intressen under processen. Detta innebär att länsstyrelsen kan behöva bedöma vilket riksintressen som ska ha företräde framför ett annat riksintresse om de inte går att samordna. (jfr. prop. 1994/95:230 sid. 58)

1 §
  Under ett samråd om ett förslag att anta, ändra eller upphäva en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser ska länsstyrelsen på lämpligt sätt hålla andra berörda statliga myndigheter underrättade om planarbetet. Om förslaget rör skogsmark, ska länsstyrelsen inhämta Skogsstyrelsens yttrande.

Om förslaget avser en detaljplan eller områdesbestämmelser, behöver länsstyrelsen dock inte underrätta
   1. lantmäterimyndigheten och myndigheter som är sakägare och som kommunen ska samråda med enligt 5 kap. 11 § plan- och bygglagen (2010:900), eller
   2. andra myndigheter än de som har invänt mot översiktsplanen, utom när förslaget saknar stöd i översiktsplanen eller särskilt berör myndigheten.

2 §
  När ett förslag till en regionplan eller en översiktsplan ställs ut eller på annat sätt görs tillgängligt för granskning, ska länsstyrelsen underrätta de statliga myndigheter som kan väntas ha synpunkter i sådana frågor som länsstyrelsen ska ta ställning till i sitt granskningsyttrande.

2 a §
  När ett planeringsbesked begärs ska länsstyrelsen underrätta de statliga myndigheter som berörs av de frågor som begäran avser. Förordning (2017:423).

3 §
  Om en statlig myndighet har synpunkter på ett planförslag under samrådet enligt 1 § eller på de frågor som en begäran om planeringsbesked avser efter underrättelse enligt 2 a §, ska myndigheten framföra synpunkterna till länsstyrelsen.
Förordning (2017:423).

4 §
  Om en regionplan eller översiktsplan antas, ändras eller upphävs, ska länsstyrelsen underrätta de statliga myndigheter som har haft synpunkter på planförslaget eller som särskilt berörs av beslutet. Förordning (2020:78).

4 a §
  Om det i fråga om en regionplan, översiktsplan eller detaljplan krävs samråd med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken, ska länsstyrelsen underrätta Naturvårdsverket om detta. Underrättelseskyldigheten gäller också när en sådan plan antas, ändras eller upphävs, om den har varit föremål för samråd med ett annat land. Förordning (2020:78).

Samråd

Under samrådet och i den dialog som då förs mellan kommunen och länsstyrelsen ska länsstyrelsen, vid behov, förtydliga och utveckla riksintressena, så att kommunen kan förhålla sig till statens anspråk. I det samrådsyttrande som länsstyrelsen lämnar i slutet av samrådsskedet är det lämpligt att länsstyrelsen särskilt redovisar sina synpunkter när det gäller påverkan på riksintressen så att kommunen kan väga in länsstyrelsens bedömningar i den fortsatta processen. (jfr. prop. 1994/95:230 sid. 58)

10 §
  Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt
   1. ta till vara och samordna statens intressen,
   2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden,
   3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap.
18 e § första stycket miljöbalken,
   4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
   5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt. Lag (2020:76) .

Utställning

När kommunen arbetat fram ett färdigt planförslag och ställt ut det ska länsstyrelsen i sitt granskningsyttrande över planförslaget ange om förslaget inte tillgodoser ett riksintresse. Efter utställningstiden ska det alltså vara tydligt för kommunen om staten genom länsstyrelsen har några invändningar mot kommunens bedömningar i översiktsplanen när det gäller hänsynen till områden av riksintresse. I de delar länsstyrelsen inte har haft några invändningar ska kommunen kunna räkna med att översiktsplanens intentioner får fullföljas. (jfr. prop. 1985/86:1 sid. 142)

16 §
  Länsstyrelsen ska under granskningstiden lämna ett granskningsyttrande över planförslaget.

Länsstyrelsen ska i yttrandet enbart ange om
   1. förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller
4 kap. miljöbalken,
   2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
   3. redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
   4. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och
   5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2020:76) .

I PBL förutsätts att länsstyrelsen ska lämna ett tydligt besked i granskningsyttrandet över översiktsplanen. Möjligheten till detta är beroende av detaljeringsgraden, både i underlagen till riksintresseanspråken från de nationella myndigheterna och i beskrivningen av den utveckling som kommunen tänker sig i översiktsplanen. Kommunen kan själv påverka förutsättningarna för att få tydligt besked genom att i översiktsplanen precisera den utveckling som kommunen avser att genomföra. Om kommunen är tydlig, så ger intentionerna bakom PBL inte något utrymme för länsstyrelsen att skjuta sina överväganden till senare detaljplaneskede. Dock finns det inte något uttryckligt hinder i lagen mot en sådan hantering från länsstyrelsen sida.

Aktualitetsprövning

Även om anspråk på områden av riksintressen grundar sig på långsiktiga bedömningar så kan anspråken förändras. Om anspråken förändras är det inte längre säkert att de bedömningar som gjorts i översiktsplanen är aktuella. För att det ska bli tydligt om översiktsplanen är aktuell i förhållande till statens anspråk så ska länsstyrelsen minst en gång varje mandatperiod ge besked till kommunen om riksintresseanspråken har förändrats och hur dessa förändringar förhåller sig till översiktsplanen. Dessa synpunkter ska länsstyrelsen lämna i en sammanfattande redogörelse.

28 §
  Om ett förslag till ändring avser endast en viss del av kommunen är det, trots det som sägs i 12 §, tillräckligt att granskningstiden är sex veckor. Lag (2020:76) .

Översiktsplanen är vägledande för kommande beslut

En av översiktsplanens uppgifter är att ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Detta gäller framför allt kommunens egna beslut om dess bebyggelseutveckling, men också beslut av andra myndigheter och enligt andra lagar där hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kapitlet miljöbalken ska tillämpas, det vill säga bland annat riksintressebestämmelserna. (jfr. prop. 1985/86:3 sid. 38-39, prop. 1994/95:230 sid. 70-71)

2 §
  Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön.

Planen ska även ge vägledning för beslut om
   1. hur mark- och vattenområden ska användas, och
   2. hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

Planen är inte bindande. Lag (2020:76) .

19 §
  När en plan eller ett program som omfattas av kravet på en strategisk miljöbedömning har antagits ska den beslutande myndigheten eller kommunen skaffa sig kunskap om den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet faktiskt medför. Detta ska göras för att myndigheten eller kommunen tidigt ska få kännedom om sådan betydande miljöpåverkan som tidigare inte har identifierats så att lämpliga åtgärder för avhjälpande kan vidtas. Lag (2017:955) .

5 §
  Den myndighet som ska tillämpa 3 och 4 kap. miljöbalken i ett ärende ska i beslutet ange om den prövade anläggningen, verksamheten eller åtgärden går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt med de översiktsplaner, regionplaner och havsplaner som är tillämpliga i ärendet. Förordning (2015:401).

Översiktsplanen är alltså vägledande, men inte bindande för senare beslut. Utgångspunkten är dock att kommunen vid senare beslut ska följa sina bedömningar i översiktsplanen. Detta har ansetts så viktigt att det för detaljplaneprocessen finns formkrav på att tydligt redovisa om detaljplanen avviker från översiktsplanen.

33 §
  Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av
   1. planeringsförutsättningarna,
   2. planens syfte,
   3. hur planen är avsedd att genomföras,
   4. de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser, och
   5. om planen avviker från översiktsplanen, på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen.

Planbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen.

Av redovisningen enligt första stycket 3 ska framgå de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda. Vidare ska det framgå om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal. Lag (2015:668) .

33 a §
  Om en detaljplan avser en eller flera bostadsbyggnader ska planbeskrivningen, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller
   1. vid bostadsbyggnadens fasad, och
   2. vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2014:902) .

33 b §
  Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § andra stycket, ska skälen för bedömningen i den frågan anges i redovisningen enligt 33 § första stycket 4. Lag (2020:76) .

11 §
  I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
   1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
   2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
   3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
   4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.

Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.

För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .

11 a §
  Inom ramen för samrådet enligt 11 § ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.

Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.

Kraven enligt första och andra styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2020:76) .

11 b §
  Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för samrådet enligt 11 § även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i
6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.

Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med läns-
styrelsen. Lag (2020:76) .

11 c §
  Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).

För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .

11 d §
  En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
   1. vilket område detaljplanen avser,
   2. om förslaget avviker från översiktsplanen,
   3. var förslaget finns tillgängligt och hur lång samrådstiden är,
   4. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden, och
   5. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2020:76) .

11 e §
  Under samrådstiden ska kommunen hålla planförslaget tillgängligt för alla som vill ta del av det. Kommunen ska också se till att det underlag som avses i 8-10 §§ finns tillgängligt liksom det planeringsunderlag i övrigt som kommunen anser har betydelse för bedömningen av förslaget. Lag (2020:76) .

19 §
  En underrättelse enligt 18 § ska anslås på kommunens anslagstavla. Av underrättelsen ska det framgå
   1. vilket område detaljplanen avser,
   2. om förslaget avviker från översiktsplanen,
   3. var förslaget finns tillgängligt för granskning och hur lång granskningstiden är,
   4. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under granskningstiden,
   5. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
   6. att den som inte senast under granskningstiden har lämnat någon skriftlig synpunkt på förslaget kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen. Lag (2017:761) .

Förenligheten med översiktsplanen påverkar också vilken process som kan användas i detaljplaneskedet. Om ett detaljplaneförslag inte är förenligt med översiktsplanen måste ett utökat förfarande användas.

7 §
  Särskilda bestämmelser om ett utökat planförfarande finns i 11 c § första stycket, 11 d, 11 e och 17 §§, 18 § andra och tredje styckena samt 25 § för en detaljplan som
   1. inte är förenlig med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 §,
   2. är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, eller
   3. kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Det utökade planförfarandet ska även tillämpas om den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget inte är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas. Lag (2020:76) .

7 a §
  Särskilda bestämmelser om ett samordnat planförfarande finns i 11 c § andra stycket, 16 och 18 a §§, 21 § andra stycket och 23 § andra stycket för en detaljplan som är förenlig med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 § och som enbart gäller
   1. en verksamhet som har tillståndsprövats eller ska tillståndsprövas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, eller
   2. en åtgärd som har prövats eller ska prövas genom upprättande och fastställande av en vägplan enligt väglagen
(1971:948) eller en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.

Bestämmelserna om ett samordnat planförfarande är endast tillämpliga om den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas. Lag (2020:76) .

Fördjupningar kan behövas

En av översiktsplanens uppgifter är att förbereda inför senare rättsverkande beslut och att i ett tidigt skede lösa markanvändningskonflikter där kommunen och länsstyrelsen inte är överens. Ibland kan markanvändningskonflikter hanteras redan med ett ganska översiktligt underlag, men oftast kan det behövas mer utvecklade anspråk och underlag för att kunna bedöma hur olika anspråk förhåller sig till varandra. För att hantera de olika anspråken med tillräcklig detaljeringsgrad, kan det ibland vara nödvändigt för kommunen att göra fördjupningar av översiktsplanen.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen