Riksintressen i översiktsplanen

I översiktsplanen ska kommunen redovisa de områden av riksintresse som finns inom kommunen och hur kommunen förhåller sig till dem i sin planering av mark- och vattenområden. Under framtagandet av översiktsplanen sker en dialog mellan staten via länsstyrelsen och kommunen om hur riksintressena ska tillgodoses. Kommunens ställningstaganden i översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande är sedan vägledande för efterföljande beslut.

Kommunens möjlighet att ta ställning till riksintressena

I översiktsplanen ska de olika riksintressena redovisas och det ska framgå hur kommunen avser att tillgodose dem.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 5 §

Det är den myndighet som har beslutat att peka ut ett riksintresseanspråk som har ansvaret för att lämna uppgifter till länsstyrelsen om riksintresset och att beskriva vilka värden och egenskaper som ligger till grund för att ett visst område har ansetts vara riksintressant. Vid framtagandet av en översiktsplan har kommunen möjlighet att i dialog med länsstyrelsen både ifrågasätta och ytterligare fördjupa och konkretisera anspråken som pekats ut av de centrala myndigheterna. Kommunen kan också precisera områdenas avgränsning. Det är kommunens bedömningar av riksintressena som ska redovisas i översiktsplanen. Kommunen har med andra ord möjlighet att i sin planering tolka de värden som skyddas av riksintressebestämmelserna och ta ställning till hur den utveckling som kommunen vill genomföra förhåller sig till de värden som omfattas av riksintressena.

För att påverkan på riksintressena ska kunna bedömas i översiktsplanen behöver både statens riksintresseanspråk vara tydliga och väl utvecklade och kommunen uttrycka relativt preciserade tankar över den avsedda bebyggelseutvecklingen. Ju tydligare kommunens bedömningar är, desto bättre blir förutsättningarna för länsstyrelsen att bedöma om kommunens avsikter är förenliga med de olika riksintresseanspråken. Om länsstyrelsen delar kommunens bedömning av riksintressena i översiktsplanen bör intentionerna i planen kunna genomföras. Genom att utnyttja möjligheterna i översiktsplanen kan kommunen skapa förutsebarhet för senare beslut.

Exempel - alternativa sträckningar

Emellanåt förekommer det att ett utpekat riksintresse anger alternativa placeringar av en viss anläggning. Det kan till exempel gälla riksintresse kommunikationer. Om kommunen och länsstyrelsen är överens om att bägge lägena tillgodoser riksintresset och det inte påverkar markanvändningen i omkringliggande kommuner, så får riksintresset anses vara tillgodosett om kommunen i översiktsplan eller en rättsverkande plan tar ställning för enbart det ena alternativet.

Länsstyrelsen ska samordna statens intressen

Under översiktsplaneprocessen ska länsstyrelsen förse kommunen med underlag angående de anspråk som de centrala sektorsmyndigheterna pekat ut. Länsstyrelsen ska dock inte bara förmedla underlag utan också självständigt verka för att de olika riksintressena tillgodoses. Länsstyrelsen ska under processen hålla andra berörda statliga myndigheter underrättade om planarbetet, men det är länsstyrelsen som ska samordna statens olika intressen under processen. Detta innebär att länsstyrelsen kan behöva bedöma vilket riksintressen som ska ha företräde framför ett annat riksintresse om de inte går att samordna. (jfr. prop. 1994/95:230 sid. 58)

Plan- och byggförordning (2011:338) 2 kap 1-4 §§

Samråd

Under samrådet och i den dialog som då förs mellan kommunen och länsstyrelsen ska länsstyrelsen, vid behov, förtydliga och utveckla riksintressena, så att kommunen kan förhålla sig till statens anspråk. I det samrådsyttrande som länsstyrelsen lämnar i slutet av samrådsskedet är det lämpligt att länsstyrelsen särskilt redovisar sina synpunkter när det gäller påverkan på riksintressen så att kommunen kan väga in länsstyrelsens bedömningar i den fortsatta processen. (jfr. prop. 1994/95:230 sid. 58)

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 10 §

Utställning

När kommunen arbetat fram ett färdigt planförslag och ställt ut det ska länsstyrelsen i sitt granskningsyttrande över planförslaget ange om förslaget inte tillgodoser ett riksintresse. Efter utställningstiden ska det alltså vara tydligt för kommunen om staten genom länsstyrelsen har några invändningar mot kommunens bedömningar i översiktsplanen när det gäller hänsynen till områden av riksintresse. I de delar länsstyrelsen inte har haft några invändningar ska kommunen kunna räkna med att översiktsplanens intentioner får fullföljas. (jfr. prop. 1985/86:1 sid. 142)

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 16 §

I PBL förutsätts att länsstyrelsen ska lämna ett tydligt besked i granskningsyttrandet över översiktsplanen. Möjligheten till detta är beroende av detaljeringsgraden, både i underlagen till riksintresseanspråken från de nationella myndigheterna och i beskrivningen av den utveckling som kommunen tänker sig i översiktsplanen. Kommunen kan själv påverka förutsättningarna för att få tydligt besked genom att i översiktsplanen precisera den utveckling som kommunen avser att genomföra. Om kommunen är tydlig, så ger intentionerna bakom PBL inte något utrymme för länsstyrelsen att skjuta sina överväganden till senare detaljplaneskede. Dock finns det inte något uttryckligt hinder i lagen mot en sådan hantering från länsstyrelsen sida.

Aktualitetsprövning

Även om anspråk på områden av riksintressen grundar sig på långsiktiga bedömningar så kan anspråken förändras. Om anspråken förändras är det inte längre säkert att de bedömningar som gjorts i översiktsplanen är aktuella. För att det ska bli tydligt om översiktsplanen är aktuell i förhållande till statens anspråk så ska länsstyrelsen minst en gång varje mandatperiod ge besked till kommunen om riksintresseanspråken har förändrats och hur dessa förändringar förhåller sig till översiktsplanen. Dessa synpunkter ska länsstyrelsen lämna i en sammanfattande redogörelse.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 28 §

Översiktsplanen är vägledande för kommande beslut

En av översiktsplanens uppgifter är att ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Detta gäller framför allt kommunens egna beslut om dess bebyggelseutveckling, men också beslut av andra myndigheter och enligt andra lagar där hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kapitlet miljöbalken ska tillämpas, det vill säga bland annat riksintressebestämmelserna. (jfr. prop. 1985/86:3 sid. 38-39, prop. 1994/95:230 sid. 70-71)

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 2 §

Miljöbalk (1998:808) 6 kap 19 §

Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden 5 §

Översiktsplanen är alltså vägledande, men inte bindande för senare beslut. Utgångspunkten är dock att kommunen vid senare beslut ska följa sina bedömningar i översiktsplanen. Detta har ansetts så viktigt att det för detaljplaneprocessen finns formkrav på att tydligt redovisa om detaljplanen avviker från översiktsplanen.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 33 §

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 11 och 19 §§

Förenligheten med översiktsplanen påverkar också vilken process som kan användas i detaljplaneskedet. Om ett detaljplaneförslag inte är förenligt med översiktsplanen måste ett utökat förfarande användas.

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 7 §

Fördjupningar kan behövas

En av översiktsplanens uppgifter är att förbereda inför senare rättsverkande beslut och att i ett tidigt skede lösa markanvändningskonflikter där kommunen och länsstyrelsen inte är överens. Ibland kan markanvändningskonflikter hanteras redan med ett ganska översiktligt underlag, men oftast kan det behövas mer utvecklade anspråk och underlag för att kunna bedöma hur olika anspråk förhåller sig till varandra. För att hantera de olika anspråken med tillräcklig detaljeringsgrad, kan det ibland vara nödvändigt för kommunen att göra fördjupningar av översiktsplanen.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej