Riksintressen historik

Riksintressen är ett sätt för staten att påverka och bevaka intressen av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen. Riksintressena har sitt ursprung från den fysiska riksplaneringen som redovisades i Mark och vatten, SOU 1971:75. Bakgrunden var att det mellan 1950 och 1970 skedde en betydande ekonomisk tillväxt i Sverige som bidrog till en omfattande strukturomvandling och urbanisering.

Utvecklingen medförde ett ökat anspråk på våra naturresurser. Människor fick mer fritid och möjligheter att bygga fritidshus. Efterfrågan på mark för fritidshus och tung industri var extra stor vid kusterna runt de större städerna.

Bättre beslutsunderlag

Syftet med riksplaneringen var bland annat att få ett bättre beslutsunderlag och kunskap om Sveriges naturresurser. Den fysiska riksplaneringen skedde i dialog mellan riksdagen, länsstyrelser och kommuner. I dialogen gjordes bedömningar av var de mest värdefulla områdena fanns och även en kartläggning av de långsiktiga anspråken på mark, vatten och andra naturtillgångar. Den fysiska riksplaneringen resulterade bland annat i naturresurslagen. Naturresurslagen, som trädde i kraft 1987, var starkt knuten till fysisk planering.

Parallellt infördes plan- och bygglagen samma år där kommunerna fick huvudansvaret för planering av mark- och vattenområden. När miljöbalken infördes 1999 överfördes riksintressena dit. En utförligare beskrivning av historiken finns i betänkandet "Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser" under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Utveckling riksintressen

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej