På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Parkeringstal

Parkeringstal återfinns i parkeringspolicyn, eller motsvarande dokument, som är en slags vägledning för kommunen i deras arbete med parkering vid detaljplaneläggning och vid bygglov.
Det finns flera olika sätt att arbeta med parkeringstal. Kommunen ger ramarna genom att dela in staden i olika zoner, arbeta med maximi- eller miniminorm eller flexibla parkeringstal och bedömer när till exempel parkeringsköp är att föredra. I dialog med kommunen kan byggherren få ett reducerat parkeringstal genom att vidta mobilitetsåtgärder som underlättar för hållbart resande.

När nya byggnader ska uppföras ska det bland annat bedömas om utrymme för parkeringsplatser för cykel och bil behövs, och i så fall hur stort utrymme som krävs. Bedömningen ska göras i det enskilda fallet utifrån vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna. För att skapa förutsebarhet i beslutsfattandet så att byggherrar och fastighetsägare på förhand kan göra ett antagande om hur mycket plats som behövs, är det vanligt att kommunen använder sig av parkeringstal. Vanligtvis redovisas parkeringstalen som en maximi- eller miniminorm, men allt fler kommuner börjar använda sig av flexibla parkeringstal. Detta innebär att byggherren uppmuntras att skapa mobilitetsåtgärder som minskar de boendes och verksammas behov av att äga en egen bil. Allt fler kommuner arbetar med parkeringstalen så att de främjar en ökad mobilitet för de boende, men även för stadens övriga användare. Oavsett hur parkeringstalet uttrycks ska det dock alltid göras en skälighetsbedömning i det enskilda fallet. Parkeringstal återfinns ofta i kommunens parkeringspolicy, som inte i sig ett rättsligt bindande dokument.

Här kan du läsa mer om skälighetsbedömning
Här kan du läsa mer om parkeringspolicy
Här kan du läsa om hur Eskilstuna kommun har arbetat med flexibla parkeringstal och maxinorm

Zonindelning

Behovet av parkering varierar ofta inom kommunens tätorter. För att tydliggöra detta, delar kommunen ofta in staden och dess tätorter i olika zoner eller stadstyper. Parkeringstal sätts utifrån områdets närhet och tillgänglighet till centrum, kollektivtrafik, gång- och cykelbanor, övriga målpunkter med mera. Detta innebär att de centrala delarna kan få lägre parkeringstal än områden i utkanten av staden. Parkeringstalet varierar också beroende på vilken typ av bebyggelse som det planläggs för, det vill säga om det är flerbostadshus, villor, handel, skola, förskola eller olika typer av verksamheter.

Miniminorm

Miniminormen anger ett lägsta antal parkeringsplatser som byggherren måste anordna vid nyexploatering, vilket kan innebära att fastighetsägaren kan utöka antalet parkeringsplatser. Traditionellt har minimikravet varit den rådande riktlinjen i Sverige då detta var ett sätt för kommunen att garantera att fastighetsägaren uppfyllde sitt ansvar att anordna parkeringsplatser i ett nytt område. Vissa kommuner anser dock att miniminormen har lett till en överkapacitet vad gäller parkeringsplatser.

Ett problem med miniminormer är att kostnaden för att anlägga parkeringsplatser byggs in i kostnaden för nyproduktionen och fördelas på alla boende, oavsett om de använder parkeringsplatsen eller inte.

Många kommuner har börjat använda miniminorm för cykelparkeringar.

Maximinorm

Maximinorm anger ett högsta antal parkeringsplatser som byggherren får anordna vid nyexploatering. Detta kan vara användbart i områden med god tillgänglighet till kollektivtrafik, cykel- och gångvägar i centrumnära lägen samt vid stationsnära områden.

Maximinorm används oftast för att begränsa antalet bilparkeringar i syfte att effektivisera markanvändningen och skapa en mer attraktiv stadsmiljö. Genom att anlägga färre bilparkeringar kan byggkostnaden minska. Det kan bidra till en lägre boendekostnad.

Flexibla parkeringstal

Eftersom varje fastighet är unik behöver parkeringstalet även hanteras därefter. Allt fler kommuner börjar använda sig av flexibla parkeringstal. Flexibla parkeringstal innebär att kommunen ger byggherren och fastighetsägaren möjlighet att påverka antalet parkeringsplatser som ska byggas i samband med uppförandet av ny bebyggelse. Kommunen kan tillåta färre bilparkeringsplatser än vad grundvärdet i parkeringspolicyn medger då byggherren väljer att tillhandahålla mobilitetsåtgärder som ökar de boendes och verksamheters mobilitet samtidigt som deras behov och intresse av att äga egen bil minskar. Lösningar på detta kan vara att i detaljplanen reglera för parkeringsplats för en bilpool och cykelparkering.

Här kan du läsa mer om flexibla parkeringstal och mobilitetsåtgärder

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej