På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Parkering i PBL-processen

Tillgången på parkeringsplatser är en av de faktorer som har störst betydelse för val av transportmedel och för resmönster. Det innebär att det finns stora möjligheter att använda parkering som ett styrmedel i samhällsplaneringen för att främja en hållbar stadsutveckling.

Ansvar och viktiga parter

Fastighetsägaren har ansvaret att tillgodose det behov av parkering, som kommunen bedömer att fastighetens användning ger upphov till. Det vill säga, det är inte kommunens ansvar att ordna parkering, om inte kommunen själv är fastighetsägare, till exempel för skolor, förskolor och fritidsanläggningar.

Det övergripande ansvaret för planeringen av parkeringen har dock kommunen. Utformningen av bebyggelsemiljön ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden, natur- och kulturvärden och intresset av en god helhetsverkan. Kommunen har ansvar för att olika trafikantgruppers behov beaktas och att hela trafiknätet får en ändamålsenlig utformning. Bebyggelsemiljön, såväl byggnad som tomt, ska också vara utformad så att den är möjlig att användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Flera kommuner betonar att samarbete kring parkeringsfrågorna, såväl internt som externt, är en framgångsfaktor. Kommunens trafikplanerare, planarkitekter, bygglovarkitekter och exploateringsingenjörer tillsammans med byggherrar, fastighetsägare, verksamhetsutövare och boende är viktiga parter i samspelet. Det är även bra om samarbetet också omfattar andra aktörer till exempel elbolag, kollektivtrafikbolag och företag som tillhandahåller bilpooler eller andra mobilitetstjänster, för att främja att alla har en gemensam helhetssyn i parkeringsfrågorna. Ett bra samarbete ger goda förutsättningar för en bra sammanvägd utformning med tillgänglighet för olika behov, vilket ökar möjligheterna att uppnå en hållbar stadsutveckling.

Här kan du läsa mer om Samordnad, målstyrd kommunal planering.

Översiktsplan

För att lyckas få en positiv utveckling med hållbara transporter, effektivt markutnyttjande och bra stadsmiljö, är det viktigt att arbetet med planeringen av parkering behandlas integrerat med den övergripande planeringen i kommunen. I till exempel en parkeringspolicy kan kommunen beskriva hur man ska arbeta med parkeringsfrågor för att nå uppsatta mål i översiktsplanen.

I den övergripande planeringen är det lämpligt att utreda vilka principer parkeringsfrågorna kan lösas efter, till exempel bestämmande av parkeringstal, val av parkeringsanläggningar, huvudmannaskap och kommunens engagemang. (jfr prop. 1985/86:1 sid 247)

I översiktsplanläggningen är det dessutom värdefullt att

  • en parkeringspolicy utformas så att den stödjer en planering där gång-, cykel- och kollektivtrafik är normen
  • föra dialog med byggherrar, fastighetsägare och exploatörer om parkeringsbehov kopplat till kommunens olika delar.

Här kan du läsa mer om parkering som styrmedel

Detaljplan

Parkeringens utformning avgör kommunen genom detaljplan. Det kan till exempel vara frågor om lokaliseringen av områden för parkering, dimensionering av parkeringsanläggningar, val mellan gemensamma lösningar och tomtparkering eller förbud mot parkering på vissa områden. (jfr prop. 1985/86:1 sid 247)

Det är en fördel om parkeringsfrågan lyfts tidigt i detaljplaneprocessen. I det tidiga skedet kan kommunen till exempel belysa hur mycket trafik ett område kommer att generera, hur stort parkeringsbehovet kan tänkas bli och om parkering ska lösas på fastigheten eller i form av exempelvis parkeringsköp i en gemensam parkeringsanläggning utanför fastigheten. Det är bra att eftersträva ett gott samarbete mellan byggherrar, framtida fastighetsägare, planarkitekt, bygglovshandläggare, trafikplanerare samt mark- och exploateringskontor. Parkeringsfrågan behöver genomlysas redan i de tidiga stadierna av planeringsprocessen även om vissa åtgärder inte kan fastställas förrän i bygglovsbeslutet.

I arbetet med en detaljplan ska kommunen visa att plan- och bygglagens krav på bil- och cykelparkering kan klaras. Planarbetet ska även redovisa hur angöring och parkering för rörelsehindrade ska kunna ordnas enligt Boverkets byggregler, BBR.

Om kommunen bestämmer sig för en gemensam lösning av parkeringsfrågan för flera fastigheter inom planområdet, kan det ingå som ett led i planarbetet att utreda förutsättningarna för att bilda en gemensamhetsanläggning. I en detaljplan kan kommunen bestämma markreservat för gemensamhetsanläggning för parkering. I planbeskrivningen kan gemensamhetsanläggningen närmare beskrivas.

Här kan du läsa mer om markreservat för gemensamhetsanläggning.

I de fall där flexibla parkeringstal används och fysiska mobilitetsåtgärder är tänkta att lösa delar av parkeringsbehovet inom fastigheten, är det viktigt att se till att detaljplanen ger möjlighet för detta. Exempelvis kan detta vara tillräckligt med utrymme på fastigheten för en cykelpool eller utformning av en byggnad så att hiss för cykel ryms. Vissa mobilitetsåtgärder, som inte är fysiska, är inte möjliga att reglera i en detaljplan, till exempel att subventionera kollektivtrafikkort. Många kommuner väljer därför att styra sådana åtgärder i civilrättsliga avtal. När kommunen har för avsikt att låta fastighetsägaren lösa parkeringsbehovet utanför fastigheten genom till exempel parkeringsköp och samnyttjande av parkeringsplatser är det viktigt att tydligt beskriva detta i planbeskrivningen.

Här kan du läsa mer om flexibla parkeringstal.

Här kan du läsa mer om rättsfall.

Allmän plats

I en detaljplan har kommunen möjlighet att planlägga parkering både på mark för allmän plats och på kvartersmark.

I de fall parkeringen utgör en självständig användning inom allmän plats används användningsbestämmelsen P-PLATS. Det kan till exempel vara en pendlarparkering eller en parkering i anslutning till ett parkområde. Generellt sett får parkering av fordon, bilar och cyklar, anordnas inom allmän platsmark till exempel GATA och TORG. Även inom allmän platsmark NATUR och PARK är det möjligt att anordna ett mindre antal parkeringsplatser om platsen medger det.

Här kan du läsa mer om parkeringsplats inom allmän plats.

Bilpool på allmän platsmark

Många kommuner upplever att det vore bra att kunna upplåta mark för bilpooler på mark som är planlagd för allmän plats, men det råder oenighet om det är lagenligt. Boverket anser att det är en grundprincip i plan- och bygglagen att allmän plats är till för gemensamma behov. Kommunallagens likställighetsprincip innebär att alla ska behandlas lika. Att upplåta mark för en bilpool på allmän plats som inte alla kan nyttja, innebär en särbehandling och är ett avsteg från den principen. Det är också ett avsteg att det som i detaljplan är avsatt som allmän platsmark för gemensamma behov inte får upplåtas för annat än just gemensamma behov. Boverket anser att en mer genomförbar åtgärd för att främja denna typ av bilägande kan vara att upplåta särskilda parkeringar i parkeringshus eller på kommunalt ägda parkeringsytor som ligger inom kvartersmark.

Hur göra i stället

Det finns möjligheter att upplåta mark till bilpoolsplatser på kommunal mark om den är planlagd som kvartersmark med exempelvis planbestämmelsen P- Parkering.

Här kan du läsa mer om användningsbestämmelser för kvartersmark.

Linköpings kommun har i en detaljplan för del av Vallastaden möjliggjort att kunna anlägga bilpoolsplatser på kvartersmark i anslutning till gatumark. Kommunen använde sig av användningsbestämmelsen T- Trafik och preciserade användningen till parkeringar, trädplanteringar och gatumöbler. I delar av dessa områden för kvartersmark har bilpoolsplatser och handikappsplatser anlagts.

Utsnitt ur plankarta till detaljplan i Västra Valla
Utsnitt ur plankarta till detaljplan i Västra Valla för del av Intellektet 1 m.fl. (Vallastaden – östra delen) Illustration: Linköpings kommun

Linköpings kommun upplever detta som en bra lösning, men det innebär samtidigt att användningen av gatumarken är låst om till exempel utformningen av gatan skulle behöva ändras i framtiden. För att kunna använda detta tillvägagångssätt i befintliga områden, måste troligtvis många detaljplaner ändras.

Kvartersmark

På kvartersmark har enligt PBL fastighetsägaren ansvaret att lösa det behov av parkering, som kommunen bedömer att fastighetens användning ger upphov till.

I en detaljplan kan ofta parkering ingå som ett komplement till den huvudsakliga användningen, till exempel inom B- Bostäder och H- Detaljhandel. I de fall parkeringen utgör en självständig användning på kvartersmark används P- Parkering. Det kan till exempel vara markparkering, parkeringshus, större cykelparkeringar, garage eller källargarage.

Här kan du läsa mer om parkeringsplats inom kvartersmark.

Lov-, bygg- och tillsynsprocessen

Lov och bygg

Att anordna, flytta eller väsentligt ändra parkeringsplatser utomhus kräver som regel bygglov. Lovplikten gäller både inom och utanför detaljplanerat område. Bygglovsplikten för parkeringsplatser gäller främst vid fysiska förändringar av marken, såsom asfaltering eller avgrusning och anordnande av räcken och markeringar. Bygglovsplikten gäller även ianspråkstagande av mark som parkeringsplats även om ingen fysisk förändring av marken behöver göras. (jmf prop. 1985/86:1 sid. 691)

Här kan du läsa mer om bygglov för parkeringsplatser.

Det finns dock undantag från lovplikten för parkeringsplatser

  • för fastigheter där det endast finns ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus om parkeringsplatsen uteslutande är avsedd för fastighetens behov
  • för totalförsvarets behov och av hemlig natur
  • som anläggs med stöd av väglagen
  • på allmän plats för gata eller väg i detaljplan
  • om bygglovplikten är undantagen i detaljplan eller områdesbestämmelser.

Här kan du läsa mer om bygglovsbefriad parkeringsplats.

Vid ansökan om bygglov för en byggnad måste sökanden kunna visa för kommunens byggnadsnämnd hur och var parkering ska ordnas för att bygglov ska kunna beviljas. Parkeringen ska vara lämplig och finnas i den utsträckning som kan anses vara skälig med hänsyn till det behov av parkering som byggnaden ger upphov till. Kommunens parkeringspolicy kan vara ett stöd i en skälighetsbedömning.

Här kan du läsa mer om begreppet i skälig utsträckning.

Om fastighetsägaren inte har möjlighet att ordna den parkering som krävs för fastighetens behov, finns möjlighet att använda parkeringsköp. Parkeringen måste fortfarande uppfylla samma kvalitativa krav. Det innebär bland annat att ett avtal om parkeringsköp där parkeringens läge inte är preciserat inte kan godtas, eftersom fastighetsägaren med ett sådant avtal inte kan visa att utrymmet kommer att lokaliseras i närheten av tomten. Det finns dock inte något hinder mot att storlek och läge anges som en viss andel av en bestämd anläggning. I avtalet behöver fastighetsägaren också kunna visa att parkeringsutrymmet kommer att iordningställas inom rimlig tid och kunna garantera en stabilitet i antalet bilplatser för fastighetens behov. Hur avtalet ska vara utformat för att kunna godtas, får kommunen avgöra från fall till fall. (jfr Didón m. fl. (maj 2011). Plan- och bygglagen (2010:900) en kommentar. Norstedts Juridik 8:9)

Många kommuner använder sig av flexibla parkeringstal och ger därigenom byggherren möjlighet att anordna färre bilparkeringsplatser än parkeringstalet anger, om byggherren genomför mobilitetsåtgärder som kan leda till lägre efterfrågan på bilparkering. När byggherren har visat att alla krav enligt lovet är uppfyllda kan byggnadsnämnden ge ett slutbesked. Vilka mobilitetsåtgärder som byggherren ska utföra och när de ska utföras kan inte vara en förutsättning för lov utan tecknas mellan kommun och byggherre i ett civilrättsligt avtal. Dessa avtal sker vid sidan av myndighetsutövning och tillämpning av PBL.

Cykelparkering

Lovplikten gäller generellt även parkeringsplatser för cyklar. Däremot gäller inte lovplikten på en plats där cyklar är parkerade, men som inte är anordnad.

Här kan du läsa mer om lovprocessen.

Tillsyn

Tillsyn är en granskning som sker i efterhand och som syftar till att överträdelser mot planer och bygglov ska rättas. Om kommunen i sitt tillsynsarbete uppmärksammar att det till en byggnad inte finns skäligt utrymme för parkering, så kan byggnadsnämnden agera. I första hand kan byggnadsnämnden be fastighetsägaren att åtgärda bristen och i andra hand kan den med stöd av PBL förelägga byggherren att åtgärda bristen.

Här kan du läsa mer om tillsynsprocessen.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej