På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Parkering i PBL-processen

Granskad: 

Tillgången på parkeringsplatser är en av de faktorer som har störst betydelse för val av transportmedel och för resmönster. Det innebär att det finns stora möjligheter att använda parkering som ett styrmedel i samhällsplaneringen för att främja en hållbar stadsutveckling.

Ansvar och viktiga parter

Fastighetsägaren har ansvaret att tillgodose det behov av parkering, som kommunen bedömer att fastighetens användning ger upphov till. Det vill säga, det är inte kommunens ansvar att ordna parkering, om inte kommunen själv är fastighetsägare, till exempel för skolor, förskolor och fritidsanläggningar.

Det övergripande ansvaret för planeringen av parkeringen har dock kommunen. Utformningen av bebyggelsemiljön ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden, natur- och kulturvärden och intresset av en god helhetsverkan. Kommunen har ansvar för att olika trafikantgruppers behov beaktas och att hela trafiknätet får en ändamålsenlig utformning. Bebyggelsemiljön, såväl byggnad som tomt, ska också vara utformad så att den är möjlig att användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

10 §
  Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om friyta i 9 § första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också tillämpas om tomten är bebyggd.

2 §
  Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag.

5 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

6 §
  Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Flera kommuner betonar att samarbete kring parkeringsfrågorna, såväl internt som externt, är en framgångsfaktor. Kommunens trafikplanerare, planarkitekter, bygglovarkitekter och exploateringsingenjörer tillsammans med byggherrar, fastighetsägare, verksamhetsutövare och boende är viktiga parter i samspelet. Det är även bra om samarbetet också omfattar andra aktörer till exempel elbolag, kollektivtrafikbolag och företag som tillhandahåller bilpooler eller andra mobilitetstjänster, för att främja att alla har en gemensam helhetssyn i parkeringsfrågorna. Ett bra samarbete ger goda förutsättningar för en bra sammanvägd utformning med tillgänglighet för olika behov, vilket ökar möjligheterna att uppnå en hållbar stadsutveckling.

Här kan du läsa mer om Samordnad, målstyrd kommunal planering.

Översiktsplan

För att lyckas få en positiv utveckling med hållbara transporter, effektivt markutnyttjande och bra stadsmiljö, är det viktigt att arbetet med planeringen av parkering behandlas integrerat med den övergripande planeringen i kommunen. I till exempel en parkeringspolicy kan kommunen beskriva hur man ska arbeta med parkeringsfrågor för att nå uppsatta mål i översiktsplanen.

I den övergripande planeringen är det lämpligt att utreda vilka principer parkeringsfrågorna kan lösas efter, till exempel bestämmande av parkeringstal, val av parkeringsanläggningar, huvudmannaskap och kommunens engagemang. (jfr prop. 1985/86:1 sid 247)

I översiktsplanläggningen är det dessutom värdefullt att

  • en parkeringspolicy utformas så att den stödjer en planering där gång-, cykel- och kollektivtrafik är normen
  • föra dialog med byggherrar, fastighetsägare och exploatörer om parkeringsbehov kopplat till kommunens olika delar.

Här kan du läsa mer om parkering som styrmedel

Detaljplan

Parkeringens utformning avgör kommunen genom detaljplan. Det kan till exempel vara frågor om lokaliseringen av områden för parkering, dimensionering av parkeringsanläggningar, val mellan gemensamma lösningar och tomtparkering eller förbud mot parkering på vissa områden. (jfr prop. 1985/86:1 sid 247)

Det är en fördel om parkeringsfrågan lyfts tidigt i detaljplaneprocessen. I det tidiga skedet kan kommunen till exempel belysa hur mycket trafik ett område kommer att generera, hur stort parkeringsbehovet kan tänkas bli och om parkering ska lösas på fastigheten eller i form av exempelvis parkeringsköp i en gemensam parkeringsanläggning utanför fastigheten. Det är bra att eftersträva ett gott samarbete mellan byggherrar, framtida fastighetsägare, planarkitekt, bygglovshandläggare, trafikplanerare samt mark- och exploateringskontor. Parkeringsfrågan behöver genomlysas redan i de tidiga stadierna av planeringsprocessen även om vissa åtgärder inte kan fastställas förrän i bygglovsbeslutet.

I arbetet med en detaljplan ska kommunen visa att plan- och bygglagens krav på bil- och cykelparkering kan klaras. Planarbetet ska även redovisa hur angöring och parkering för rörelsehindrade ska kunna ordnas enligt Boverkets byggregler, BBR.

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

12 §
  Det som gäller i fråga om tomter enligt 9-11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.

Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lag (2011:335) .

3:122 Tillgängliga och användbara gångvägar, angörings- och parkeringsplatser m.m.

Minst en tillgänglig och användbar gångväg ska finnas mellan tillgängliga entréer till byggnader och

  • -   bostadskomplement,
  • -   parkeringsplatser,
  • -   angöringsplatser för bilar,
  • -   friytor, och
  • -   allmänna gångvägar i anslutning till tomten.

Tillgängliga och användbara gångvägar ska där det är möjligt utformas utan nivåskillnader. Där nivåskillnader inte kan undvikas ska de utjämnas med ramper.

Tillgängliga och användbara gångvägar ska

  • -   vara lätta att följa,
  • -   kunna särskiljas från möblerade ytor, och
  • -   kunna användas som sammanhängande taktila och visuella ledstråk. (BFS 2014:3).
Allmänt råd Exempel på friytor är lekplatser, bollplaner och gemensamma uteplatser. En tillgänglig och användbar gångväg bör
  • -   vara så horisontell som möjligt,
  • -   inte luta mer än 1:50 i sidled,
  • -   ha en fri bredd på minst 1,5 meter alternativt minst 1,0 meter och då ha vändzoner med högst 10 meters mellanrum,
  • -   vid öppningar i t.ex. staket, häckar och liknande ha en fri bredd på minst 0,90 meter,
  • -   vara fri från hinder, och
  • -   utjämnas med en 0,9–1,0 meter bred ramp till 0-nivå om det finns nivåskillnader vid övergången mellan olika typer av gångytor och platser.
Naturliga ledytor som gräskanter, murar, staket, kanter och fasader kan kompletteras med konstgjorda ledytor till ett sammanhängande ledstråk. Fasta sittplatser med rygg- och armstöd i anslutning till tillgängliga och användbara gångvägar och entréer ökar tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelseförmåga. Regler om kontraster och markeringar på tomter finns i avsnitt 3:1223 och regler om tillgängliga och användbara entréer finns i avsnitt 3:132.

En angöringsplats för bilar ska finnas och parkeringsplatser för rörelsehindrade ska kunna ordnas efter behov inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus. Markbeläggningen på sådana angöringsplatser och parkeringsplatser ska vara fast, jämn och halkfri. (BFS 2014:3).

Allmänt råd Antal parkeringsplatser för rörelsehindrade bör dimensioneras med hänsyn till avsedd användning eller antal bostäder och långsiktigt behov. Breddmått på en parkeringsplats som ska medge att rullstol tas in från sidan bör vara 5,0 meter. Breddmått kan minskas om gångytan bredvid kan tas i anspråk eller om parkeringsplatser för rörelsehindrade finns bredvid varandra. Lutningen i längs- och sidled på angöringsplatser och parkeringsplatser för rörelsehindrade bör inte överstiga 1:50. Parkeringsplatser för rörelsehindrade bör vara tydligt skyltade, även vintertid. (BFS 2014:3).

Om kommunen bestämmer sig för en gemensam lösning av parkeringsfrågan för flera fastigheter inom planområdet, kan det ingå som ett led i planarbetet att utreda förutsättningarna för att bilda en gemensamhetsanläggning. I en detaljplan kan kommunen bestämma markreservat för gemensamhetsanläggning för parkering. I planbeskrivningen beskrivs gemensamhetsanläggningen närmare.

18 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma en största eller minsta storlek på fastigheter och bestämma markreservat för gemensamhetsanläggningar.

Om det behövs för genomförandet av en ändamålsenlig indelning i fastigheter eller för att annars underlätta detaljplanens genomförande, får kommunen också bestämma
   1. hur området ska vara indelat i fastigheter,
   2. de servitut, ledningsrätter och liknande särskilda rättigheter som ska bildas, ändras eller upphävas,
   3. de anläggningar som ska utgöra gemensamhetsanläggningar, och
   4. de fastigheter som ska delta i gemensamhetsanläggningarna och de utrymmen som ska tas i anspråk för anläggningarna.

En detaljplanebestämmelse om områdets indelning i fastigheter eller om servitut eller liknande särskilda rättigheter ska vara förenlig med 3 kap. 1 § och 5 kap. 4 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988). En detaljplanebestämmelse om inrättande av en gemensamhetsanläggning ska vara förenlig med 5 och 6 §§ anläggningslagen (1973:1149). En detaljplanebestämmelse om ledningsrätt ska vara förenlig med 6 § ledningsrättslagen
(1973:1144). Lag (2015:668) .

18a §
  Bestämmelserna i 18 § om fastigheter ska tillämpas också på mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt. Lag (2011:335) .

I de fall där flexibla parkeringstal används och fysiska mobilitetsåtgärder är tänkta att lösa delar av parkeringsbehovet inom fastigheten, är det viktigt att se till att detaljplanen ger möjlighet för detta. Exempelvis kan detta vara tillräckligt med utrymme på fastigheten för en cykelpool eller utformning av en byggnad så att hiss för cykel ryms. Vissa mobilitetsåtgärder, som inte är fysiska, är inte möjliga att reglera i en detaljplan, till exempel att subventionera kollektivtrafikkort. Många kommuner väljer därför att styra sådana åtgärder i civilrättsliga avtal. När kommunen har för avsikt att låta fastighetsägaren lösa parkeringsbehovet utanför fastigheten genom till exempel parkeringsköp och samnyttjande av parkeringsplatser är det viktigt att tydligt beskriva detta i planbeskrivningen.

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

10 §
  Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om friyta i 9 § första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också tillämpas om tomten är bebyggd.

Här kan du läsa mer om flexibla parkeringstal.

Här kan du läsa mer om rättsfall.

Allmän plats

I en detaljplan har kommunen möjlighet att planlägga parkering både på mark för allmän plats och på kvartersmark.

Bilpool på allmän platsmark

Många kommuner upplever att det vore bra att kunna upplåta mark för bilpooler på mark som är planlagd för allmän plats, men det råder oenighet om det är lagenligt. Boverket anser att det är en grundprincip i plan- och bygglagen att allmän plats är till för gemensamma behov. Kommunallagens likställighetsprincip innebär att alla ska behandlas lika. Att upplåta mark för en bilpool på allmän plats som inte alla kan nyttja, innebär en särbehandling och är ett avsteg från den principen. Det är också ett avsteg att det som i detaljplan är avsatt som allmän platsmark för gemensamma behov inte får upplåtas för annat än just gemensamma behov. Boverket anser att en mer genomförbar åtgärd för att främja denna typ av bilägande kan vara att upplåta särskilda parkeringar i parkeringshus eller på kommunalt ägda parkeringsytor som ligger inom kvartersmark.

3 §
  Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Lag (2019:835) .

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Hur göra i stället

Det finns möjligheter att upplåta mark till bilpoolsplatser på kommunal mark om den är planlagd som kvartersmark med exempelvis användningen parkering.

Här kan du läsa mer om användningsbestämmelser för kvartersmark.

Linköpings kommun har i en detaljplan för del av Vallastaden möjliggjort att kunna anlägga bilpoolsplatser på kvartersmark i anslutning till gatumark. Kommunen använde sig av användningen trafik markerad med T på plankartan  och preciserade användningen till parkeringar, trädplanteringar och gatumöbler. I delar av dessa områden för kvartersmark har bilpoolsplatser och handikappsplatser anlagts.

Utsnitt ur plankarta till detaljplan i Västra Valla
Utsnitt ur plankarta till detaljplan i Västra Valla för del av Intellektet 1 m.fl. (Vallastaden – östra delen) Illustration: Linköpings kommun

Linköpings kommun upplever detta som en bra lösning, men det innebär samtidigt att användningen av gatumarken är låst om till exempel utformningen av gatan skulle behöva ändras i framtiden. För att kunna använda detta tillvägagångssätt i befintliga områden, måste troligtvis många detaljplaner ändras.

Kvartersmark

På kvartersmark har enligt PBL fastighetsägaren ansvaret att lösa det behov av parkering, som kommunen bedömer att fastighetens användning ger upphov till.

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

10 §
  Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om friyta i 9 § första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också tillämpas om tomten är bebyggd.

Lov-, bygg- och tillsynsprocessen

Lov och bygg

Att anordna, flytta eller väsentligt ändra parkeringsplatser utomhus kräver som regel bygglov. Lovplikten gäller både inom och utanför detaljplanerat område. Bygglovsplikten för parkeringsplatser gäller främst vid fysiska förändringar av marken, såsom asfaltering eller avgrusning och anordnande av räcken och markeringar. Bygglovsplikten gäller även ianspråktagande av mark som parkeringsplats även om ingen fysisk förändring av marken behöver göras. (jmf prop. 1985/86:1 sid. 691)

1 §
  I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
   1. nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar, kabinbanor, campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor,
   2. upplag och materialgårdar,
   3. tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift,
   4. fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,
   5. radio- eller telemaster eller torn,
   6. vindkraftverk som
      a) är högre än 20 meter över markytan,
      b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken,
      c) monteras fast på en byggnad, eller
      d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter,
   7. murar och plank,
   8. parkeringsplatser utomhus,
   9. begravningsplatser, och
   10. transformatorstationer.
Förordning (2014:225).

Här kan du läsa mer om bygglov för parkeringsplatser.

Det finns dock undantag från lovplikten för parkeringsplatser

  • för fastigheter där det endast finns ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus om parkeringsplatsen uteslutande är avsedd för fastighetens behov
  • för totalförsvarets behov och av hemlig natur
  • som anläggs med stöd av väglagen
  • på allmän plats för gata eller väg i detaljplan
  • om bygglovplikten är undantagen i detaljplan eller områdesbestämmelser.

2 §
  Trots 1 § krävs det inte bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
   1. en anläggning som avses i 1 § 4 eller 5, om det är fråga om en liten anläggning som är avsedd endast för en viss fastighets behov,
   2. ett vindkraftverk som avses i 1 § 6, om verket omfattas av tillstånd enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken,
   3. en parkeringsplats som avses i 1 § 8, om det på fastigheten finns endast ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus och parkeringsplatsen är avsedd uteslutande för fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anläggs med stöd av väglagen (1971:948) eller på mark som i detaljplan har avsatts till gata eller väg,
   4. en anläggning som avses i 1 § 2, 7 eller 10 och som omfattas av undantag från krav på bygglov i vägplan enligt väglagen eller järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,
   5. en anläggning som avses i 1 § 2, om det är fråga om en anläggning av liten omfattning i form av en eller flera containrar i omedelbar närhet till en pågående verksamhet inom ett industriområde och anläggningen inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   6. en anläggning som avses i 1 § 2, om det är fråga om högst två enheter i form av fritidsbåt, husvagn eller husbil som
      a) placeras i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus,
      b) är av säsongskaraktär,
      c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
      d) inte placeras i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900).

Åtgärder som avses i första stycket 5 och 6 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Bestämmelserna i 9 kap. 7 och 8 §§ plan- och bygglagen
(2010:900) om att kommunen får besluta om undantag från krav på bygglov eller om mer långtgående krav gäller även för andra anläggningar än byggnader. Förordning (2017:102).

Här kan du läsa mer om bygglovsbefriad parkeringsplats.

Vid ansökan om bygglov för en byggnad måste sökanden kunna visa för kommunens byggnadsnämnd hur och var parkering ska ordnas för att bygglov ska kunna beviljas. Parkeringen ska vara lämplig och finnas i den utsträckning som kan anses vara skälig med hänsyn till det behov av parkering som byggnaden ger upphov till. Kommunens parkeringspolicy kan vara ett stöd i en skälighetsbedömning.

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

Här kan du läsa mer om begreppet i skälig utsträckning.

Om fastighetsägaren inte har möjlighet att ordna den parkering som krävs för fastighetens behov, finns möjlighet att använda parkeringsköp. Parkeringen måste fortfarande uppfylla samma kvalitativa krav. Det innebär bland annat att ett avtal om parkeringsköp där parkeringens läge inte är preciserat inte kan godtas, eftersom fastighetsägaren med ett sådant avtal inte kan visa att utrymmet kommer att lokaliseras i närheten av tomten. Det finns dock inte något hinder mot att storlek och läge anges som en viss andel av en bestämd anläggning. I avtalet behöver fastighetsägaren också kunna visa att parkeringsutrymmet kommer att iordningställas inom rimlig tid och kunna garantera en stabilitet i antalet bilplatser för fastighetens behov. Hur avtalet ska vara utformat för att kunna godtas, får kommunen avgöra från fall till fall. (jfr Didón m. fl. (maj 2011). Plan- och bygglagen (2010:900) en kommentar. Norstedts Juridik 8:9)

Många kommuner använder sig av flexibla parkeringstal och ger därigenom byggherren möjlighet att anordna färre bilparkeringsplatser än parkeringstalet anger, om byggherren genomför mobilitetsåtgärder som kan leda till lägre efterfrågan på bilparkering. När byggherren har visat att alla krav enligt lovet är uppfyllda kan byggnadsnämnden ge ett slutbesked. Vilka mobilitetsåtgärder som byggherren ska utföra och när de ska utföras kan inte vara en förutsättning för lov utan tecknas mellan kommun och byggherre i ett civilrättsligt avtal. Dessa avtal sker vid sidan av myndighetsutövning och tillämpning av PBL.

34 §
  Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
   1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda, och
   2. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap.

Cykelparkering

Lovplikten gäller generellt även parkeringsplatser för cyklar. Däremot gäller inte lovplikten på en plats där cyklar är parkerade, men som inte är anordnad.

1 §
  I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
   1. nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar, kabinbanor, campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor,
   2. upplag och materialgårdar,
   3. tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift,
   4. fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,
   5. radio- eller telemaster eller torn,
   6. vindkraftverk som
      a) är högre än 20 meter över markytan,
      b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken,
      c) monteras fast på en byggnad, eller
      d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter,
   7. murar och plank,
   8. parkeringsplatser utomhus,
   9. begravningsplatser, och
   10. transformatorstationer.
Förordning (2014:225).

Här kan du läsa mer om lovprocessen.

Tillsyn

Tillsyn är en granskning som sker i efterhand och som syftar till att överträdelser mot planer och bygglov ska rättas. Om kommunen i sitt tillsynsarbete uppmärksammar att det till en byggnad inte finns skäligt utrymme för parkering, så kan byggnadsnämnden agera. I första hand kan byggnadsnämnden be fastighetsägaren att åtgärda bristen och i andra hand kan den med stöd av PBL förelägga byggherren att åtgärda bristen.

19 §
  Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden (åtgärdsföreläggande).

Här kan du läsa mer om tillsynsprocessen.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen