Miljö

Det övergripande nationella målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. De nationella målen för Miljö hänger samman med Demografi, Infrastruktur, Bebyggelse och Ekonomi.

Nationell myndighet

Naturvårdsverket

Mål med särskild relevans för fysisk samhällsplanering

Riksdagen har beslutat om 16 miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Till miljökvalitetsmålen finns ett antal preciseringar som tydligare definierar vilket miljötillstånd som ska uppnås.

Till målen hör ett generationsmål som ger inriktning för miljöpolitiken. Målet ger vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att nå önskad miljökvalitet. För att nå målet krävs en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Generationsmålet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället.

Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation. Miljöpolitiken ska fokusera på att:

  • Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.
  • Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.
  • Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas.
  • Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen.
  • En god hushållning sker med naturresurserna.
  • Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön.
  • Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

Tretton nya etappmål antogs av regeringen 2012 inom fyra prioriterade områden: luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Sedan tidigare finns för begränsad klimatpåverkan. Etappmålen ska tydliggöra de samhällsförändringar som är nödvändiga för att vi ska nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. För mer information om etappmålen, se relaterad information.

Svenska miljömål (beslutade av regeringen 2012) på regeringens webbplats

Miljökvalitetsmålen Ansvarig myndighet
Begränsad klimatpåverkan Naturvårdsverket
Frisk luft Naturvårdsverket
Bara naturlig försurning Naturvårdsverket
Giftfri miljö Kemikalieinspektionen
Säker strålmiljö  Strålsäkerhetsmyndigheten
Ingen övergödning Havs- och vattenmyndigheten
Levande sjöar och vattendrag Havs- och vattenmyndigheten
Grundvatten av god kvalitet Sveriges geologiska undersökning
Hav i balans och levande kust och skärgård Havs- och vattenmyndigheten
Myllrande våtmarker Naturvårdsverket
Levande skogar Skogsstyrelsen
Ett rikt odlingslandskap Jordbruksverket
Storslagen fjällmiljö Naturvårdsverket
God bebyggd miljö Boverket
Ett rikt växt- och djurliv Naturvårdsverket

Nationella strategier, planer och program

Nationalparksplan för Sverige, Rapport 5839 (NV 2008)

Myrskyddsplan för Sverige. Rapport 5667 (NV 2007)

I prop. 2008/09:214 Hållbart skydd av naturområden klargör regeringen sin syn på hur arbetet med skydd av naturområden ska ske på såväl nationell som regional och lokal nivå. Kopplingar görs bland annat till såväl den kommunala planering som regional tillväxt. Arbetet med regionala landskapsstrategier och biosfärsområden tas särskilt upp.

Naturvårdsverkets avsiktsförklaring Värna Vårda Visa från 2004 (uppdaterad våren 2011) är inriktad på åtgärdsbehov vad gäller förvaltning och användning av redan skyddade naturområden.

Naturvårdsverket har tagit fram ett flertal åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper. ArtDatabanken och Naturvårdsverket har tagit fram en lista med arter och biotoper som behöver få åtgärdsprogram.

Förorenade områden: En precisering av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö handlar om att förorenade områden ska vara åtgärdade.

Ny handlingsplan för en giftfri vardag 2015-2020. KEMI 2011

Nationell strategi för kemikalier i varor. KEMI rapport 3/11
Delstrategi för kemikalier i byggprodukter och inredningar

"Bättre EU-regler för en giftfri miljö – rapport från ett regeringsuppdrag". KEMI rapport 1/12
"Minska riskerna med farliga ämnen! Strategi för Sveriges arbete för en giftfri miljö." Delbetänkande av miljömålsberedningen, SOU 2012:38
Länk: http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/50/14/fed01df7.pdf

Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning SOU 2012:15
Miljömålsberedningen har fått i uppdrag att ta fram en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning - med syfte att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen (dir. 2011:91). Strategierna ska innehålla etappmål, åtgärder och styrmedel.

Del 1 av utredningen - Långsiktigt hållbar markanvändning - del 1 fokuserar på skydd och skötsel av land och sötvattenområden samt miljöhänsyn i skogsbruket (2013)
Slutrapporteringen kommer att behandla strategin för långsiktigt hållbar markanvändning i sin helhet. (kommer år 2014)

EU-strategier och internationella initiativ

EU:s sjätte miljöhandlingsprogram "Miljö 2010:Vår framtid":  fastställer EU:s prioriteringar och mål för den europeiska miljöpolitiken fram till 2012.
Programmet redogör för vilka åtgärder som behöver vidtas för att uppfylla EU:s strategi för hållbar utveckling (se nedan).  Innevarande program prioriterar följande fyra områden:

  • klimatförändringar
  • biologisk mångfald
  • miljö och hälsa
  • hållbar användning av naturresurser och hållbar avfallshantering.

Syftet med programmet är bland annat att underlätta genomförandet av gällande lagstiftning, integrera miljöhänsyn i all EU:s politik, underlätta för medborgerligt deltagande och säkerställa att miljöhänsyn beaktas i den fysiska planeringen och markanvändning.

EU:s strategi för biologisk mångfald (2011)
Innehåller sex prioriterade mål varav tre har betydelse för planeringen:

  • Strikt tillämpning av gällande naturskyddslagstiftning samt nätverk med naturreservat för att bättre kunna bevara livsmiljöer och arter.
  • Förbättra och återställa ekosystem och ekosystemtjänster i möjligaste mån, framför allt genom ökad användning av grön infrastruktur.
  • Intensifiera EU:s åtgärder för en samlad global insats i syfte att stoppa förlusten av biologisk mångfald.

EU:s tematiska strategi för luftföroreningar (2005) fastslår bl.a. målet att minska antalet dödsfall som kan kopplas till luftföroreningar med 40 procent fram till 2020, jämfört med 2000.

Europeiska Landskapskonventionen

FN:s konvention om biologisk mångfald (UN Convention on Biological Diversity)

Strategiska planen 2011-2020 inklusive tjugo 'Aichi Biodiversity Targets', för att hejda förstörelsen av biologisk mångfald till år 2020. Målen innebär bland annat skydd av 17 procent av land- och vattenområden, skydd av 10 procent av kust- och havsområden, samt restaurering av 15 procent av degraderade ekosystem.

I oktober 2010 enades världens länder om en strategisk plan för att skydda biologisk mångfald och ekosystem, Nagoyaplanen. Planen är kopplad till FN-konventionen om biologisk mångfald och omfattar 20 mål som ska vara uppnådda till år 2020, i några fall ännu snabbare. Sverige är ett av de länder som åtagit sig att leva upp till Nagoya-målen. Värden, förluster och vinster av biologisk mångfald ska redovisas i nationalräkenskaperna. Subventioner som är skadliga för den biologiska mångfalden ska avskaffas eller förändras. Skogsmark och jordbruksmark ska förvaltas hållbart och så att den biologiska mångfalden bevaras. Minst 17 procent av alla land- och sötvattensområden och minst 10 procent av kust- och havsområden ska skyddas. Utrotningen av arter ska stoppas och situationen för arter som idag minskar snabbt ska förbättras. Målen om områdesskydd har direkt bäring på den fysiska samhällsplaneringen.

Art- och habitatdirektivet Syftet med bestämmelserna i art- och habitatdirektivet (rådets direktiv 92/43/EEG) är att säkra den biologiska mångfalden genom bevarandet av naturligt förekommande livsmiljöer samt den vilda floran och faunan inom EU:s medlemsländer.

Ramsar konventionen (1971), global naturvårdskonvention om att bevara våtmarker och vattenmiljöer och nyttja dem på ett hållbart sätt. Sverige har ratificerat konventionen och två ändringsprotokoll – Parisprotokollet och Reginaprotokollet - som trädde i kraft 1986 respektive 1994.
Våtmarker och vattenmiljöer: skydd och hållbart nyttjande

I luftvårdskonventionen har det skett två förändringar. Det beslutades i maj 2012 om en större revidering av det så kallade Göteborgsprotokollet. En revidering av protokoll om tungmetaller slutfördes också under 2012. Mer om konventionen på naturvårdsverkets hemsida.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej