På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Miljö, natur och klimat

Granskad:

Områdena miljö, natur och klimat innehåller frågor som rör biologisk mångfald, natur- och kulturmiljö, miljökvalitet, klimat, ekosystemtjänster, samt gröna och blå strukturer. Här presenteras mål för miljö, klimat, vatten samt friluftsliv.

Miljö

Övergripande mål

Det övergripande målet för miljöpolitiken kallas för generationsmålet och är definierat av riksdagen. Målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Tillsammans bildar generationsmålet, miljömålen med sina preciseringar och etappmålen miljömålssystemet.

Mål med särskild relevans för fysisk planering

Generationsmålets sju strecksatser förtydligar målets innebörd och visar vad miljöpolitiken ska fokusera på. Samtliga fokusområden kan vara av särskild relevans för fysisk planering:

  • Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.
  • Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.
  • Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas.
  • Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen.
  • En god hushållning sker med naturresurserna.
  • Andelen förnybar energi ökar och energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön.
  • Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

Riksdagen har beslutat om Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Miljökvalitetsmålen är:

  1. Begränsad klimatpåverkan.
  2. Frisk luft.
  3. Bara naturlig försurning.
  4. Giftfri miljö.
  5. Skyddade ozonskikt
  6. Säker strålmiljö
  7. Ingen övergödning
  8. Levande sjöar och vattendrag
  9. Grundvatten av god kvalitet
  10. Hav i balans samt levande kust och skärgård.
  11. Myllrande våtmarker.
  12. Levande skogar.
  13. Ett rikt odlingslandskap.
  14. Storslagen fjällmiljö.
  15. Ett rikt växt- och djurliv.
  16. God bebyggd miljö.

Etappmålen ska göra det lättare att nå generationsmålet och miljömålen samt identifierar en önskad omställning av samhället. Exempelvis är etappmålet för hållbar stadsutveckling av särskild relevans för fysisk planering då det berör:

  • Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik.
  • Integrering av stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer.
  • Metod för stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer.

Klimat

Övergripande mål

År 2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige som innehåller klimatmål, klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Det nationella långsiktiga klimatmålet är en del av det klimatpolitiska ramverket och innebär att senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Med negativa utsläpp menas att utsläppen är mindre än noll, det vill säga att halten av växthusgaser i atmosfären sänks.

Begränsad klimatpåverkan är ett av de sexton miljökvalitetsmålen som riksdagen har antagit. Enligt riksdagens precisering är målet att den globala medeltemperaturökningen ska begränsas till långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå, och ansträngningar göras för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius, vilket är samma temperaturmål som världens länder kom överens om i Parisavtalet.

Mål med särskild relevans för fysisk planering

Två exempel på klimatmål från det klimatpolitiska ramverket med särskild relevans för fysisk planering är:

  • Utsläppen i Sverige i de sektorer som kommer att omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning, bör senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen 1990, och minst 75 procent lägre år 2040. Utsläppen som omfattas är främst från transporter, arbetsmaskiner, mindre industri- och energianläggningar, bostäder och jordbruk.
  • Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Anledningen till att inrikes flyg inte ingår i målet är att inrikes flyg ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Vatten

Övergripande mål

Inriktningen för svensk havspolitik är att havets och kustområdenas resurser ska nyttjas hållbart så att ekosystemen bevaras och restaureras samtidigt som havsanknutna näringar kan utvecklas, växa och bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Inriktningen för den svenska havspolitiken framkommer i proposition En sammanhållen svensk havspolitik (jfr prop. 2008/09:170) som godkändes av riksdagen 2009. Strategin En svensk maritim strategi – för människor, jobb och miljö från år 2015 anger riktningarna för att förverkliga den vision som regeringen har för de maritima näringarna. Flera åtgärdsområden presenteras, bland annat planering med maritimt perspektiv. Den nationella inriktningen för vattenfrågor är beroende av flera EU-direktiv, däribland ramdirektivet för vatten, havsmiljödirektivet och dricksvattendirektivet.

Ramdirektivet för vatten är utgångspunkten för svensk vattenförvaltning och anger vad EU-länderna minst ska klara av vad gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten. Ramdirektiv för vatten syftar till att förbättra och skydda vattenmiljön och främja en hållbar vattenanvändning Ramdirektivet för vatten infördes i svensk lagstiftning år 2004 genom införande av vattenförvaltningsförordningen och ändringar i miljöbalken och länsstyrelsernas instruktioner. Vattendirektivet gäller sjöar, vattendrag, grundvatten och kustnära hav.

Havsmiljödirektivet är EU:s gemensamma ramverk för havsmiljö och syftar till att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i Europas hav. Havsmiljödirektivet infördes i svensk lagstiftning år 2010 via havsmiljöförordningen. Havsmiljödirektivet omfattar marina vatten från kusten till yttersta gränsen för ekonomisk zon.

EU:s dricksvattendirektiv, som funnits sedan 1998, anger de särskilda krav som ska vara uppfyllda för vatten som är avsett att användas som dricksvatten. I januari 2021 infördes ett nytt dricksvattendirektiv vars bestämmelser nu ska införas i svensk lagstiftning. Det nya direktivet ska bidra till att framtidssäkra både dricksvattenkvaliteten och dricksvattenförsörjningen i EU under de kommande årtiondena.

Mål med särskild relevans för fysisk planering

Det finns flera mål med särskild relevans för fysisk planering när det kommer till vatten. Det handlar om miljökvalitetsmål, miljökvalitetsnormer, mål från Agenda 2030 och åtgärdsförslag i de åtgärdsprogram som finns för Sveriges vattendistrikt.

Fyra exempel på miljökvalitetsmål som har koppling vatten och kan vara av särskild relevans för fysisk planering är:

  • Hav i balans samt levande kust och skärgård.
  • Ingen övergödning.
  • Levande sjöar och vattendrag.
  • Grundvatten av god kvalitet.

För alla vattenförekomster såsom större sjöar, vattendrag och grundvatten finns fastställda miljökvalitetsnormer. Syftet med normerna är att säkra Sveriges vattenkvalitet. Av översiktsplanen ska det framgå hur kommunen anser att miljökvalitetsnormerna ska följas.

Vattenförvaltning är också en del i regeringens handlingsplan för Agenda 2030. Ett av de 17 globala mål FN antagit, mål 6, är ”Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla”. Ett exempel på delmål för mål 6 som är av särskild relevans för fysisk planering är:

  • Säkert dricksvatten för alla.

Regionala vattenmyndigheter har ansvar för att upprätta åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Åtgärdsprogrammen ska bland annat innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvattentäkter. I åtgärdsprogrammen anges åtgärder som ska leda till att miljökvalitetsnormerna för distriktets vattenförekomster ska kunna följas, dessa åtgärder kan vara av särskild relevans för fysisk planering.

Friluftsliv

Övergripande mål

Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv med allemansrätten som grund. Alla människor ska ha möjlighet till naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Målet uttrycks i propositionen Framtidens friluftsliv (jfr prop. 2009/10:238) som godkändes av riksdagen 2010.

Mål med särskild relevans för fysisk planering

År 2012 fastställdes tio mål för friluftslivspolitikens genomförande i regeringens skrivelse Mål för friluftslivspolitiken (jfr Skr. 2012/13:51). Sex exempel på mål som är av särskild relevans för fysisk planering är:

  • Tillgänglig natur för alla.
  • Tillgång till natur för friluftsliv.
  • Attraktiv tätortsnära natur.
  • Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling.
  • Skyddade områden som resurs för friluftslivet.
  • Friluftsliv för god folkhälsa.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen