På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Ekonomi och resursanvändning

Granskad:

Ekonomi och resursanvändning handlar om näringsliv, regional utveckling, landsbygd, livsmedel och areella näringar samt cirkulär ekonomi.

Näringsliv

Övergripande mål

Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Målet presenteras på regeringens webbplats.

Mål med särskild relevans för fysisk planering

Ett exempel på delmål som kan vara av särskild relevans för fysisk planering är:

  • Stärkta förutsättningar för innovation och förnyelse.

Regional utveckling

Övergripande mål

Det övergripande målet för den regionala utvecklingspolitiken är utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet. Målet presenteras på regeringens webbplats.

Mål med särskild relevans för fysisk planering

För att nå det övergripande målet för den regionala utvecklingspolitiken finns fyra uttalade prioriterade områden. Dessa områden framgår i Nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020. Ett exempel på ett prioriterat område som är av särskild relevans för fysisk planering är:

  • Attraktiva miljöer och tillgänglighet

Landsbygd, livsmedel och areella näringar

Övergripande mål

Det övergripande målet för landsbygd, livsmedel och areella näringar är att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart. Målet presenteras i propositionen Utgiftsområde 23 – Areella näringar, landsbygd och livsmedel (jfr prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 23).

Mål med särskild relevans för fysisk planering

Inom utgiftsområde 23 finns även mål beslutade av riksdagen som gäller en sammanhållen landsbygdspolitik, en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, skogspolitiken samt de samiska näringarna. Dessa mål presenteras i propositionen Utgiftsområde 23 – Areella näringar, landsbygd och livsmedel (jfr prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 23) och kan vara av särskild relevans för fysisk planering.

En sammanhållen landsbygdspolitik

Målet för en sammanhållen landsbygdspolitik är att ha en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet.

En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja

Målet för en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja är att den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Detta i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning samt bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Målet innebär också att sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.

Skog

För skogspolitiken finns ett produktionsmål och ett miljömål. Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt för att kunna ge en uthålligt god avkastning. Produktionsmålets inriktning syftar till att ge handlingsfrihet i användningen av det skogen producerat. Miljömålet innebär att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Detta innebär att skogen ska brukas på ett sätt att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Målet innebär också att skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas.

De samiska näringarna

Målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur som byggs på en ekologiskt hållbar rennäring samt andra samiska näringar.

Cirkulär ekonomi

Övergripande mål

Omställningen till en cirkulär ekonomi har en stor potential att minska resursanvändningen och därmed begränsa klimat- och miljöpåverkan. Visionen är att skapa ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material. Målet är att omställningen till en cirkulär ekonomi ska bidra till att nå miljö- och klimatmålen, samt de globala målen i Agenda 2030. Vision och mål gällande cirkulär ekonomi presenteras i strategin Cirkulär ekonomi – strategi för omställningen i Sverige som Miljödepartementet publicerade år 2020.

Mål med särskild relevans för fysisk planering

Strategin innehåller fyra fokusområden och ett exempel på ett fokusområde som är av särskild relevans för fysisk planering är:

  • Cirkulär ekonomi genom giftfria och cirkulära kretslopp, som bland annat handlar om att underlätta för hushåll och verksamheter att enkelt kunna göra sig av med allt sitt källsorterade avfall samt att främja utbyggnaden av en väl utvecklad kapacitet för materialåtervinning som kan hantera det källsorterade avfallet i Sverige.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen