På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Vad är medborgardialog

Granskad:

Vad menas med medborgardialog och vad är skillnaden mellan information och dialog? Här diskuterar vi begrepp som inflytande, delaktighet och medbestämmande. Vi förklarar även vilka definitioner och avgränsningar som görs i denna vägledning.

En dialog som går utöver samråd enligt PBL

Detta gäller framför allt översiktsplanen. När det gäller en detaljplan så är alltid vissa avgöranden gjorda när initiativ tas till planen.

Den formella samrådsskyldigheten innebär att kommunen ska samråda med medborgare, om såväl översiktsplan som detaljplan. I båda fallen ska kommunen kunna presentera ett ganska digert underlag för samrådet. När det gäller översiktsplanen ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skälen till förslaget, konsekvenser det planeringsunderlag som har betydelse för bedömningen av förslaget. I samrådet kring en detaljplan ska kommunen presentera ett planförslag. Detta betyder att kommunen redan när samrådet börjar ska ha gjort en hel del ställningstaganden och bedömt konsekvenser av planen.

Om kommunen i stället tar initiativ till en medborgardialog långt innan dessa ställningstaganden är gjorda, så kan medborgarnas kunskap, erfarenheter och behov ligga till grund för och väsentligt förbättra beslutsunderlaget. Detta gäller framför allt översiktsplanen. När det gäller en detaljplan så är alltid vissa avgöranden gjorda när initiativ tas till planen.

Dialog i samband med översiktlig fysisk planering

Medborgardialog i samband med översiktlig fysisk planering kan gälla en ny översiktsplan eller ändring av översiktsplanen.

Den formella samrådsskyldigheten enligt plan- och bygglagen, PBL är en del av medborgardialogen men dialogen med medborgarna behöver påbörjas i ett tidigare skede, helst långt innan den formella planprocessen börjar.

Det kan vara lättare att engagera kommunmedlemmarna i arbetet med en ändring av översiktsplanen för en del av kommunens yta (exempelvis för en tätort) än i en kommunövergripande översiktsplan. Översiktsplanen hålls på en så översiktlig nivå att det kan vara svårt att visa hur planen egentligen påverkar medborgarna och deras närmiljö.

Dialog inför och under detaljplaneprocessen

Genom dialogen finns det möjlighet att undvika missförstånd och låsningar sent i processen.

De krav PBL ställer när det gäller samråd inför en detaljplan är desamma som när kommunen tar fram en översiktsplan. Och liksom när det gäller översiktsplanen så finns det stora vinster med att hålla en tidig och bred dialog med medborgarna även inför att man tar fram en detaljplan.

Här kan du läsa mer om detaljplaneprocessen

Här kan du läsa mer om samråd i detaljplan

Dialog inför riktlinjer för bostadsförsörjning

Ett annat tillfälle att inleda en dialog med medborgarna är när man tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Det ska göras varje mandatperiod, eller oftare om det behövs.

Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska i sin tur utgöra underlag för den översiktliga fysiska planeringen, när det gäller bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

3 §
  Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
   1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
   2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
   3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
   4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
   5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .

4 §
  Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska vara vägledande vid tillämpningen av 2 kap. 3 § 5 plan- och bygglagen (2010:900). Lag (2013:866) .

Planeringen för bostadsförsörjningen är ofta mer konkret än den översiktliga fysiska planeringen och kan därför kännas närmare människors egen vardag. Det handlar ju om vilka bostäder som behövs för att möta medborgarnas efterfrågan och bostadsbehov på kort och lite längre sikt.

Här kan du ta del av Boverkets handbok om bostadsförsörjning

Här kan du läsa mer om kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning

En dialog som alla bjuds in till

PBL talar inte om medborgare utan där används begreppet "kommunens medlemmar" om dem som ska ges möjlighet till insyn och påverkan i samband med översiktsplaneringen.

Vem är medlem?

Kommunens medlemmar är alla som är folkbokförda där, äger en fastighet i kommunen eller ska betala kommunalskatt där. Även enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av planen ska ges tillfälle att delta i samrådet.

"Medborgardialog" ska tolkas mycket brett. Begreppet medborgare är här inte knutet till det formella medborgarskapet utan används i mer generell bemärkelse om alla dem som bor eller verkar i det aktuella området eller på annat sätt är berörda av planeringen.

Medborgarskapet inte avgörande

Tänk på att även om begreppet medborgare i dagligt tal oftast syftar på alla som bor i en kommun eller i en stad, så kan den som inte har svenskt medborgarskap känna sig utesluten. Ibland kan det därför vara bättre att tala om invånare eller att rikta sig till "dig som bor i (stadsdelen)".

5 §
  Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där.

Medlem av en kommun är också en medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) som är bosatt i kommunen men som, enligt 5 § andra stycket folkbokföringslagen (1991:481), inte ska folkbokföras där.


 
 

 

 

 

 

 

 

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen