På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Kulturmiljöunderlag - vad är det

Granskad: 

I olika planerings- och beslutssituationer ställs det enligt olika regelverk krav på att kulturvärdena ska ha tydliggjorts. Även konsekvenserna för dessa värden vid en planerad åtgärd eller förändring ska ha beskrivits.

Det finns olika typer av kulturmiljöunderlag som ger stöd vid tillämpningen av bland annat plan- och bygglagen, miljöbalken och kulturmiljölagen. Det övergripande syftet med underlag är att underlätta avvägningar och prioriteringar i olika planeringsskeden och beslutssituationer. Olika underlag kan därför ha olika funktion och syften.

Nedanstående resonemang syftar till att tydliggöra vad olika kulturmiljöunderlag kan omfatta, vilken typ av underlag som behövs i olika situationer samt koppling till relevanta lagrum. Kulturmiljöunderlagen kan delas in i kunskapsunderlag, planeringsunderlag och beslutsunderlag. Gränsdragningarna mellan de olika kategorierna är sällan entydiga och ges i olika sammanhang varierande betydelse.

Kunskapsunderlag

Kunskapsunderlag tas fram för att tydliggöra kulturmiljöns egenskaper och dess kulturhistoriska värden, utan att dessa har vägts mot andra intressen och värden. Ett kunskapsunderlag tas inte primärt fram för en specifik planeringsprocess eller beslutssituation utan ger generellt användbar kunskap om kulturmiljön och dess värden. Exempel på sådana är kulturmiljöinventeringar, -program, -strategier, -analyser och riksintressebeskrivningar.

Begreppet kunskapsunderlag återfinns även i förordningen om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer (bidragsförordningen). Bidrag får bland annat lämnas till att ta fram regionala eller kommunala kunskapsunderlag som syftar till att ta till vara kulturhistoriska värden i samhällsplaneringen. Kunskapsunderlag motsvarar begreppet generella kunskapsunderlag i bidragsförordningen.

8 §
  Bidrag får lämnas till att ta fram sådana kunskapsunderlag som är nödvändiga för att genomföra insatser som bidrag lämnas för enligt denna förordning.

9 §
  Bidrag får lämnas till att ta fram sådana generella eller riktade regionala och kommunala kunskapsunderlag som syftar till att ta till vara kulturhistoriska värden i samhällsplaneringen. Vid bidragsgivningen ska möjligheterna till medfinansiering beaktas.

Planeringsunderlag

Planeringsunderlag är ett underlag som ingår i en planeringsprocess. Under planeringsprocessen kan planeringsunderlaget behöva kompletteras i takt med att nya frågeställningar och behov uppkommer. Ett planeringsunderlag inkluderar undersökningar och ställningstaganden för att möjliggöra avvägningar i ett senare skede mellan olika intressen på både översiktlig och detaljerad nivå. Planeringsunderlag kan, liksom kunskapsunderlag, omfatta kunskaper om vilka egenskaper och företeelser som bygger upp ett områdes kulturhistoriska värden. Det kan även ge kunskap om exempelvis medborgarnas uppfattning om olika miljöer eller om deras upplevelser, nytta och användning av miljöerna. I ett planeringsunderlag kan dessutom riskanalyser och kostnadskalkyler som avser olika alternativa förslag till åtgärder ingå. En sektors intressen, eller ett perspektiv, kan tydliggöras och därmed utgöra underlag för prioriteringar. I den fortsatta planeringsprocessen får dessa sedan vägas emot och jämkas gentemot andra intressen och perspektiv.

Normalt kräver varje planeringssituation ett planeringsunderlag som är anpassat utifrån projektets skala, karaktär och aktuella frågeställningar. För att det ska vara möjligt att inom rimlig tid och till rimlig kostnad ta fram ett planeringsunderlag krävs det oftast att man har tillgång till kunskapsunderlag. Det kan dock påpekas att då ett planeringsunderlag bygger på aktuellt kunskapsläge, värderingar och prioriteringar så är det i viss mån en färskvara. Planeringsunderlag motsvarar begreppet riktade kunskapsunderlag i bidragsförordningen.

Länsstyrelsen ska ställa samman utredningar, program och annat planeringsunderlag som har betydelse för hushållningen med mark och vatten i länet och som finns hos statliga myndigheter. Länsstyrelsen ska på begäran tillhandahålla sådant planeringsunderlag åt kommuner och myndigheter som ska tillämpa miljöbalken samt åt den som är skyldig att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning.

20 §
  En specifik miljöbedömning ska göras i fråga om en verksamhet eller åtgärd som ska prövas
   1. för ett tillstånd som avses i 7 kap. 28 a §, om det inte rör sig om brådskande åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till skyddet mot allvarliga olägenheter för människors hälsa, eller
   2. för ett tillstånd som avses i 9 eller 11 kap. eller för en tillåtlighet som avses i 17 kap., om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

En specifik miljöbedömning krävs inte för en sådan prövning som avses i 24 kap. 3, 5, 10, 13 eller 14 §. Lag (2018:1407) .

Under samrådet om översiktsplan ska Länsstyrelsen särskilt tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar.

10 §
  Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt
   1. ta till vara och samordna statens intressen,
   2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden,
   3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap.
18 e § första stycket miljöbalken,
   4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
   5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt. Lag (2020:76) .

Beslutsunderlag

Ett beslutsunderlag ska tydliggöra konsekvenserna av ett förslag för den som ska fatta beslut om förslaget. Ibland finns det formaliserat vad ett sådant beslutsunderlag ska innehålla, exempelvis krav på en miljökonsekvensbeskrivning. En konsekvensbeskrivning tar sin utgångspunkt i planeringsunderlaget och de värden och kvaliteter som där har identifierats och jämför sedan med hur väl dessa har tagits omhand i det färdiga förslaget. Det kan exempelvis handla om att söka identifiera effekter och konsekvenser på kort och lång sikt, i direkt och indirekt berörda miljöer och avseende materiella och immateriella aspekter av kulturmiljön och kulturarvet. Även yttranden, samrådsredogörelser och remissvar kan vara delar av ett beslutsunderlag.

I miljöbalken beskrivs miljökonsekvensbeskrivningar som beslutsunderlag. En miljökonsekvensbeskrivning av planer och program ska bland annat innehålla en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på exempelvis materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar samt det inbördes förhållandet mellan olika miljöaspekter.

12 §
  Miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad ska vara rimlig med hänsyn till
   1. bedömningsmetoder och aktuell kunskap,
   2. planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad,
   3. var i en beslutsprocess som planen eller programmet befinner sig,
   4. att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder, och
   5. allmänhetens intresse. Lag (2017:955) .

Underlagstrappan. Illustration: Boverket
Figur 1. Underlagstrappan. Illustration: Boverket

Samma underlag – olika funktion

Samma underlag kan alltså fylla olika funktioner beroende på planeringsskede och beslutssituation. Kunskapsunderlag kan omarbetas, utvecklas och byggas på samt utgöra en del i olika planerings- och beslutsunderlag. Exempelvis kan en riksintressebeskrivning fungera som ett kunskapsunderlag gällande landskapets kulturhistoriska värden. Samma beskrivning kan fungera som ett tidigt inspel i en kommunal planprocess och tillsammans med en utvecklad redogörelse för riksintresset ingå i ett planeringsunderlag. Planeringsunderlaget kan i sin tur bidra till den samlade värderingen, inklusive till exempel sociala och ekonomiska aspekter, och olika handlingsalternativ. Detta samlade underlag kan vidare ligga till grund för konsekvensanalyser som ingår i ett beslutsunderlag.

Riksantikvarieämbetet ansvarar för innehållet på sidan.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen