Byggnadsordningar

Byggnadsordning är ett namn som ett antal kommuner har valt att använda för olika typer av dokument där kommunen har tydliggjort hur bebyggelsen ska bevaras och utvecklas.

Före 1960 hade kommunerna en möjlighet att inom vissa ramar besluta om lokala byggnadsordningar som reglerade byggnaders kvalitet och utformning inom den egna kommunen. Inom ramen för arbetet med 1999 års översiktsplan tog Stockholms kommun fram ett dokument som beskrev bebyggelsens karaktärsdrag och angav ett antal förhållningssätt till stadsbilden och kulturvärden vid förnyelse och förändring. Vid namngivningen av dokumentet valde kommunen att återanvända det gamla namnet och döpa dokumentet till Stockholms byggnadsordning. Efter det har flera kommuner valt att ta fram egna byggnadsordningar. Det kan antingen vara dokument som ingår som en del av en formell plan eller vara ett fristående dokument. Begreppet "byggnadsordning" har dock idag ingen formell innebörd.

Här nedan redovisas ett antal digitalt tillgängliga exempel på hur olika kommuner har valt att arbeta med byggnadsordningar. Någon granskning av dokumenten har inte skett.

Nora

Byggnadsordningen för Nora stadskärna är formellt sett en fördjupning av översiktsplanen. Den togs fram i samband med att de äldre detaljplanerna för Nora stadskärna upphävdes och ersattes med områdesbestämmelser. Avsikten är att byggnadsordningen ska vara ett stöd i bygglovshanteringen inom det område som omfattas av områdesbestämmelserna.

Här kan du ta del av Byggnadsordningen för Nora stadskärna

Visby

I samband med utarbetandet av en ny detaljplan för hela Visby innerstad tog kommunen fram en byggnadsordning för innerstaden. Syftet med byggnadsordningen är att den ska vägleda och tydliggöra hur detaljplanens bestämmelser ska tillämpas. Byggnadsordningen ska också underlätta för myndigheter att informera och göra bedömningar i ärenden som rör utveckling och bevarande av innerstadens bebyggelse.

Här kan du ta del av byggnadsordningen för Visby

Arboga

Byggnadsordningen som omfattar stadskärnan i Arboga togs fram som ett underlag till en kommande översiktsplan. I byggnadsordningen anges ett förhållningssätt till karaktärsdragen i bebyggelse och de miljöer som speglar olika epoker i stadskärnans historia. I den 2018 antagna översiktsplanen anges det att Arbogas byggnadsordning ska användas som en del i detaljplanearbetet.

Här kan du ta del av byggnadsordningen för Arboga

Ystad

Byggnadsordningen för Ystad har delats upp i sju delområden varav fyra var klara och beslutade av kommunfullmäktige 2009. I byggnadsordningarna beskrivs förhållningssätt, samt rekommendationer och anvisningar för hur kulturmiljöerna ska hanteras vid exteriöra förändringar. Byggnadsordningen ska fungera som stöd och vägledning i den kommande planeringen och bygglovshanteringen. Avsikten är att de ska ingå som en del i kommande översiktsplan för Ystad.

Här kan du ta del av byggnadsordningen för Ystad

Mölndal

Byggnadsordningen ingår som ett eget kapitel i Mölndals översiktsplan. Där anges att översiktsplanen avser att vara vägledande för beslut gällande vilken huvudinriktning de estetiska kraven ska ha i mer detaljerade program och detaljplanearbeten samt i bygglovsprövning. Rekommendationerna ska ge underlag för tillämpningen av plan- och bygglagens regler om hänsyn till stads- och landskapsbild, natur- och kulturvärden, byggnaders egenart och helhetsverkan samt miljömässiga värden.

Byggnadsordningen behandlar framförallt olika områdens övergripande stadsbyggnadskaraktär. Avslutningsvis förtecknas ett antal tidigare framtagna program och policydokument som bedömdes som aktuella och överensstämma med de riktlinjer eller förhållningssätt som redovisas i byggnadsordningen. Olika gestaltnings- eller kvalitetsprogram som kommer att upprättas framöver ska på samma sätt kopplas till byggnadsordningen och gälla som underlag för utbyggnad i kommunen och vid byggnadsnämndens prövning av bygglov.

Här kan du ta del av byggnadsordningen för Mölndal

Skellefteå

Byggnadsordningen för centrala staden har antagits av byggnadsnämnden. Olika miljöer och byggnader som har bedömts vara särskilt värdefulla beskrivs. Till beskrivningarna fogas kortfattade rekommendationer. I anslutning till områdesbeskrivningar finns även kortfattade kommentarer om hur man ser på områdets framtida utveckling. En byggnadsordning finns också för Norrböle.

Här kan du ta del av byggnadsordningen för Skellefteå

Umeå

Umeå har tagit fram ett antal separata byggnadsordningar för olika stadsdelar. Genom ett samrådsförfarande har byggnadsordningarna getts en bredare förankring. Syftet med byggnadsordningarna är att bidra till en gemensam syn på hur arkitektoniska, kulturhistoriska och miljömässiga kvaliteter kan tas tillvara i stadsdelarnas fortsatta utveckling. Särskilt värdefulla hus och bebyggelseområden pekas ut i dokumenten.

Avsikten är också att byggnadsordningarna ska ge en vägledning vid tillämpningen av plan- och bygglagens regler om hänsyn till stads- och landskapsbild, natur- och kulturvärden, byggnaders egenart och helhetsverkan samt miljömässiga värden. Byggnadsordningen har dock i sig inte någon juridisk status, utan det är först vid prövningen av ett enskilt ärende som tillämpningen av de olika bestämmelserna avgörs i det enskilda fallet.

Här kan du ta del av byggnadsordningen för Umeå

Har Du fler tips? Skicka ett mejl hit.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej