På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Metoder att tydliggöra kulturvärden

Granskad:

En förutsättning för att man ska kunna ta hänsyn till kulturvärdena är att man känner till vilka de är. Vilka är de egenskaper som gör ett landskap eller en byggnad värdefullt och hur kommer de till uttryck?

Olika metoder att beskriva kulturvärden

Det finns många olika metoder att analysera, beskriva och tydliggöra en plats eller byggnads kulturvärden. Väsentligt är att man väljer metod utifrån uppdragets komplexitet och vad man faktiskt mäktar med att genomföra i det enskilda fallet. Ofta kan man genom ett relativt enkelt underlag tydliggöra de väsentligaste värdena.

Här nedan har vi samlat några exempel på olika metoder. Har du fler tips kan du skicka e-post till Boverket.
E-post till Boverket

Kulturmiljöanalys - DIVE

DIVE är en metod för att genomföra en kulturmiljöanalys i landskap och i städer. Metoden har utvecklats av Riksantikvarien i Norge i samarbete med Riksantikvarieämbetet och det finska Museiverket. DIVE står för de fyra stegen i processen: Describe – Interpret –Valuate - Enable (Beskriva, Tolka, Värdera, Aktivera). Processen ska vara kreativ, ifrågasättande, öppen och tvärsektoriell. Genom analysarbetet bearbetas och förmedlas kunskaper om kulturarv och kulturmiljö som en gemensam resurs och underlag för utvecklingen av hållbara lokalsamhällen. Du kan läsa mer om DIVE i en vägledning på Riksantikvarieämbetets webbplats.

DIVE på Riksantikvarieämbetets webbplats

Ortsanalys

En ortsanalys tar ett brett grepp om en plats där kulturmiljön är en av flera aspekter. Metoden är ett redskap för att skapa en gemensam bild av de kvaliteter och brister i den bebyggda miljön som möjliggör eller begränsar en god hållbar utveckling. Ortsanalyser utgör en systematisering och sammanställning av baskunskap som behövs för att kunna förstå platsens historia, dagens situation och framtidsmöjligheter. Du kan läsa mer om ortsanalyser i Boverkets rapport "Lär känna din ort". Ta del av rapporten i Relaterad information.

Checklista karaktärsdrag

Checklista karaktärsdrag är ett exempel på hur man utifrån ett antal olika kriterier på ett enkelt sätt kan analysera vad som karaktäriserar ett bebyggelseområde.

Arbeta med en checklista

Kulturell planering

Kulturell planering (från engelskans Cultural planning) innebär att man kartlägger en plats kulturella resurser och använder dem som motor i samhällsutvecklingen. Både materiella och immateriella resurser omfattas. Metoden ger en helhetsbild av ett samhälle med livskvalitet och kulturella resurser som betydelsefulla inslag. Det är en demokratisk och lyssnande metod som inkluderar medborgarna i planeringen. "Att finna platsens själ" är ett sätt att beskriva syftet med kulturell planering.

Det politiska beslutet i Tjörn 2009 att använda kulturell planering i den fysiska planeringen har gett en god intern förankring för arbetsmetoden. Kulturell planering har använts vid flera olika tillfällen, bland annat när en översiktsplan och ett kulturmiljöprogram togs fram. Även ett antal andra handlingsplaner och strategier har tagits fram med hjälp av metoden, till exempel en kulturstrategi och handlingsplan för friluftsliv. På Tjörns hemsida kan du ta del av exempelvis kommunens kulturmiljöprogram.

Tjörns kommun

Landskapskaraktärsanalys – Befaring

Trafikverket har låtit utarbeta en metodik för landskapskaraktärsanalys som bygger på att många personer med olika kompetens tillsammans samlar kunskap och gör en gemensam beskrivning av landskapet. Hur uppfattas landskapet idag? Varför ser det ut som det gör? Vilka karaktärsområden kan vi definiera och vad utmärker dem? Metodiken finns beskriven på Trafikverkets webbplats där det även finns ett antal exempel på olika landskapskaraktärsanalyser.

Landskap i långsiktig planering på Trafikverkets webbplats

Kartöverlägg

Genom olika typer av kartöverlägg, där en historisk karta läggs samman med en modern, kan man ofta få en snabb uppfattning om vilka äldre spår som finns kvar i landskapet. Genom påskrivna kommentarer kan ett sådant kartöverlägg bli ett pedagogiskt verktyg för att illustrera den historiska utvecklingen.

Här kan du se ett exempel på ett kartöverlägg

Kulturhistorisk värdering av grönområden

I en rapport från Stockholms stadsmuseum beskrivs en metod för kulturhistorisk värdering. Metoden är generell, även om den i detta exempel har tillämpats på det gröna kulturarvet.

Rapport på stadsmuseets webbplats

Kulturlivsundersökning

En kulturlivsundersökning tar vara på kulturaktörers kunskap inför förändringar: hur ska kulturen se ut och få plats i en stadsdel? Kvalitativa och kvantitativa metoder används för att kartlägga förutsättningar och rådande sociokulturella krafter. Resultatet kan exempelvis användas i planprocessen för att stärka kontinuiteten vid en omvandling eller som ett underlag vid medborgardialog. En kulturlivsundersökning kan ses som en mindre form av Cultural planning med fokus på stadsdelsnivå.

Exempel på kulturlivsundersökningar är de som Stockholms stad lät genomföra inför omvandlingen av Slakthusområdet respektive för stadsdelarna Hagsätra och Rågsved.

Rapport på Stockholms stads webbplats

Kulturlivsanalys Hagsätra och Rågsved

Upplevelsebaserad karaktärisering

Upplevelsebaserad karaktärisering handlar om att med alla sinnen uppleva en plats och därigenom lyfta fram dess upplevelsebara historiska spår. Utgångspunkten är hur en miljö ser ut och upplevs, men med kulturhistoriska kunskaper som bas. Ett fenomenologiskt angreppssätt som kombineras med exempelvis kartunderlag, litteratur, fotografier samt arkitektoniska och bebyggelsehistoriska kunskaper.

Kulturmiljöunderlaget för Frihamnen i Göteborg.

Analysverktyget "Känslighet och tålighet mot förändring"

Att arbeta med kulturmiljöunderlag tidigt i planeringsprocessen gynnar kulturmiljön eftersom alla parter då tidigt kan se vilka delar på en plats som är kulturhistoriska intressanta. Kulturvärdena kan då integreras i samhällsbyggandet så att de blir en naturlig del i de nya miljöer som skapas. Detta gäller bebyggelse men i ännu högre grad de kulturhistoriska värden som återfinns i landskapet. Analysverktyget ’Känslighet och tålighet mot förändring’ är till stöd då olika kulturhistoriskt värdefulla delar ställs emot varandra och prioriteringar måste göras.

Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården

Bergsformationer på Södermalm Stockholm

Kulturmiljöutredning Kv Gjutmästaren 6 Pripps f.d. bryggeri

Handlingsprogram för ett stärkt riksintresse

Göteborgs stadskärna är ett område av riksintresse för kulturmiljövården. En betydande del av motiveringen vilar på de lämningar som finns av den befästa staden. Handlingsprogrammet ”Göteborg förstärkt: Fästningsstaden” redovisar ett paket av åtgärder som stärker förståelsen, läsbarheten och upplevelsen av den befästa staden, i samspel med den moderna staden.

Göteborg förstärkt: Fästningsstaden 

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen