Metoder att tydliggöra kulturvärden

En förutsättning för att man ska kunna ta hänsyn till kulturvärdena är att man känner till vilka de är. Vilka är de egenskaper som gör ett landskap eller en byggnad värdefullt och hur kommer de till uttryck?

Det finns många olika metoder att analysera, beskriva och tydliggöra en plats eller byggnads kulturvärden. Väsentligt är att man väljer metod utifrån uppdragets komplexitet och vad man faktiskt mäktar med att genomföra i det enskilda fallet. Ofta kan man genom ett relativt enkelt underlag tydliggöra de väsentligaste värdena.

Här nedan har vi samlat några exempel på olika metoder.
Har Du fler tips?  Här kan du skicka e-post till Boverket.

Kulturmiljöanalys - DIVE

DIVE är en metod för att genomföra en kulturmiljöanalys i landskap och i städer. Metoden har utvecklats av Riksantikvarien i Norge i samarbete med Riksantikvarieämbetet och det finska Museiverket. DIVE står för de fyra stegen i processen: Describe – Interpret –Valuate - Enable (Beskriva, Tolka, Värdera, Aktivera). Processen ska vara kreativ, ifrågasättande, öppen och tvärsektoriell. Genom analysarbetet bearbetas och förmedlas kunskaper om kulturarv och kulturmiljö som en gemensam resurs och underlag för utvecklingen av hållbara lokalsamhällen.
Du kan läsa mer om DIVE i en vägledning på riksantikvarieämbetets webbplats.

Ortsanalys

I en publikation från Boverket presenteras ortsanalyser. Med en ortsanalys tas ett brett grepp om en plats där kulturmiljön är en av flera aspekter. En ortsanalys är ett redskap för att skapa en gemensam bild av de kvaliteter och brister i den bebyggda miljön som möjliggör eller begränsar en god hållbar utveckling. Ortsanalyser utgör en systematisering och sammanställning av baskunskap som behövs för att kunna förstå platsens historia, dagens situation och framtidsmöjligheter.
Du kan läsa mer om ortsanalyser i Boverkets rapport "Lär känna din ort" på Boverkets webbplats.

Checklista karaktärsdrag

Checklista karaktärsdrag är ett exempel på hur man utifrån ett antal olika kriterier på ett enkelt sätt kan analysera vad som karaktäriserar ett bebyggelseområde.
Här kan du läsa mer om hur du kan arbeta med en checklista.

Kulturell planering

Kulturell planering innebär att man kartlägger en plats kulturella resurser och använder dem som motor i samhällsutvecklingen. Både materiella och immateriella resurser omfattas. Den ger en helhetsbild av ett samhälle med livskvalitet och kulturella resurser som betydelsefulla inslag. Det är en demokratisk, lyssnande metod som inkluderar medborgarna i planeringen. "Att finna platsens själ" är ett sätt att beskriva syftet med kulturell planering.

Det politiska beslutet i Tjörn 2009 att använda kulturell planeringi den fysiska planeringen har gett en god intern förankring för arbetsmetoden. Kulturell planering har används vid flera olika tillfällen, bland annat när översiktsplanen och kulturmiljöprogrammet togs fram. Även ett antal handlingsplaner och strategier har tagits fram med hjälp av metoden, till exempel en kulturstrategi och handlingsplan för friluftsliv.
På kommunens hemsida kan du läsa mer om Tjörns arbete med kulturell planering.

I ett av Boverkets webbseminarier finns även en film om Tjörns arbete med kulturell planering i samband med översiktsplanen.
Filmen finns på Boverkets webbplats.

Landskapskaraktärsanalys – Befaring

Trafikverket har låtit utarbeta en metodik för landskapskaraktärsanalys som bygger på att många personer med olika kompetens samlar kunskap till en gemensam beskrivning av landskapet. Hur uppfattas det idag? Varför ser det ut som det gör? Vilka karaktärsområden kan vi definiera och vad utmärker dem?
Metodiken finns beskriven på Trafikverkets webbplats där det även finns ett antal exempel på olika landskapskaraktärsanalyser.

Kartöverlägg

Genom olika typer av kartöverlägg där en historisk karta läggs samman med en modern kan man ofta få en snabb uppfattning om vilka äldre spår som finns kvar i landskapet. Genom påskrivna kommentarer kan ett sådant kartöverlägg bli ett pedagogiskt verktyg för att illustrera den historiska utvecklingen.
Här kan du se ett exempel på ett kartöverlägg.

Kulturhistorisk värdering av grönområden

I en rapport från Stockholms stadsmuseum beskrivs en metod för kulturhistorisk värdering. Metoden är generell även om den i detta exempel har tillämpats på det gröna kulturarvet.
Rapporten finner du på stadsmuseets webbplats.

Kulturlivsundersökning

En kulturlivsundersökning tar vara på kulturaktörers kunskap inför förändringar: hur ska kulturen se ut och få plats i en ny stadsdel? Kvalitativa och kvantitativa metoder används för att kartlägga förutsättningar och rådande sociokulturella krafter. Resultatet kan användas i planprocessen för att stärka kontinuiteten i omvandlingen eller exempelvis som ett underlag vid medborgardialog. En kulturlivsundersökning kan ses som en mindre form av Cultural planning med fokus på utveckling på stadsdelsnivå.

Ett exempel på en kulturlivsundersökning är den som Stockholms stad lät genomföra inför omvandlingen av Slakthusområdet.
Rapporten finns på Stockholms stads webbplats.

Upplevelsebaserad karaktärisering

Upplevelsebaserad karaktärisering handlar om att med alla sinnen uppleva en plats och därigenom lyfta fram dess upplevelsebara historiska spår. Utgångspunkten är hur en miljö ser ut och upplevs, men med kulturhistoriska kunskaper som bas. Ett fenomenologiskt angreppssätt som kombineras med exempelvis kartunderlag, litteratur, fotografier samt arkitektoniska och bebyggelsehistoriska kunskaper.
Läs kulturmiljöunderlaget för området kring Frihamnen i Göteborg.

Kvalitetsprogram för Västlänken

Kvalitetsprogrammet togs fram som ett gemensamt ramverk för arbetet med ett antal detaljplaner i Göteborg. Den visar på en metod att analysera en plats ur flera olika aspekter och ett sätt att utvärdera ett förslag utifrån ett antal uppställda kriterier. Även om programmet har ett bredare stadsbyggnadsperspektiv finns där flera aspekter som är relevanta för kulturmiljövården.
Programmet finns på Göteborgs kommuns webbplats.

Analysverktyget "Känslighet och tålighet mot förändring"

Att arbeta med kulturmiljöunderlag tidigt i planeringsprocessen gynnar kulturmiljön eftersom alla parter då tidigt kan se vilka delar på en plats som är kulturhistoriska intressanta. Kulturvärdena kan då integreras i samhällsbyggandet så att de blir en naturlig del i de nya miljöer som skapas. Detta gäller bebyggelse men i ännu högre grad det kulturhistoriska värden som återfinns i landskapet. Analysverktyget Känslighet och tålighet mot förändring är till stöd då olika kulturhistoriskt värdefulla delar ställs emot varandra och prioriteringar måste göras.
Läs den kulturhistoriska konsekvensanalysen riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården
Läs kunskapsunderlaget om bergsformationer på Södermalm Stockholm

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej