På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Kulturvärden rivningslov

Granskad:

Inom detaljplanelagt område krävs det oftast rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader. En byggnads kulturhistoriska värde är ett tillräckligt skäl för att avslå en ansökan om rivningslov.

Vad är rivning?

Med rivning avses i plan- och bygglagen, PBL, en åtgärd där i princip hela byggnadskroppen inklusive stommen tas bort. Det är också en rivning om en hel del av byggnaden som till exempel en veranda eller gårdsflygel tas bort. Plockas en byggnad ned till grunden för att sedan återuppföras är även det att betrakta som en rivning.

Så länge som stommen lämnas någorlunda intakt räknas åtgärden inte som en rivning även om yttertak och innerväggar tas bort och stommen kläs av ut- och invändigt. Det är dock en ändringsåtgärd och ska uppfylla de krav som kan ställas på ändringar bland annat med avseende på varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 706 -707)

Även flyttning av en byggnad är formellt sett att betrakta som en rivning. För att flytta en byggnad från en plats till en annan kan det alltså först krävas ett rivningslov och sedan ett bygglov på den nya platsen.

När krävs rivningslov

Grundregeln är att rivningslov krävs för att riva byggnader eller del av byggnader inom område som omfattas av detaljplan. Undantagna från detta är sådana byggnader eller delar av byggnader som får uppföras utan bygglov, till exempel skärmtak eller friggebodar.

10 §
  Det krävs rivningslov för att riva en byggnad eller en del av en byggnad
   1. inom ett område med detaljplan, om kommunen inte har bestämt något annat i planen, och
   2. utanför ett område med detaljplan, om kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att ett rivningslov krävs.

Det krävs dock inte rivningslov, om byggnaden eller byggnadsdelen får uppföras utan bygglov och kommunen i detaljplanen eller områdesbestämmelserna inte har bestämt att det krävs rivningslov.

Utanför detaljplanelagt område krävs normalt inget rivningslov. Genom bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser kan kommunen införa krav på rivningslov för byggnader som normalt inte kräver rivningslov. I detaljplan kan man även undanta byggnader från kravet på rivningslov.

15 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma omfattningen av kraven på
   1. bygglov enligt det som anges i 9 kap. 7 och 8 §§,
   2. rivningslov enligt 9 kap. 10 § första stycket 1 och andra stycket, och
   3. marklov enligt 9 kap. 11 och 12 §§.

42 §
  Med områdesbestämmelser får kommunen endast reglera
   1. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse, fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål, om det behövs för att säkerställa syftet med översiktsplanen eller för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken,
   2. användningen och utformningen av mark för gemensam användning,
   3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken på tomter för sådana hus,
   4. omfattningen av kraven på bygglov enligt det som anges i 9 kap. 7 och 8 §§, rivningslov enligt 9 kap. 10 § första stycket 2 och marklov enligt 9 kap. 13 §, och
   5. placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter och i samband med det bestämma
      a) om vegetation och markytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avses i 9 kap. 13 § 1,
      b) om skyddsanordningar för att motverka sådana störningar från omgivningen som avses i 12 § 1, och
      c) i frågor som avses i 16 § 2, 4 och 5.

I samband med en reglering enligt första stycket 2 eller 5 får kommunen även reglera skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter och bebyggelseområden som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 § samt för sådan mark för gemensam användning som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Lag (2014:900) .

Rivningslov krävs inte för byggnader som är avsedda för totalförsvaret och är hemliga. Innan åtgärder som annars är lovpliktiga görs på sådana byggnader ska samråd ske med länsstyrelsen.

15 §
  Bestämmelser om bygglov, rivningslov och marklov gäller inte åtgärder med byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur. Sådana åtgärder ska föregås av samråd med länsstyrelsen som på lämpligt sätt ska underrätta kommunen om åtgärderna och var de ska utföras.

Även om det inte krävs rivningslov, så krävs det ofta en rivningsanmälan för att få riva en byggnad. En rivningsanmälan handlar om hur en rivning ska genomföras, inte om den får genomföras. Mer om rivningsanmälan går att läsa under rubriken Anmälan.

Förutsättningar för rivningslov

Skäl att inte ge rivningslov är om byggnaden omfattas av ett rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser. Rivningslov kan också nekas om byggnaden bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden. Den behöver alltså inte vara en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap. 13 PBL för att kommunen ska kunna neka ett rivningslov.

34 §
  Rivningslov ska ges för en åtgärd som avser en byggnad eller byggnadsdel som inte
   1. omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
   2. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.

Rivningslov får inte ges för en byggnad eller byggnadsdel som omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser. För att medge rivning av en byggnad som omfattas av rivningsförbud krävs det en ny detaljplan eller nya områdesbestämmelser utan rivningsförbud. Då rivningsförbud är till för att skydda ett stort allmänintresse måste det ske genom ett utökat planförfarande.

Är det en kulturhistoriskt värdefull byggnad så kan kommunen alltid avslå en begäran om rivningslov. För detta behövs inget stöd i detaljplan eller områdesbestämmelser eller att byggnaden på något annat sätt har utpekats i förväg. Om byggnaden inte omfattas av rivningsförbud i plan, så kan dock kommunen ändå bevilja ett rivningslov även om det är en kulturhistoriskt värdefull byggnad.

För att avslå en begäran om rivningslov krävs det inte att byggnaden i sig har särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden, det räcker att byggnaden utgör en del av en miljö med sådana värden. Det räcker om det rivningshotade huset till exempel ingår i en enhetlig grupp med tidstypiskt byggnadsskick eller ligger i en husrad eller vid ett torg av miljömässigt värde. En skyddsvärd miljö kan till exempel utgöras av en stadsdel med påtagliga trevnadsvärden. Att byggnaden lokalt tillmäts stor betydelse kan vara ett tillräckligt skäl för att avslå en begäran om rivningslov. Som stöd i en sådan bedömning kan kommunen utnyttja kunskapsunderlag som har tagits fram i samband med olika typer av byggnadsinventeringar eller överväganden som har gjorts i översiktsplanen om hur områden av riksintresse för kulturmiljövården bör tas till vara. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 289-290)

Ersättning

Avslås en begäran om rivningslov utan stöd i detaljplan eller områdesbestämmelser, kan det utlösa krav om ersättning. Rätten till ersättning avgörs utifrån hur marknadsvärdet på berörd del av fastigheten påverkas. För en byggnad i relativt gott skick och i kommersiell drift uppstår ofta därför ingen rätt till ersättning. Läs även under rubriken Ersättningsbestämmelser.

Tillstånd enligt annan lagstiftning

Även om det inte behövs rivningslov enligt plan- och bygglagen kan det krävas tillstånd enligt annan lagstiftning. Detta gäller även om man har fått rivningslov enligt plan- och bygglagen.

För byggnader som omfattas av ett skydd enligt kulturmiljölagen fodras det ett tillstånd enligt den lagen.

Reservatsföreskrifter som har beslutats enligt 7 kap 4 § miljöbalken kan även innehålla förbud mot rivning.

4 §
  Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet.

Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat.

9 §
  Ett mark- eller vattenområde får förklaras som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. På ett sådant område ska bestämmelserna i 4-6 §§
tillämpas. Att det inom ett område finns en byggnad eller anläggning som är skyddad som byggnadsminne, kyrkligt kulturminne eller fornlämning enligt kulturmiljölagen
(1988:950) hindrar inte att området förklaras som kulturreservat.

I fråga om beslut enligt denna paragraf gäller också 7 och 8 §§. Lag (2013:549) .

Det kan också vara så att en rivning inte är tillåten enligt miljöbalkens hänsynsbestämmelser. I miljöbalken ställs krav på en verksamhetsutövare. Varje verksamhetsutövare har en skyldighet att bland annat iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärder medför skada eller olägenheter för miljön. I miljöbegreppet innefattas även kulturmiljön.

3 §
  Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksam-
heten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.

Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen