Kulturvärden rivningslov

Inom detaljplanelagt område krävs det oftast rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader. En byggnads kulturhistoriska värde är ett tillräckligt skäl för att avslå en ansökan om rivningslov.

Vad är rivning?

Med rivning avses i plan- och bygglagen, PBL, en åtgärd där i princip hela byggnadskroppen inklusive stommen tas bort. Det är också en rivning om en hel del av byggnaden som till exempel en veranda eller gårdsflygel tas bort. Plockas en byggnad ned till grunden för att sedan återuppföras är även det att betrakta som en rivning.

Så länge som stommen lämnas någorlunda intakt räknas åtgärden inte som en rivning även om yttertak och innerväggar tas bort och stommen kläs av ut- och invändigt. Det är dock en ändringsåtgärd och ska uppfylla de krav som kan ställas på ändringar bland annat med avseende på varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. (Jämför proposition 1985/86:1 sid 706 f.)

Även flyttning av en byggnad är formellt sett att betrakta som en rivning. För att flytta en byggnad från en plats till en annan kan det alltså först krävas ett rivningslov och sedan ett bygglov på den nya platsen.

När krävs rivningslov

Grundregeln är att rivningslov krävs för att riva byggnader eller del av byggnader inom område som omfattas av detaljplan. Undantagna från detta är sådana byggnader eller delar av byggnader som får uppföras utan bygglov, till exempel skärmtak eller friggebodar.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 10 §

Utanför detaljplanelagt område krävs normalt inget rivningslov. Genom bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser kan kommunen införa krav på rivningslov för byggnader som normalt inte kräver rivningslov. I detaljplan kan man även undanta byggnader från kravet på rivningslov.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 15 §

Rivningslov krävs inte för byggnader som är avsedda för totalförsvaret och är hemliga. Innan åtgärder som annars är lovpliktiga görs på sådana byggnader ska samråd ske med länsstyrelsen.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 15 §

Även om det inte krävs rivningslov, så krävs det ofta en rivningsanmälan för att få riva en byggnad. En rivningsanmälan handlar om hur en rivning ska genomföras, inte om den får genomföras. Mer om rivningsanmälan går att läsa under rubriken Anmälan.

Förutsättningar för rivningslov

Skäl att inte ge rivningslov är om byggnaden omfattas av ett rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser. Rivningslov kan också nekas om byggnaden bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 34 §

Rivningslov får inte ges för en byggnad eller byggnadsdel som omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser. För att medge rivning av en byggnad som omfattas av rivningsförbud krävs det en ny detaljplan eller nya områdesbestämmelser utan rivningsförbud. Då rivningsförbud är till för att skydda ett stort allmänintresse måste det ske genom ett utökat planförfarande.

Är det en kulturhistoriskt värdefull byggnad så kan kommunen alltid avslå en begäran om rivningslov. För detta behövs inget stöd i detaljplan eller områdesbestämmelser eller att byggnaden på något annat sätt har utpekats i förväg. Om byggnaden inte omfattas av rivningsförbud i plan, så kan dock kommunen ändå bevilja ett rivningslov även om det är en kulturhistoriskt värdefull byggnad.

För att avslå en begäran om rivningslov krävs det inte att byggnaden i sig har särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden, det räcker att byggnaden utgör en del av en miljö med sådana värden. Det räcker om det rivningshotade huset till exempel ingår i en enhetlig grupp med tidstypiskt byggnadsskick eller ligger i en husrad eller vid ett torg av miljömässigt värde. En skyddsvärd miljö kan till exempel utgöras av en stadsdel med påtagliga trevnadsvärden. Att byggnaden lokalt tillmäts stor betydelse kan vara ett tillräckligt skäl för att avslå en begäran om rivningslov. Som stöd i en sådan bedömning kan kommunen utnyttja kunskapsunderlag som har tagits fram i samband med olika typer av byggnadsinventeringar eller överväganden som har gjorts i översiktsplanen om hur områden av riksintresse för kulturmiljövården bör tas till vara. (Jämför proposition 1985/86:1 sid 289f.)

Ersättning

Avslås en begäran om rivningslov utan stöd i detaljplan eller områdesbestämmelser, kan det utlösa krav om ersättning. Rätten till ersättning avgörs utifrån hur marknadsvärdet på berörd del av fastigheten påverkas. För en byggnad i relativt gott skick och i kommersiell drift uppstår ofta därför ingen rätt till ersättning. Läs även under rubriken Ersättningsbestämmelser.

Tillstånd enligt annan lagstiftning

Även om det inte behövs rivningslov enligt plan- och bygglagen kan det krävas tillstånd enligt annan lagstiftning. Detta gäller även om man har fått rivningslov enligt plan- och bygglagen.

För byggnader som omfattas av ett skydd enligt kulturmiljölagen fodras det ett tillstånd enligt den lagen.

Reservatsföreskrifter som har beslutats enligt 7 kap 4 § miljöbalken kan även innehålla förbud mot rivning.

Miljöbalk (1998:808) 7 kap 4,9 §§

Det kan också vara så att en rivning inte är tillåten enligt miljöbalkens hänsynsbestämmelser. I miljöbalken ställs krav på en verksamhetsutövare. Varje verksamhetsutövare har en skyldighet att bland annat iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärder medför skada eller olägenheter för miljön. I miljöbegreppet innefattas även kulturmiljön.

Miljöbalk (1998:808) 2 kap 3 §

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej